Nordiska veckor: Broman & Börtz

Konserten den 6 oktober sänds direkt i Sveriges Radio P2 och på Berwaldhallen Play.

Under konserten den 7 oktober kommer stipendier ur Sten Frykbergs Minnesfond att delas ut.

Under rubriken ”Nordiska veckor” lyfter Berwaldhallen fram musik från det sena 1800-talet till högaktuella verk och rena urpremiärer av tonsättare från våra breddgrader. Ett av dessa högaktuella verk utgör mittpunkten på detta program: Daniel Börtz underfundigt – men helt sanningsenligt! – namngivna Dubbelkonsert för en. Det är ett i högsta grad specialskrivet stycke musik tillägnat Malin Broman, förste konsertmästare i Sveriges Radios Symfoniorkester som inte låter sig begränsas av ett enda huvudinstrument, och som får den svåraste slinga att verka lekande lätt.

Bakom verktiteln döljer sig att Broman i de två yttersatserna spelar viola, men byter till violin i mittensatsen. Dubbelkonsert för en, minsann. ”Det är ett otroligt vackert och dramatiskt verk” berättade solisten själv inför uruppförandet i Norrköping i mars i år. ”Daniels musik ligger nära sången, det känns som om man sjunger när man spelar.” Daniel Börtz har också tagit fasta på klangskillnaden mellan instrumenten. Broman beskriver violinstämman i mittensatsen som lätt och elegant, medan violan behöver mer kraft för att tränga igenom orkesterstämman, som ligger i samma register. Samtidigt är solisten ständigt i fokus och Malin Broman ges utrymme i det stora klangrummet att sjunga ut på sina två instrument.

Mot slutet av den naturromantiska andra satsen i Carl Nielsens tredje symfoni träder plötsligt två sångsolister in i orkesterklangen, vid en sorts höjdpunkt som är på samma gång återhållen och extatisk. Redan i föredragsbeteckningen, Andante pastorale, avslöjas satsens herderomantiska anslag. Att hitta den bokstavliga meningen bakom undertiteln Sinfonia espansiva är kanhända lite svårare, även om Nielsen rubricerat första satsen Allegro espansivo. Symfonin är inte av Mahlerska proportioner; det hade inte riktigt passat en så lekfull och munter tonsättare som Nielsen. Den finske dirigenten Osmo Vänskä har likväl beskrivit första satsen som en ”kosmisk vals”, som dansar euforiskt över himlen.

Konserten inleds med ett stycke nordisk naturlyrik som behandlar ”en vanlig människas inre upplevelser då hon rider allena genom en mörk skog”. Så berättade Jean Sibelius själv om sin tondikt Nattlig ritt och soluppgång i ett brev till den engelske poeten Rosa Newmarch. Olika resor har uppgivits som möjliga inspirationskällor till verket. Dirigenten Jussi Jalas skrev: ”ridande från Suojärvi till Värtsila i månsken genom en nattlig vildmark”. Sibelius sekreterare gissade å sin sida på en nattlig hästskjuts till Helsingfors. Men de första musikaliska idéerna tillkom inte i den finska naturen utan i Rom, efter att Sibelius sett konturerna av Colosseum avteckna sig i månljuset.

Text: David Saulesco

6 okt – ungefärlig konsertlängd: 1 tim 50 min inkl paus, 7 okt – ungefärlig konsertlängd: 2 tim 5 min inkl paus

Kom närmare Radiosymfonikernas konsertmästare Malin Broman, lyssna på Sveriges Radio.