arrow

Allt innehåll från dagen

  • The Immigrant

28 augusti: The Immigrant

Radiokören hyllar filmmakaren Charlie Chaplin med en konsert och visning av Chaplins stumfilmsklassiker The Immigrant. Sverige-premiären av Sven-David Sandströms Sonnets of Love and Darkness framförs med stjärntrombonisten Nils Landgren som gäst. Var går gränsen mellan konst och politik? Om det samtalar Susanna Pettersson, överintendent på Nationalmuseum och moderator Erik Blix i kvällens livesamtal från Helsingfors. Dagens konsertbio är Havets bok av Raimonds Tiguls och Nora Ikstena, framförd av Lettlands nationella symfoniorkester.

Biljetter

28 Augusti
Biljett Konsertbio: Havets bok i Studio 2, Radiohuset

Dagspass

  • 17:30

    KONSERTINTRODUKTION 28 aug

    Nedre foajén, Berwaldhallen
  • 18:00

    SAMTAL: NÄR KONSTEN TAR STÄLLNING

    Berwaldhallen

    Var går gränsen mellan konst och politik? Genom historien har konsten varit språkrör för samtiden. Ett nutida exempel är det ryska punkbandet Pussy Riot som hamnade i fängelse efter kritik av det politiska ledarskapet. Ett annat är konstnären Ai Wei Wei, som fängslades efter att ha kritiserat den kinesiska regeringen för korruption. Hösten 2015, då tusentals asylsökande anlände till Finland, fattade finska nationalgalleriet Ateneum under dåvarande överintendent Susanna Petterssons ledning beslutet att hänga upp en banderoll med texten ”Refugees welcome” av konstnären EGS på fasaden. Debatten hettade till och många kritiserade museet för att göra politik. I dag är Susanna Pettersson överintendent på Nationalmuseum i Stockholm. Hur ser hon på konstens roll som ställningstagande samhällskraft? På Hanaholmens kulturcentrum möter hon moderator Erik Blix i ett samtal med utgångspunkt från Charlie Chaplins film The Immigrant. I filmen emigrerar Chaplin till USA och uthärdar en svår båtresa med andra migranter. Drygt 100 år efter premiären är filmen mer aktuell än någonsin. Samtalet sker på engelska och livestreamas till Östersjöfestivalens samarbetsländer.

    Medverkande

    • Susanna Pettersson (FIN) är överintendent på Nationalmuseum i Stockholm. Hon är konsthistoriker och specialiserad inom museologi och studier kring samlingshistoria. Innan hon flyttade till Stockholm ledde hon konstmuseet Ateneum i Helsingfors, Finlands nationalgalleri. Susanna Pettersson har verkat inom museisektorn i över tjugo år. Hon har bland annat varit chef för Finlandsinstitutet i London och för Alvar Aalto-stiftelsen och -museet samt utvecklingschef vid Finlands nationalgalleri. Hon är också docent i museologi vid Jyväskylä universitet och gästande föreläsare vid Reinwardt Academy i Amsterdam.

    • Erik Blix (SE) är sedan många år journalist och programledare på Sveriges Radio och ofta anlitad moderator och samtalsledare. Varje söndag leder han det satiriska programmet Public Service i P1:s veckomagasin Godmorgon Världen. Blix är även programledare för P4 Extra Söndag.

  • 19:00

    INSTÄLLD - CHAPLIN LIVE: THE IMMIGRANT

    Berwaldhallen

    Årets upplaga av Östersjöfestivalen ställs tyvärr in. Läs mer på balticseafestival.com

    Tusenkonstnären Charlie Chaplins stumfilm om två immigranters missöden på väg till Amerika i en unik visning med livemusik framförd av Radiokören och Grete Pedersen. Tillsammans med stjärntrombonisten Nils Landgren framför de också Sven-David Sandströms Sonnets of Darkness and Love med texter om kärlekens oemotståndliga mörker och smärtsamma begär.

    Medverkande

    • Radiokören har i över 90 år bidragit till utvecklingen av den svenska a cappella-traditionen. Under den legendariske dirigenten Eric Ericsons ledarskap fick kören ett stort internationellt renommé och räknas i dag bland världens främsta körer. Körmedlemmarnas förmåga att växla mellan kraftfulla solistiska insatser och att sömlöst smälta in i ensemblen skapar ett unikt och dynamiskt instrument som hyllas av musikälskare och kritiker världen över, liksom av de många dirigenter som utforskar och utmanar körens potential.

      Radiokören bildades samma år som Radiotjänst påbörjade sina sändningar och kören hade sin allra första konsert i maj 1925. Ambitionsnivån var hög redan från starten med ett uttalat mål att framföra nyskriven musik.

      Sedan januari 2019 är Marc Korovitch kormästare för Radiokören med ansvar för ensemblens kontinuerliga utveckling. Två av körens tidigare chefsdirigenter, Tõnu Kaljuste och Peter Dijkstra, utnämndes i november 2019 till hedersdirigenter. Båda har fortfarande nära kontakt med kören och gör återkommande gästspel. Rekrytering av ny chefsdirigent för Radiokören pågår.

    • Grete Pedersen är en av den internationella körscenens mest välrenommerade dirigenter. Sedan 1990 är hon musikalisk ledare för Det Norske Solistkor, en ensemble som belönats med såväl CHOC de la musique som Diapason d’Or. Hon är en eftertraktad gästdirigent som har arbetat med körer som Eric Ericsons kammarkör, Nederländska radions kör och Nederländska kammarkören, svenska Radiokören, DR Vokalensemblet, Pro Coro Canada och Tokyo Cantat samt orkestrar som Freiburger Barockorchester och Stavanger symfoniorkester.

      Säsongen 2019–2020 har hon bland annat gästat Franska radions kör, Netherlands Bach Society, BBC Singers och Lettiska radions kör. Hon är känd för produktioner stor stilistisk variation och starkt kontrasterande konsertprogram. Förutom att uruppföra samtida verk drivs hon allt mer av att göra större kör- och orkesterproduktioner.

      Med Det Norske Solistkor har hon spelat in verk av tonsättare som Per Nørgård, Kaija Saariaho, Olivier Messiaen och Knut Nystedt men också Franz Schubert, Johannes Brahms och Edvard Grieg liksom norsk folkmusik. Deras inspelning av Bachmotetter tillsammans med Ensemble Allegria belönades 2018 med en Diapason d’Or och albumet The Wind Blows med verk av Alfred Janson valdes till 2018 års Record of the Year av tidskriften Gramophone.

    • Trombonisten Nils Landgren förkroppsligar orden mångsidighet, nyfikenhet och entusiasm. Han spelade med artister som Björn Skifs, Thad Jones och ABBA innan han påbörjade sin solistkarriär och, sedan grundandet 1992, som frontman för hyllade ensemblen Nils Landgren Funk Unit. Han är en flitig studioartist och som har medverkat på en bra bit över 50 skivor sedan det första soloalbumet från 1984.

      1998 påbörjade Nils sitt långa samarbete med NDR Big Band i Hamburg, först som sektionsmusiker och senare som konstnärlig rådgivare, ett samarbete som varade till 2012. Han har även varit konstnärlig rådgivare för prestigefyllda Jazzfest Berlin i fem år och för Bohuslän Big Band mellan 2007 och 2015. 2012 tillträdde Nils som konstnärlig ledare för tyska Jazz Baltica Festival efter att ha spelat på festivalen sedan den grundades 1991. 2006 hade vad Nils själv beskriver som något han länge drömt om premiär: Christmas With My Friends, en stjärnspäckad konsert som har blivit ett älskat, återkommande inslag till julen.

      Nils har tilldelats två medaljer av Kung Carl XVI Gustaf: Litteris et Artibus och Medaljen för tonkonstens främjande. Bundespresident Frank Walther Steinmeier har också förärat honom med Bundesverdienstkreuz. Nils är hedersdoktor vid Karlstads universitet och professor vid Hochschule für Musik und Theater i Hamburg.

    Musiken

Biljett

  • 12:00

    INSTÄLLD - KONSERTBIO: HAVETS BOK

    Radiohuset, Studio 2

    Årets upplaga av Östersjöfestivalen ställs tyvärr in. Läs mer på balticseafestival.com

    Den lettiske tonsättaren Raimonds Tiguls har samarbetat flera gånger med författaren Nora Ikstena. Här får du i ljud och bild uppleva ett mäktigt, modernt oratorium med tydliga influenser från såväl pop- och filmmusik som från Eric Whitacre och Thomas Jennefelt. Passa också på att träffa kompositören och textförfattaren på plats i Radiohuset Studio 2.

    Läs mer

    Lettiske tonsättaren Raimonds Tiguls är något av en musikalisk mångsysslare. Han är internationellt kanske mest känd för elektronisk musik, särskilt ambientmusik. På hemmaplan har han även uppmärksammats för sitt arbete med folkmusik, bland annat som grundare och konstnärlig ledare av en världsmusikfestival i sin hemstad Talsi i västra Lettland.

    Inte långt från Talsi, vid den lettiska kusten och med skeppsanknytning till bland annat Sverige, ligger hamnstaden Ventspils, döpt efter det livländska slottet byggt vid floden Ventas utlopp i Östersjön. I juli 2019 invigdes ett nytt och toppmodernt konserthus i Ventspils: Latvija. På invigningskonserten framfördes en fanfar komponerad av Ventspilsfödde tonsättaren Vilnis Šmīdbergs och det profana oratoriet Jūras grāmata, Havets bok, komponerat av Raimonds Tiguls till texter av en av Lettlands mest lästa författare, Nora Ikstena.

    Jūras grāmata är skrivet i åtta satser, alla med poetiska namn som anknyter till havet och dess betydelse. Hela verket inleds med en introduktion för orgel, vilket enligt Tiguls var något av en självklarhet när han planerade verkets uppbyggnad. ”Eftersom konsertsalen är byggd kring en stor piporgel var min tanke att börja med en mäktig introduktion av orgeln, att genast visa på instrumentets möjligheter och rika klanger.”

    Efter introduktionen följer satser med fantasieggande namn som Radību jūra – Havets varelser –   Jūras buramvārdi – Havets förtrollning – och Mūžības jūra – Det eviga havet. Tonspråket är dramatiskt och målande med tydliga drag av såväl Tiguls bakgrund inom elektronisk musik, med insisterande arpeggion och upprepande figurer, liksom av filmmusik i både musikens anslag och vad som skulle kunna vara direkta hommager till känd filmmusik.

    Fjärde satsen inleds på instrumentet Hang, ett relativt nytt instrument som uppfanns av två schweizare år 2000. Tiguls har använt sig av det här fortfarande relativt sällsynta instrumentet även i andra verk. Namnet på fjärde satsen, Lībiešu jūra – Livernas hav – knyter an till den historiska regionen Livland som tidigare omfattade bland annat norra Lettland.

    Om fjärde satsen blickar bakåt har den femte satsen, Bēgļu jūra – Flyktingarnas hav – foten stadigt rotad i vår samtid. Flyktingars strapatsfyllda båtfärder är inte aktuella i Östersjön, men väl på andra platser i världen. Genom historien har dessutom många vatten burit människor som flyr från – och till – platser. På samma spår fortsätter de sista tre satserna: Cerību jūra – Hoppets hav – Lūgšanas jūra – Bönens hav – och Mīlestības jūra – Kärlekens hav.

    Sångsolist vid uruppförandet av Jūras grāmata var Intars Busulis, en popsångare och trombonist som vi kanske minns som den som representerade Lettland i 2009 års Eurovision Song Contest i Moskva. Liksom Raimonds Tiguls är han född och uppvuxen i Talsi och de två har jobbat ihop tidigare, bland annat i popgruppen Caffe.

    David Saulesco

    Medverkande

    • Lettlands nationella symfoniorkester är en av den lettiska nationalkulturens hörnstenar. Orkesterns uppdrag är att erbjuda den lettiska publiken fantastiska framföranden av hela orkesterrepertoaren, från älskade klassiker till moderna verk, liksom att introducera den utländska publiken till den lettiska musikskatten. En av orkesterns viktigaste prioriteter är också att locka unga lyssnare med moderna, kreativa utbildningsprogram.

      Sedan 2013 är Andris Poga orkesterns chefsdirigent. Bland de tidigare chefsdirigenterna kan nämnas Jānis Mediņš, Leonīds Vīgners, Edgars Tons och Vassily Sinaisky som sedan 2017 är orkesterns hedersdirigent. Gästdirigenter är såväl lettiska världsstjärnorna Latvians Arvīds Jansons, Mariss Jansons och Andris Nelsons som Valery Gergiev, Neeme Järvi, Kurt Masur, Paavo Järvi, Yuri Simonov och många andra.

      Orkestern har uppträtt i stora europeiska konsertsalar som Parisfilharmonin och Théâtre des Champs-Élysées, Alte Oper Frankfurt och Grand Théâtre i Aix-en-Provence och deltagit i musikfestivaler i Frankrike, Tyskland, Schweiz och Slovakien. På dess senaste turnéer samarbetade orkestern med fantastiska musiker som Baiba Skride och Alexander Knyazev.

    • Māris Sirmais är en av centralgestalterna i lettiskt kulturliv, en respekterad röst bland Sångfestivalens tusentals deltagare såväl som professionella musiker. Han har varit chefsdirigent för Akademiska statskören Latvija sedan 1997 och har varit med om att fostra en av Lettlands främsta kultursymboler, ungdomskören Kamēr… som han var chefsdirigent för från starten 1990 ända till 2012.

      Han är professor på musikhögskolan Jāzeps Vītols i Riga och ledare för skolans kördirigeringsinriktning. Han har varit jurymedlem vid flera internationella tävlingar i körsång och kördirigering. Han uppträder regelbundet med Lettlands olika professionella orkestrar och har gästat ensembler som Kremerata Baltica, Norrlandsoperans Symfoniorkester och Helsingfors Juniorstråkar. Han har arbetat med världssolister som Gidon Kremer, Maxim Rysanov, Kristina Blaumane, Egils Siliņš och Julius Berger.

    • Akademiska statskören Latvija är Lettlands största professionella kör. Ensemblen grundades 1942 av Janis Ozolins och förärades med titeln statskör 1947. Sedan 1997 är Māris Sirmais körens konstnärlige ledare och chefsdirigent och Māris Ošlejs general manager. Körens hörnstenar är oratorier, kantater, mässor och stora kör- och orkesterverk, liksom konsertanta operaföreställningar. Repertoaren sträcker sig från tidig renässans till samtida tonsättare som Pēteris Vasks, Aro Pärt liksom stora 1900-talstonsättare som Olivier Messiaen, Benjamin Britten och Arthur Honegger.

    • Damkören Venda grundades 1975. De är flerfaldiga vinnare av stora internationella körtävlingar och deltar regelbundet i festivaler och ger konserter såväl i Lettland som ibland annat Tyskland, Frankrike, Tjeckien, Belgien och Nederländerna. De har gjort uppmärksammade sceniska konserter som Christmas Rose Story och Little Prince’s Planet och en porträttkonsert av tonsättaren Ēriks Ešenvalds musik, Road with Light.

    • Ventspils kammarkör har sedan 2009 varit knuten till Kurlands filharmoni i Ventspils. Körens konstnärlige ledare och chefsdirigent sedan september 2014 är Aigars Meri. Knutna till kören är också dirigenten Astra Plostniece, kormästare Andris Pujāts och sångpedagog Mārtiņš Zvīgulis. Kören samarbetar regelbundet med Ventspils kammarorkester. Kören har vunnit flera stora priser vid internationella körtävlingar. Bland körens framträdanden kan nämnas Imants Kalniņš symfoniska sångspel No saldenās pudeles, kantaten Brīnumzeme av Pēteris Barisons och Jānis Akurāters, Kaspars Zemītis julmässa Zvani och julkonserten The King’s Speech av och med Jānis Ķirsis.

    Musiken