Robert Schumann

Med sinnet fyllt av stormande känslor och örat vänt mot själens innersta toner formade Robert Schumann en musik där det lyriska och det lidelsefulla ständigt möts. I hans verk hörs både melankolins skuggor och inspirationens klara ljus – en klingande spegel av ett liv där det inre dramat alltid låg nära ytan.

ROBERT SCHUMANN

Född: 8 juni 1810 i Zwickau, Kungariket Sachsen.

Död: 29 juli 1856 i Bonn, Kungariket Preussen.

Utbildning: Ursprungligen juridikstudier i Leipzig och Heidelberg. Pianostudier från 20 års ålder för sin blivande svärfar, Friedrich Wieck. Efter en skada i högerhanden lektioner i musikteori för tonsättaren Heinrich Dorn.

Verk i urval: En rik och känslig samling sånger samt piano-, och kammarmusik; dessutom fyra symfonier, sju solokonserter, operan Genoveva, samt oratorierna Paradiset och perin och Scener ur Goethes Faust.

• 

  Klassiska podden om Clara och Robert Schumann

  ”Sysslar ni också med musik, herr Schumann?” Länge var Clara den stora stjärnan i detta hyperromantiska konstnärspar. Ett par som drömde om att komponera tillsammans, men äktenskapet slutade i moll.

  Lyssna här!

Avbruten solistkarriär

Friedrich Wieck, som undervisade Robert Schumann i pianospel, ansåg att han hade kunnat bli en av Europas främsta pianister och satte honom i ett rigoröst undervisningsprogram. Men Wieck var också mån om sin dotter Claras framtida karriärmöjligheter, Schumann tröttnade på den systematiska undervisningen och skadade dessutom sin högerhand. Schumann lyckades, trots olika mer eller mindre trovärdiga återhämningsförsök, inte återställa sin hand och därmed var en solistkarriär utesluten.

Mästerverken om Schumanns friska vårsymfoni

Robert och Clara Schumann har efter en lång kamp mot Claras pappa äntligen fått gifta sig. Full av inspiration och energi tar Robert sats och skriver sin allra första symfoni.

Lyssna här

En inre kamp mellan mörker och ljus

Med utvidgade sinne

Vad har Britney Spears, Gioacchino Rossini, Robert Schumann och Amy Winehouse gemensamt? Lyssna på det här avsnittet av Tollans Musikaliska om hur musikalisk kreativitet har att göra med förmågan att vara allt annat än mainstream – att ha ett utvidgat sinne.

Lyssna här!

I sitt vuxna liv präglades Robert Schumann av återkommande perioder av djup melankoli, följda av faser av förhöjt stämningsläge. Redan på 1830‑talet drabbades han av svåra depressiva episoder, och under de följande åren växlade hans mående i ett mönster som liknade dagens beskrivningar av bipolär sjukdom. Mot slutet av livet tilltog även vanföreställningar, och efter ett självmordsförsök 1854 togs han in på mentalsjukhuset i Endenich. Där diagnostiserades han med ”psykotisk melankoli”, men modern forskning menar att hans skiftande symtom – allt från djup depression till hypomana faser – starkt talar för en bipolär problematik, även om bilden fortfarande diskuteras.