arrow

ISABELLE FAUST I BERGS VIOLINKONSERT

Isabelle Faust återvänder till Berwaldhallen med Alban Bergs violinkonsert – skriven till minnet av en ung flicka. Chefsdirigent Daniel Harding leder därtill Sveriges Radios Symfoniorkester i uvertyren till Richard Wagners Tannhäuser, en opera om kampen mellan den dygdiga och den sinnliga kärleken. Dessutom den tyska romantiska kompositören Emilie Mayers sjunde symfoni.


SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER

dot 2024/2025

Skriv ut

Medverkande

 

&

Sveriges Radios Symfoniorkester är en av Europas främsta och mest mångsidiga orkestrar, som har mottagit flera priser och utmärkelser och samarbetar med världens främsta kompositörer, dirigenter och solister. Orkestern turnerar regelbundet, med hyllade gästspel runt om i Europa och världen, och har en omfattande, kritikerrosad skivkatalog.

Sedan 2007 är Daniel Harding chefsdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester, och sedan 2019 också dess konstnärlige ledare. Hardings tjänst fortsätter till och med säsongen 2024/2025. Två av orkesterns tidigare chefsdirigenter, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen, har utnämnts till hedersdirigenter. Båda fortsätter att göra regelbundna gästspel med orkestern.

Sveriges Radios Symfoniorkester är hela Sveriges symfoniorkester. Från sin hemmascen i Sveriges Radios konserthus Berwaldhallen når orkestern hela landet i etern och på webben genom Sveriges Radio P2. Flera av konserterna visas även på Berwaldhallen Play, i SVT och på SVT Play, samt sänds internationellt genom EBU.

Daniel Harding är Sveriges Radios Symfoniorkesters chefsdirigent sedan 2007 och sedan 2019 även orkesterns förste konstnärlige ledare, med ett uppdrag som omfattar att hitta nya programformat för att presentera klassisk musik. Det arbetet inleddes redan säsongen 2014/2015 med den uppmärksammade konsert- och föreläsningsserien Interplay. Harding är även hedersdirigent för Mahler Chamber Orchestra, som han arbetat med i över 20 år, och konstnärlig ledare för Youth Music Culture, Greater Bay Area i Kina. Säsongen 2024/2025 tillträder han som chefsdirigent vid Santa Cecilia-akademien i Rom.

Harding är en ständig gäst hos världens främsta orkestrar, däribland Wienerfilharmonikerna, Berlinerfilharmonikerna, Bayerska Radions symfoniorkester, Concertgebouworkestern och La Scala-filharmonikerna. I USA har han uppträtt med Bostons, Chicagos och San Franciscos symfoniorkestrar, med Clevelands orkester, samt med Los Angeles och New Yorks filharmoniker. Som eftertraktad operadirigent har han lett hyllade uppsättningar vid La Scala i Milano, Wiens stadsopera, Royal Opera House i London, samt vid festivalerna i Aix-en-Provence och Salzburg. Han har tidigare varit konstnärlig ledare för Orchestre de Paris och för Anima Mundi-festivalen i Pisa, samt förste gästdirigent för Londons symfoniorkester.

Daniel Harding turnerar med Sveriges Radios Symfoniorkester till Europas mest prestigefyllda scener och har spelat in hyllade och prisbelönade skivor med orkestern. Hans kontrakt som chefsdirigent och konstnärlig ledare fortsätter till och med våren 2025. ”Det är allt ovanligare att förhållandet mellan dirigent och orkester inte bara håller mer än ett decennium, utan också fortsätter att växa” säger han om sitt samarbete med orkestern.

År 2002 mottog Harding den franska utmärkelsen Chevalier de l’Ordre des Arts et des Lettres och 2017 tilldelad han till Officier des Arts et des Lettres. 2012 valdes han in som ledamot i Kungl. Musikaliska Akademien. 2021 mottog han Commander of the Most Excellent Order of the British Empire. Daniel Harding är född i Oxford i England och spelade trumpet innan han började dirigera i sena tonåren. Sedan 2016 är han även utbildad trafikpilot.

Som femåring följde Isabelle Faust med sin pappa till fiollektionerna hemma i Esslingen, Tyskland, och redan då upptäcktes hennes talang. Färdigheterna finslipade hon sedan i familjens stråkkvartett samt under lektioner med Denes Zsigmondy och Christoph Poppen. Efter att i tonåren ha vunnit Leopold Mozart-tävlingen i Augsburg och Paganini-tävlingen i Genua började hon framträda regelbundet med världens största orkestrar, såsom Berlinfilharmonikerna, Boston Symphony Orchestra, NHK Symphony Orchestra Tokyo, Chamber Orchestra of Europe och Freiburger Barockorchester. Detta ledde till nära samarbeten med dirigenter som Claudio Abbado, Giovanni Antonini, Frans Brüggen, sir John Eliot Gardiner, Bernard Haitink, Robin Ticciati, Andris Nelsons och Daniel Harding.

Med stor konstnärlig nyfikenhet rör sig Isabelle Faust mellan många olika epoker och i olika sorters ensembler. Hon spelar såväl stora solokonserter som historiskt korrekta tolkningar av tidig musik.

Hennes inspelningar har enhälligt hyllats av kritiker och bland annat tilldelats Diapason d’or, Grammophone Award och Choc de l’année. År 2021 spelade hon in Ludwig van Beethovens trippelkonsert med Alexander Melnikov, Jean-Guihen Queyras, Pablo Heras-Casado och Freiburger Barockorchester. Året dessförinnan gjorde hon en inspelning av Arnold Schönbergs fiolkonsert med Daniel Harding och Sveriges Radios Symfoniorkester.

Musiken

Ungefärliga tider

I. Andante; Allegretto
II. Allegro; Adagio

”Till minnet av en ängel” står det i noterna till Alban Bergs Violinkonsert. Dena ängel var en flicka med en utstrålning som lär ha påverkat hela hennes omgivning. Dirigenten Bruno Walter skrev i sina memoarer om mötet med henne: ”En anmärkningsvärt rörande upplevelse som kändes drömlik och som ännu inte förlorat något av sin mystiska magi i mitt minne.” Flickan ifråga var Manon Gropius, dotter till Alma Mahler i hennes äktenskap med konstnären Walter Gropius.

Alban Berg umgicks en hel del med familjen Gropius och Manon var ett ljus i salongerna. 1935 föreslog den amerikanske violinisten Louis Krasner att Berg skulle skriva en violinkonsert åt honom. Berg tände omedelbart på idén och började skissa på en inledning där han tänkte sig ett musikaliskt porträtt av den änglalika Manon. Verkets inledande öppna, rena kvinter; den eteriska klangen; den skira instrumentationen; allt var en avbildning av den undersköna artonåringen.

Två månader senare dog Manon i polio efter att ha varit sjuk ett år. Döden kom ändå som en chock för alla och utlöste en febrig aktivitet hos Berg. Tidigare hade han tagit god tid på sig i arbetet med sina verk; operan Wozzeck tog tio år och Lulu fem, men violinkonserten blev färdig på bara tre veckor. Den första satsens undersköna musikaliska porträtt avlöses av en sorgesång; den spänstiga folkmelodin förvandlas till Bach-koralen Es ist genug, där träblåsarna spelar Bachs originalsättning medan Berg väver sorgesamma slingor omkring den. Smärtorna som Berg förmedlar i konsertens andra del har vissa tolkat som föraningar om hans egen död – Berg dog av blodförgiftning fem månader efter att konserten fullbordades. Detta blev det sista konsertverk som Berg fullbordade; operan Lulu saknade sin sista akt i färdigt skick när Berg avled på julafton 1935.

På så sätt blev kanhända violinkonserten en minnessten också över Berg själv, den av Andra Wienskolans tonsättare som lyckades sammanlänka tolvtonstekniken med romantiken. Violinkonserten har blivit ett av periodens mest spelade och uppskattade verk även om den inte är en traditionell solokonsert, snarare en orkesterhymn med en solistisk röst som sjunger ”till minnet av en ängel”.

Text: Stellan Sagvik

I. Adagio–Allegro energico
II. Adagio
III. Allegro vivace
IV. Finale: Adagio–Allegro

Ingår i följande konsertserier: