Broman & Mendelssohn

Konserten sänds fredag 5/3 kl. 19:00 i Sveriges Radio P2 och på Berwaldhallen Play.

”Istället har muserna skänkt oss tonerna som en bundsförvant för att upprätthålla ordning och samklang i vår själs obalanserade kretslopp.”

Så beskriver Platon musikens roll i människans liv i dialogen Timaios – som en konstform som hjälper oss att finna struktur i kaoset. Nog kan den fungera så än i dag. I en krönika i Svenska Dagbladet i januari 2021 sammanfattade kritikern Andres Lokko hur musiken under pandemiåret 2020 fick en transcendental funktion för många. Fler tillbringade mer tid hemma, och för vissa innebar det ett ökat lyssnande, på ”musik som skänkte sinnesro, med förmågan att göra självisolering och ensamhet aningen mer uthärdligt.” Något av detta går som en röd tråd genom den här konserten.

Mitt under pandemins första våg slog Sveriges Radios Symfoniorkesters konsertmästare Malin Broman världen med häpnad när hon framförde Mendelssohns stråkoktett på Berwaldhallen Play – och spelade alla åtta stämmor själv. I en tid då det var omöjligt att samlas för att spela i samma rum och många kämpade med isolering och sorg, skapade Broman en storartad upplevelse för var och en som följde konserten via skärm – och en stark känsla av hopp. Nu leder Broman Radiosymfonikerna i Mendelssohns första symfoni, skriven när tonsättaren bara var 15 år. Efter den andra satsen spelar orkestern också det så kallade London-scherzot, komponerat av Mendelssohn inför Londonpremiären av symfonin och även scherzot i oktetten – i en instrumentering utökad med blåsare.

Vidare på temat sorg och tröst får vi höra Einojuhani Rautavaaras mästerliga A Requiem in Our Time för brass och slagverk, skrivet till minne av Rautavaaras mor, som dog under andra världskriget. A Requiem in Our Time blev Rautavaaras stora genombrott, och gav honom 1954 första pris i den amerikanska kompositionstävlingen Thor Johnson Brass Composition competition. Också Edvard Griegs Sörgemarsj over Rikard Nordraak kretsar kring förlust – och försoning. Nordraak, tonsättaren bakom Norges nationalsång Ja vi elsker dette landet var nära vän till Greig. Bara 24 år gammal gick han bort i tuberkulos, och som en hyllning till Nordraak komponerade Grieg en gripande sorgmarsch för piano. Vid konserten i Berwaldhallen får vi höra brassversionen från 1970 i ett arrangemang av Geoffrey Emerson.

Text: Hedvig Ljungar

Ungefärlig konsertlängd: 55 min