Mozarts Requiem

Komponerad på dödsbädden

Få musikstycken är så mytomspunna som Mozarts requiem. Berättelsen om hur Antonio Salieri giftmördade sin yngre tonsättarkollega har envist överlevt sedan Alexandr Pusjkins pjäs Mozart och Salieri från 1830. För många är nog också Miloš Formans film Amadeus, efter Peter Shaffers pjäs med samma namn, från 1984 en referenspunkt för bilden av hur Mozart komponerar en dödsmässa – beställd av en mystisk greve – på sin egen dödsbädd. Korn av sanning finns dock i myten. Mozart fick verkligen en beställning på ett requiem, och han komponerade det under sin sista tid i livet. Vid sin död den 5 december 1791 var omkring två tredjedelar av den ödesmättade och grandiosa musiken klar, till och med de åtta första takterna av satsen ”Lacrimosa”. Arbetet togs då över av Mozarts elev Franz Xaver Süssmayr, som färdigställde stycket. Premiären av Requiem ägde rum i Wien den 2 januari 1793 vid en välgörenhetskonsert till förmån för Mozarts fru Constanze.

En röstens mästare

Utöver att han var fenomenal på att skriva musik för orkester hade Mozart en sällsam förmåga att komponera för röst. Samma höst som han dog hade han haft premiär på sina två sista operor, Titus mildhet i Prag och Trollflöjten i Wien. Hans kännedom om röstens kapacitet hörs både i körpartierna och i de utmejslade solopartierna i verket – i den här konserten framförda och tolkade av Kathrin Lorenzen, sopran, Rebecka Wallroth, mezzosopran, Toby Spence, tenor och Florian Störtz, bas.

Mozart, Macmillan & Burns

Dödsmässan byggde på en befintlig text – den katolska dödsmässans – som redan var känd för publiken. På det sättet finns en likhet mellan Mozarts verk och Sir James MacMillans Composed in August, en sambeställning av Sveriges Radios Symfoniorkester, Radiokören, Scottish Chamber Orchestra och Eesti Philharmonia Kammerkoor, som vid den här konserten får Sverigepremiär. Stycket för orkester och kör bygger på en dikt av den skotske poeten Robert Burns, skriven 1775.

För MacMillan, som växte upp i skotska Ayrshire, har Burns alltid varit betydelsefull:
– Robert Burns är vördad i Skottland som en slags nationalskald. Vi växer upp med att lära oss och känna till hans poesi. Jag har reciterat och sjungit hans sånger sedan jag var mycket ung, berättar han. MacMillan beskriver dikten som en kärlekssång om hösten, där poetens kärlek till naturen kontrasteras mot och vävs samman med hans kärlek till en kvinna. I sin tonsättning har MacMillan tagit fasta på den skotska historien genom att infoga fragment av skotska folkmusikmelodier.

Adams skakande slingor

Konserten avslutas med den amerikanske tonsättaren John Adams minimalistiska kultverk Shaker Loops. Stycket blev Adams genombrott, och musikens block av repetitiva stråkar kastar lyssnaren rakt in i ett meditativt tillstånd där man kan få känslan av upplösning av tid och rum. Adams komponerade den första versionen av stycket 1978, och arrangerade det för stråkorkester 1982–1983.
Som en röd tråd genom Adams arbete går hans starka samhällsengagemang. Tillsammans med regissören Peter Sellars har han skapat banbrytande operor som Nixon in China och Doctor Atomic. 2017 användes delar av Shaker Loops som filmmusik i den Oscarsnominerade filmen Call Me By Your Name.

Text: Hedvig Ljungar