arrow

DISCO INFERNO

Tillbaka till discons paljettbeströdda och pulserande gyllene tidsålder. När Radiosymfonikerna under Hans Eks ledning tar sig an några av 1970-talets absolut bästa discolåtar blir det en kväll med glitter, glam och färgsprakande artister. Andreas Lundstedt, Lina Hedlund och LaGaylia Frazier levererar ett pärlband av mer eller mindre kända hits, som garanterat får dig att vilja kasta dig ut på dansgolvet.

Konserten sänds i Sveriges Radio P4 den 16 december kl 19:06.

Tillbaka till discons paljettbeströdda och pulserande gyllene tidsålder! Konserten Disco Inferno tar oss tillbaka till diskotekens och dansglädjens 1970-tal. Saturday Night Fever, Disco Inferno, September … Vi kan vänta oss ett pärlband av låtar framförda av färgsprakande artister, ett kompband rustat till tänderna för att leverera discokänslan och självklart ger Sveriges Radios Symfoniorkester den rätta orkesterskjutsen – stråkriffen i I Will Survive lär bli snyggare än någonsin: Nu tar discomusiken steget från dansgolvet in i konsertsalen.

För dirigenten och arrangören Hans Ek står discomusiken för ren och skär musik- och dansglädje: ”Den har en sån positiv energi. Det finns inga baktankar. Den är vad den är och inget mer.” Det intressanta med dansmusiken, menar han också, är att den är ett alternativ till pop- och rockvärldens personkult. ”Det här fokuset på självutlämnande texter och på artistens person, en genikult som också finns i den klassiska musiken, det gäller inte alls på samma sätt inom discon.”

Typiskt nog kan vi nämna eller till och med sjunga med i massor av kända discolåtar, men vilka var artisterna bakom? Med vissa strålande undantag som till exempel Donna Summer och Bee Gees brukar artisterna vara ganska anonyma. Discovärldens verkliga stjärnor är i stället de som dansar, vilket ju skildrades på ett oförglömligt sätt i den ikoniska filmen med John Travolta, Saturday Night Fever. Ur det perspektivet är discomusiken i all sin glittrighet ett frimodigt, rentav uppkäftigt ifrågasättande av den rådande ordningen. Hans Ek kallar till och med discon anti-hierarkisk: ”Alla är solister på dansgolvet, det är det som är det viktiga. Det är nåt väldigt fint i det.”

Discomusiken började växa fram i slutet av 1960-talet. Rötterna finns i den svarta soul- och funkmusiken, i den latinamerikanska musiken och dansen, även i hippiekulturen och, inte att förglömma, i New Yorks HBTQ-miljö och då särskilt den svarta gaykulturen. En tvättäkta kulturmix, med andra ord, redan från start och en musikstil som växte fram ur den oförfalskade glädjen i att få dansa.

Text: Christina Hedlund


SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER dot 2022/2023
Skriv ut

Medverkande

 

&

Sveriges Radios Symfoniorkester, Radiosymfonikerna, är kända som en av Europas mest allsidiga orkestrar. De har en bred och spännande repertoar och ligger hela tiden i framkant. Orkestern har mottagit ett flertal utmärkelser och uppskattas för sin stora musikaliska bredd, men även för sina samarbeten med världens främsta kompositörer, dirigenter och solister.

Radiosymfonikerna har sedan 1979 varit knutna till Sveriges Radios konserthus Berwaldhallen. Förutom publiken på plats i Berwaldhallen, når orkestern många lyssnare via radion och digitala medier, samt genom sitt samarbete med EBU. Konserter strömmas även regelbundet via Berwaldhallen Play och sänds av Sveriges Television, vilket ger publiken ännu fler möjligheter att njuta av en av världens främsta orkestrar.

”Orkestern känner stor ödmjukhet inför musiken och har en underbar känsla för musikalisk inlevelse och kreativitet”, enligt Daniel Harding, Radiosymfonikernas chefsdirigent sedan 2007. ”Jag har aldrig dirigerat en konsert där orkestern inte har spelat med livet som insats!”

Radioorkestern grundades för första gången 1925 i samband med de första radioutsändningarna i Sverige. Sveriges Radios Symfoniorkester fick sitt nuvarande namn 1967. Orkestern har under åren haft flera framstående chefsdirigenter. Två av dem, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen, har senare utnämnts till hedersdirigenter.

Genom att färdas fritt mellan musikhistorien och samtiden i sökandet efter det som förenar, väver arrangören, komponisten och dirigenten Hans Ek samman olika musikaliska uttryck med varandra. Han har samarbetat med musiker och artister som Zara Larsson, Laleh, Veronica Maggio, Ane Brun, Renée Fleming, Michael Nyman och med ensembler som Göteborgs Symfoniker, nederländska Metropole Orkest, Copenhagen Phil och Sveriges Radios Symfoniorkester. Hans fungerade som musikalisk ledare vid nypremiären av Kristina från Duvemåla 2013 och har även under tio år verkat som konstnärlig ledare vid utdelningen av Polarpriset.

Hans egna produktioner har spelats flitigt i Sverige och utomlands, däribland E.S.T. Symphony, Bowie in Berlin, Chelsea Hotel, Kosmische Musik, Made by Björk, Studio 54–Disco Inferno, Dance Music Symphony och Eno Remixed for Orchestra. Merparten av dessa är även kända för Berwaldhallens publik. Han har arrangerat och dirigerat musik till filmer som Oscarsbelönade Hämnden av Susanne Bier, Kon-Tiki, samt Låt den rätte komma in och Se upp för Jönssonligan, båda av Tomas Alfredson. Med hans egen ensemble, Modern Fantazias, har Ek arbetat med musik av Kraftwerk, Brian Eno, John Cage och Lana del Rey.

Eks pianokonsert Soundscapes 1974–78 uruppfördes i februari 2020 av Västerås Sinfonietta och den finländske pianisten Iiro Rantala. I mars 2022 hade Eurydike – en industribarockopera av Linus Fellbom och Hans Ek premiär på Wermland Opera. Året innefattade även samarbeten med Eva Dahlgren, Stewart Copeland, Rufus Wainwright och Gregory Porter. I februari 2023 uruppfördes Kenneth Kvarnströms föreställning 12 Songs+ på GöteborgsOperan med Ane Brun och operans danskompani och orkester.

&

Andreas Lundstedt började sin karriär på 1980-talet i gruppen Stage Four tillsammans med Peter Jöback, Lisa Nilsson och Lizette Pålsson. Han är känd bland annat som programledare och skådespelare men framför allt som artist, själv och inte minst från gruppen Alcazar som han bildade tillsammans med Tess Merkel och Annika Kjærgaard. Sommaren 2019 turnerade Andreas med föreställningen Disco Undressed tillsammans med gitarristen Andy Pfeiler och slagverkaren Magnus Almqvist med nyskapande, intima tolkningar av discorepertoaren. Alcazar firade 20-årsjubileum hösten 2018 med stor turné och avslutningskonsert på Cirkus i Stockholm. Såväl som soloartist som med gruppen Alcazar har Andreas haft stora internationella framgångar med åtskilliga radiohits och bejublade konsertframträdanden. Han har också gjort huvudroller i musikaler som Saturday Night Fever och Legally Blonde och varit sommarpratare i Sommar i P1 2010 samt programledare för olika tv-shower. 2018 gjorde han den egna tv-serien I Will Survive i SVT om discoeran på 70- och 80-talet – en succé som rörde en stor publik.

&

Lina Hedlund debuterade i Melodifestivalen 2002 tillsammans med systern Hanna med låten Big Time Party. Efter ett inhopp i gruppen Alcazar 2007 blev hon fast medlem i gruppen fram till deras splittring i januari 2019. Hon har gjort åtskilliga bejublade framträdanden med Alcazar och även tävlat flera gånger i Melodifestivalen. 2019 tävlade hon än en gång själv, med låten Victorious. Under 2019 har hon släppt flera singlar som soloartist. Lina är även en känd röstskådespelare från bland annat Star Wars: The Clone Wars, Alvin och gänget-filmerna, Kubo och de två strängarna och senast The Angry Birds Movie 2. Hon debuterade också 2011 som programledare för musiktävlingen Copycat Singers.

&

LaGaylia Frazier är en amerikansk-svensk sångerska född i Miami, Florida. Ända sen barndomen har musik var hennes ledstjärna, och hon började spela piano redan som femåring. Intresset för sång vaknade på college, där hennes musiklärare var den divande kraften.

Sångkarriären tog fart då Frazier började på University of Miami, där hon studerade klassisk sång, jazz, musikteori och komposition.

Det var här hon upptäcktes av den legendariske artistmanagern Eliot Weisman, som lade till henne i sin prestigefulla agentur Premier Artists. I Weismans stall fanns redan artister som Liza Minnelli, Sammy Davis Jr och Frank Sinatra.

Flytten till Sverige 2001 skedde efter att en svensk producent, numera hennes manager, såg Frazier på en klubbkonsert i Florida, och en allt större efterfrågan i Sverige fick henne att ta klivet över Atlanten. Stockholm är sen dess hennes bas, och hon har en stor och hängiven svensk publik.

Hon medverkat i ett flertal TV-program, till exempel som jurymedlem i Talang och tävlande i Let´s dance. Har uppträtt på Stockholms jazzfestival, turnerat med Putte Wickman och medverkat på Robert Wells konsertturnéer Rhapsody in Rock, där hon fick sitt landsomfattande genombrott.

Vid sidan om sina övriga engagemang samarbetar hon sedan 2010 med jazzpianisten Jan Lundgren och hans trio, och är sedan 2016 en del av Håkan Hellströms liveband.

Hon har tävlat i Melodifestivalen, både i den svenska och rumänska uttagningen till Eurovision Song Contest.

 

Mattias Torell är en av Sveriges mest rutinerade gitarrister med gedigen erfarenhet såväl som studiomusiker som av konsertframträdanden både i Sverige och utomlands. Han har spelat med flera av landets största artister, däribland Lisa Nilsson, Eric Gadd, Caroline af Ugglas och Eagle Eye Cherry.

Under 1990-talet deltog han i musikerkollektivet Blacknuss tillsammans med bland andra trummisen Martin Jonsson, pianisten Esbjörn Svensson och basisten Christian Falk. Gruppen hade rötter i den anrika jazzklubben Fasching i Stockholm.

Mattias har även medverkat i flera uppsättningar på Stockholms Stadsteater, bland annat som kapellmästare på exempelvis Djungelboken och De tre musketörerna.

Ungefärlig konsertlängd: 2 tim inkl. paus