arrow

Allt innehåll från dagen

  • 18 SEPTEMBER

    HÄNDELS MESSIAS / HAVETS BOK

  • DAGENS SAMTAL FRÅN RIGA

    Läs mer om våra samarbetsparters

  • ÖSTERSJÖSTUDION

    Malin Jacobson Båth leder dagens sändning

HÄNDELS MESSIAS / HAVETS BOK

Lördag 18 september. Händels oratorium Messias avslutas med den kända Halleluja-kören – en storslagen final där återuppståndelsens glädjerus också ramar in årets festivaltema: nystart/rebirth. Dirigent Reinhard Goebel leder Radiokören och Radiosymfonikerna och solister som meddelas senare. I dagens samtal möter vi Raimonds Tiguls och Nora Ikstena, två av Lettlands mest inflytelserika kulturpersonligheter som tillsammans skrivit oratoriet Havets bok. Samtalet sänds från Nationalbiblioteket i Riga och leds av moderator Fredrik Wadström.  Alla festivalens samtal visas på skärm i Berwaldhallen och kan även upplevas på Berwaldhallen Play.

Dagspass

  • 17:45

    ÖSTERSJÖSTUDION 18 SEP – DIGITAL SÄNDNING

    Dagens programledare i Östersjöstudion är Malin Jacobson Båth som leder festivalens digitala publik genom dagens program. Sändningen sker på engelska och startar 17.45.

  • 18:00

    HAVETS BOK

    Berwaldhallen

    Vilket ansvar har vi för att bevara havet för kommande generationer? I dagens samtal från Nationalbiblioteket i Riga möter vi tonsättaren Raimonds Tiguls och författaren Nora Ikstena, som under ledning av moderator Fredrik Wadström samtalar om sitt verk Havets bok. Havets bok är ett nutida oratorium med stildrag från såväl pop- och filmmusik som nutida tonsättare. Stycket står också i dialog med den lettiska historien och refererar till när tiotusentals flyktingar flydde till Sverige över Östersjön under andra världskriget. Nora Ikstena och Raimonds Tiguls är två av Lettlands mest inflytelserika kulturpersoner som tillsammans har skapat ett flertal verk. Deras samarbete har även en symbolisk anknytning till Östersjön, då de lärde känna varandra under en vistelse vid Östersjöns författar- och översättarcentrum i Visby. Havets bok uruppfördes i Ventspils 2019. Under Östersjöfestivalen 2021, den 9 till 18 september, finns den filmade konserten Havets bok tillgänglig på balticseafestical.com.

    Medverkande

    • Raimonds Tiguls (LV) är en lettisk tonsättare, musiker och skivproducent, internationellt hyllad för sina verk inom ambient och elektronisk musik. Han har även komponerat ett flertal verk för teater och film. Tiguls har ett stort intresse för folkmusik. Ofta har han inspirerats av kulturarvet från området Livland, en historisk region vid den lettiska kustlinjen med anor från 1000-talet. Han är grundare av och konstnärlig ledare för världsmusikfestivalen World Music Festival on Tigulu hill i Talsi, Lettland.

    • Nora Ikstena (LV) är en av Lettlands mest hyllade författare. Hon har belönats med flera internationella litteraturpriser, bland annat Baltic Assembly Award och Three Star Order of Latvia. Våren 2020 publicerades hennes senaste bästsäljare Modersmjölken på svenska på bokförlaget Tranan. Modersmjölken prisades som Lettlands bästa roman 2015. Ikstena fick sitt genombrott 1993 med en biografi om Anna Rūmane Ķeniņa – en av Lettlands första feministiska tänkare.

    • Fredrik Wadström (SE) är journalist på Sveriges Radios kulturredaktion. Han har i ner än 25 år arbetat med Ryssland och forna Sovjetunionen som sitt specialområde och var radions Moskvakorrespondent 2008 – 2011.

  • 19:00

    HÄNDELS MESSIAS

    Berwaldhallen

    Georg Friedrich Händels mästerliga oratorium Messias avslutas med den kända Halleluja-kören – en storslagen final där glädjeruset över återuppståndelsen också ramar in årets festivaltema nystart/rebirth. Dirigent Reinhard Goebel leder Radiosymfonikerna, Radiokören och solister. Solisterna presenteras senare.

    Läs mer

    Oratoriet Messias är nog att betrakta som Georg Friedrich Händels mest kända verk, i synnerhet utanför Englands gränser. Sannolikt är Messias ett av världens mest kända och framförda oratorier; en briljant tonsättning av texter från gamla och nya testamentet utförd av en av barockens verkligt stora mästare.

    Messias uruppfördes i Dublin 1742 under succéartade former. Vid det första uppförandet London 1745 blev mottagandet betydligt svalare, vilket ledde till att av de sex planerade konserterna genomfördes endast tre. Men när verket åter framfördes, efter att ha legat i malpåse i fyra år, vann det ny mark. Året därpå inleddes de årliga Messias-konserterna för välgörande ändamål som fortsatte även efter Händels död. År 1755 satte till slut Händels dåliga syn stopp för tonsättaren att leda framförandena och taktpinnen lämnades över till en av tonsättarens elever. Ödet ville också att just Messias blev den sista konsert som Händel närvarade på i London 1759, åtta dagar innan han dog.

    Händel bearbetade Messias åtskilliga gånger, ibland för att anpassa verket efter de olika solister som han hade tillhands för tillfället. Även andra än tonsättaren har bearbetat oratoriet, bland andra Mozart. Under 1800-talet gjordes flera versioner tillrättalagda för tidens smak vilket ibland innebar monumentala framföranden med upp till 800 utövare. Numera, liksom här, är det ofta en mer ”Händel-trogen” version som framförs. En komplett Messias med 68 satser och en konsertlängd om ca 2,5 timmar förekommer sällan.

    Under 1750-talet letade sig Messias ut i världen för att frälsa ny konsertpublik. Verket spreds från England till den europeiska kontinenten och till USA. Oratoriet, eller delar av det, började framföras på konserter, vid festivaler och i gudstjänst, något som fortsatt sedan dess. Det har också med tiden vuxit fram en stark tradition att framföra Messias vid jul och om inte hela oratoriet så åtminstone den numera ikoniska Halleluja-kören.

    Karin Ekedahl

    Medverkande

    • Sveriges Radios Symfoniorkester är känd i hela världen som en av Europas mest mångsidiga orkestrar med spännande, mångfasetterad repertoar och ständig strävan efter att bryta ny mark. Orkesterns högklassiga musicerande liksom samarbeten med världens främsta tonsättare, dirigenter och solister har belönats med otaliga priser och lovord.

      Sedan 1979 är Sveriges Radios Symfoniorkesters hemmascen Berwaldhallen, Sveriges Radios konserthus. Förutom konsertpubliken når orkestern varje vecka miljontals lyssnare i etern och på webben genom Klassiska konserten i P2. Flera av orkesterns konserter visas också på Berwaldhallen Play och i Sveriges Television, vilket ger publiken ytterligare möjligheter att komma riktigt nära en av världens bästa orkestrar.

      ”Orkestern har en unik kombination av ödmjukhet, känslighet och musikalisk fantasi” säger Daniel Harding, orkesterns chefsdirigent sedan 2007 och de senaste åren även orkesterns konstnärlige ledare. ”Jag har aldrig haft en konsert med Radiosymfonikerna där de inte spelat som om det gällde livet!” Orkestern är också stolt över att ha Klaus Mäkelä som förste gästdirigent sedan 2018.

      Den första radioorkestern bildades 1925, samma år som Radiotjänst påbörjade sina sändningar. Sveriges Radios Symfoniorkester fick sitt nuvarande namn 1967. Genom åren har orkestern haft många framstående chefsdirigenter varav två, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen, sedermera utnämnts till orkesterns hedersdirigenter, samt Valery Gergiev som gästat orkestern åtskilliga gånger och är medgrundare av Östersjöfestivalen.

    • Radiokören har i över 90 år bidragit till utvecklingen av den svenska a cappella-traditionen. Under den legendariske dirigenten Eric Ericsons ledarskap fick kören ett stort internationellt renommé och räknas i dag bland världens främsta körer. Körmedlemmarnas förmåga att växla mellan kraftfulla solistiska insatser och att sömlöst smälta in i ensemblen skapar ett unikt och dynamiskt instrument som hyllas av musikälskare och kritiker världen över, liksom av de många dirigenter som utforskar och utmanar körens potential.

      Sedan 1979 är Radiokörens hemmascen Berwaldhallen, Sveriges Radios konserthus. Förutom konsertpubliken når kören också miljontals lyssnare i etern och på webben genom Klassiska konserten i P2. Dessutom visas flera av konserterna på Berwaldhallen Play, vilket ger publiken ytterligare en möjlighet att komma riktigt nära en av världens bästa körer.

      Säsongen 2019–2020 tillträder Kaspars Putniņš som ny chefsdirigent och konstnärlig ledare för Radiokören, den tionde chefsdirigenten sedan kören bildades. Sedan januari 2019 är Marc Korovitch kormästare för Radiokören med ansvar för ensemblens kontinuerliga utveckling. Två av körens tidigare chefsdirigenter, Tõnu Kaljuste och Peter Dijkstra, utnämndes i november 2019 till hedersdirigenter. Båda har fortfarande nära kontakt med kören och gör återkommande gästspel.

      Radiokören bildades samma år som Radiotjänst påbörjade sina sändningar och kören hade sin allra första konsert i maj 1925. Ambitionsnivån var hög redan från starten med ett uttalat mål att framföra nyskriven musik, något som fortfarande är en viktig ledstjärna för kören.

    • Reinhard Goebel är verksam över hela världen och specialiserad på repertoar från 16-, 17- och 1800-talet. Säsongen 20/21 är han aktuell med sitt omfattande projekt Beethoven’s World, i vilket han utforskar mindre kända Beethovenverk. Ett resultat av projektet är en skivinspelning om fem album med Tysklands ledande radioorkestrar, där sju av verken spelas in för första gången någonsin. I maj 2018 utnämndes Goebel till konstnärlig ledare för Berliner Barock Solisten, en barockensemble med medlemmar ur Berliner Philharmoniker. 2019 belönades ensemblen med en Opus Klassik, ett av Tysklands mest prestigefulla priser, för sin inspelning av Bachs Brandenburgkonserter.

      Säsongen 21/22 kommer Goebel bland annat att gästa radioorkestrarna i Köln och Saarbrücken, Konzerthausorchester Berlin, Neues Bachsches Kollegium Musicum Leipzig, Tapiola Sinfonietta, Sloveniens filharmoniska orkester och Dalasinfoniettan. Goebel grundade den legendariska Musica Antiqua Köln, vilken han ledde under 33 år. Han har de senaste åren mottagit Bach-Medaille, The Independent Music Awards och har av BBC Music Magazine blivit listad som en av musikhistoriens 20 bästa violinister.

    Musiken

    • Vid tillkomsten av Messias hade Georg Friedrich Händel bott i London i nästan 30 år och haft stora framgångar med bland annat sina italienska operor. Men i takt med att intresset för genren dalade och intrigerna mellan London-scenerna stegrades gav han till slut upp och introducerade det engelska oratoriet, en typ av verk som han skulle bli nog så framgångsrik med. Messias är formmässigt inte helt olik operan med sin inledande Sinfonia, ”uvertyr”, och sina tre delar, likt akter. Men här finns inga sjungna roller – verket är snarare en kommentar till Jesu födelse, liv, död och uppståndelse, än en dramatisering av Jesu liv.

      Drygt tre veckor tog det för Händel att komponera musiken till Messias. Även om han enligt rådande praxis lånade av sig själv – flera satser är återbruk från tidigare kompositioner – är det imponerande att skriva ett så stort verk på så kort tid. Det tyckte emellertid inte librettisten Charles Jennens, som tyckte det var slarvigt och vårdslöst att inte lägga ner mer tid på att tonsätta hans sammanställda text. Jennens hade sedan länge stöttat Händel ekonomiskt, skrivit libretton till flera av hans oratorier och med tiden hade en vänskapsrelation uppstått mellan de båda, vilken nu fick sig en rejäl törn. Inte blev relationen mindre ansträngd när Händel bestämde sig för att uruppföra Messias inte i London utan i Dublin då han, inbjuden av Irlands vicekung, erbjöds att arrangera en serie välgörenhetskonserter.

      I april 1742 framfördes Messias för en publik som fick ta del av ett succéartat uruppförande.

      Karin Ekedahl