Beethovens violinkonsert
Den amerikanske världsviolinisten Joshua Bell gästar Sveriges Radios Symfoniorkester i en konsert där han både leder orkestern och spelar solostämman i Beethovens makalöst vackra violinkonsert. Samma år som tonsättaren komponerade violinkonserten skrev han också sin fjärde symfoni, ett verk fyllt av upprymd längtan och hoppfullt ljus. Men även om symfonin brukar kallas Beethovens ljusaste innehåller musiken också ett poetiskt och ödesmättat mörker.
Den här produktionen ingår i en eller flera rabatterade konsertserier.

Konserten sänds direkt i Sveriges Radio P2 den 4 maj kl 19:00.
Många violinister svarar, när man ställer den omöjliga frågan om vilket solostycke de tycker mest om, Beethovens violinkonsert. Förmodligen är det inte ett helt ovanligt svar om man ställer samma fråga till oss lyssnare. Joshua Bell är den amerikanske världsviolinisten, konstnärlige ledaren för Academy of St Martin in the Field och Grammy-vinnaren som under nära fyra decennier arbetat med så gott som samtliga stora orkestrar i världen. När han nu gästar Sveriges Radios Symfoniorkester både leder han orkestern och spelar solostämman i Beethovens mästerverk. Därtill ges samme tonsättares fjärde symfoni – ett lekfullt stycke genomsyrat av både ljust hopp och mörkerstråk.
Violinkonserten är förutom ett av den klassiska violinrepertoarens mest älskade verk också ett av de mest originella. Beethoven komponerade den år 1806, vid en tid då han också arbetade med operan Leonora som senare döptes om till Fidelio, skrev de tre stråkkvartetterna och några av sina mest berömda pianosonater. Vid tiden skulle en typisk solokonsert vara virtuos och ge solisten tillfälle att briljera med fullfjädrad teknik. Beethoven valde dock att väva samman solostämman med resten av orkestern. Det resulterade i ett stycke byggt utifrån ett intrikat växelspel mellan den individuella rösten och den kollektiva klangen. Musiken innehåller både solokonsertens intimitet och symfonins kraft. Sinnligt och klartänkt, eftertänksamt och passionerat. Från första satsens dramatik och nerv till andra satsens skira vemod kastas lyssnaren rakt in i en final som får det att kännas som att taket ska lyfta. Det är lätt att uppleva solostämman som en enda lång improvisation.
Samma år som Beethoven komponerade violinkonserten skrev han också sin fjärde och kortaste symfoni. Robert Schumann ska ha kallat symfonin för Beethovens ”grekiska symfoni”. Vad han menade med det kan vi förstås inte veta – men nog går det att uppleva dimensioner av dionysisk fest i musiken. Ibland har den fjärde symfonin kallats för något av ett mellanspel mellan den dramatiska tredje – Eroican – och omskakande femte – Ödessymfonin. Men även om fyran är känd som Beethovens ljusaste innehåller musiken också ett poetiskt mörker. Stycket börjar långsamt och utdraget, men övergår i den andra satsen i en febrigt rytmisk och flödande melodi, innan den lekfullt dansanta tredje satsen leder över till finalen.
Text: Hedvig Ljungar
Credit: Joshua Bell appears courtesy of Sony Music Masterworks. Lyssna på Joshua Bell.
Här kan du lyssna på Sveriges Radio P2:s Klassiska podden om Beethoven.
Lyssna också gärna på Sveriges Radio P2 dokumentären Minnen av Beethovens violinkonsert, med bland annat Sveriges Radios Symfoniorkesters konsertmästare Malin Broman.
Joshua Bell möter Sveriges Radios Symfoniorkester