Svensk sommarnatt - Hugo Alfvén 150 år

Hugo Alfvén och Svenska baletten

Hos Svenska baletten (Ballets Suédois), det experimentella danskompani som under några intensiva år på 1920-talet befann sig i det parisiska kulturlivets centrum, möttes tidens mest spännande konstnärer. Erik Satie, Fernand Léger, Nils Dardel, Hélène Perdriat och många fler skapade sceniska allkonstverk i kubismens, dadaismens och surrealismens anda. Men det var ett svenskt folkloristiskt verk av Hugo Alfvén som var kompaniets egentliga kioskvältare.

– Midsommarvaka som balett gavs hela 255 gånger, i mer än femtio städer i ett tiotal länder i Europa och USA från premiären 1920 och fyra år framöver. Baletten var ett av deras huvudnummer. Svenska baletten har ju gått till historien för sina modernistiska verk, men på den tiden var de nationalromantiska verken störst, berättar Erik Mattsson, intendent på Dansmuseet.

     Midsommarvaka, som bygger på teman från svensk folkmusiktradition, hade haft urpremiär som musikstycke redan 1903 och var ett etablerat verk. Hugo Alfvén var också en erkänd tonsättare och kulturpersonlighet, medan Svenska baletten var helt okända då de grundades 1920.

– Genom att skapa en koreografi utifrån Alfvéns befintliga musik åkte de lite snålskjuts på något som redan var hyfsat känt. Dessutom var det ju exotiskt med svensk folklore i Paris och London. Baletten blev viktig för deras varumärke som svenskt danskompani.

Att Hugo Alfvén själv var mycket engagerad i balettproduktionen framgår av bevarad brevväxling mellan koreografen Jean Börlin och tonsättaren. Även Nils Dardels scenografi och kostym hade Alfvén synpunkter på.

– Koreografin baserades på en typ av stiliserad folkdans som hade etablerats vid Kungliga Baletten på 1800-talet, men det var  Alfvén som bestämde vilka ringlekar som skulle ingå, att det skulle vara kärleksscener och slagsmål samt att scenen skulle utrustas med midsommarstång, röda stugor och svenska flaggor.

När Midsommarvaka framfördes på Johann Strauss-Theater i Wien i mars 1922 var Hugo Alfvén själv på plats som gästdirigent.

– Det skulle vara intressant att veta vad han tyckte om baletten. Den hade ju vissa lätta modernistiska drag i Dardels naiva, färgstarka och stiliserade fond.

Allt som i dag finns kvar av originalkoreografin till Midsommarvaka är en minut svartvit film ur den franska stumfilmen L’Inhumaine av Marcel L’Herbier från 1924.

– Faktum är att det är det enda filmade material som finns från en scenisk produktion av Svenska baletten över huvud taget, säger Erik Mattsson.

Text: Anna Hedelius

Konserten spelas in av SVT, således kommer flera kameror finnas i salen.

Lyssna på Sveriges Radios program Mästerverken i P2.

Lyssna också på Sveriges Radio P2:s Dokumentär om Hugo Alfvéns Midsommarvaka – internationellt spridd och älskad.