Strauss Elektra-svit

Urupförrande av Tally

I sitt nya stycke Alpha Waves – ett helt nytt beställningsverk för Sveriges Radios Symfoniorkester – utforskar tonsättaren Mirjam Tally så kallade alfavågor. Det är en typ av vågor som förekommer i hjärnan under vila eller meditation, och i musiken närmar hon sig vågornas längd, intensitet och styrka. Formmässigt är musiken uppbyggd kring vad Tally beskriver som två större vågor som byggs upp och kulminerar och som kombineras med ljud av brus och vind.
     – Det går att jämföra med havsbruset, innan vågorna tar någon konkret form och färg. Eller med vindens brus, när den formar vågorna och dess höjd och styrka, berättar hon.
     Mirjam Tally föddes i Estland och är bosatt på Gotland. De senaste åren har hon varit huskompositör vid bland annat Sveriges Radio P2 och Västerås Sinfonietta. Utöver att skriva musik för den samtida musikscenen har hon komponerat för film, och bland mottagna priser kan bland annat nämnas Kungliga Musikaliska Akademiens Carin Malmlöf-Forssling-pris.

Arutiunian sätter trumpeten i centrum

Den armeniske tonsättaren Alexander Arutiunians trumpetkonsert är ett standardverk i 1900-talets trumpetrepertoar och hade premiär 1950. I hans lika delar lyriskt skira och dramatiska stil finns tydliga drag av östeuropeisk folkmusik. Konserten är skriven i en enda sats och består av sju korta delar. Den inleds med att trumpeten spelar en livfull och utsirad melodi mot bakgrund av pulserande stråkar och pukslag. Därefter följer dramatiska växlingar mellan orkesterns olika sektioner – av vindlande melodier, drastiska rytmer och taktfast dans. Det är en konsert där trumpeten verkligen står i centrum. Solist i konserten är Ellinor Bengtson, säsongens Klassiska artisten i P2, som för närvarande studerar vid the Royal Academy of Music i London.

Strauss gastkramande Elektra

Med Richard Strauss Elektra-svit når konserten sin kulmen. När Strauss komponerade operan Elektra hade han nyligen, 1905, gjort stor skandalsuccé med Salome i Dresden. Nu vände han sig från Bibelns berättelser till antikens klassiska tragedier. Med sitt expressiva, dissonanta tonspråk ramade han in den gastkramande berättelsen om Elektra, vars pappa kung Agamemnon har mördats av drottning Klytaimnestra och hennes älskare Aigisthos, och som tillsammans med sin bror Orestes tar ut en gruvlig hämnd.
      Premiären ägde rum i Wien 1909, och både handlingen och musiken speglar i hög grad sin tid, som genom Albert Einsteins relativitetsteori och Siegmund Freuds psykoanalys hade gett upphov till nya sätt att tala om såväl tiden som människans inre liv. Den symfoniska sviten skapades knappt hundra år efter operans premiär av dirigenten Manfred Honeck och tonsättaren Thomas Ille, och i deras arrangemang är det istället orkestern som gestaltar operans mångfacetterade persongalleri.
Konserten dirigeras av Eva Ollikainen, sedan 2020 chefsdirigent och konstnärlig ledare för Islands symfoniorkester, som firar sitt 75-årsjubileum denna säsong. Tidigare var hon chefsdirigent för Nordiska kammarorkestern.

Text: Hedvig Ljungar