Upptäck Haydn: Den första symfonin

Joseph Haydn har en odiskutabel roll i stråkkvartettens uppkomst, både som uppfinnare och förädlare. Riktigt lika stor är inte hans betydelse för symfonin, men mängden mästerverk i genren är svårslagbar. I slutet av 1750-talet fick Haydn sitt första fasta musikerjobb, som kompositör och kapellmästare hos greve Morzin på ett slott nära Pilsen. Där skrevs de tidiga symfonierna inklusive den i D-dur som han själv kallade för nr 1, även om den faktiska ordningsföljden är en vetenskap i sig. Till en början byggde Haydn sin symfoniska form på äldre genrer. I det här fallet, den tresatsiga italienska operauvertyren, sinfonian.

Bland de tre stråkkvartetterna som utgör Haydns opus 54 brukar den andra betraktas som den verkliga pärlan, ibland rent av den mest originella av alla Haydns kvartetter. Radiosymfonikernas konsertmästare Malin Bromans ursprungliga plan för denna konsert var att föra in individuella satser ur olika kvartetter mellan övriga verk, då Haydns kreativitet och inte minst hans humor blir så uppenbar i kvartetterna. Men när hon lyssnade på denna kvartett blev hon så förtjust i alla satserna att hon beslöt sig att hålla sig helt till den.

Då Haydns impressario Johann Salomon äntligen lockat honom till London blev han snart ett namn på allas läppar. Redan under den första vistelsen promoverades han i juli 1791 till hedersdoktor vid universitetet i Oxford, en ovanlig ära för en utlänning. För detta tillfälle komponerades en ny symfoni, men Haydn kom för sent till Oxford för att repetera in den. I stället trollades en två år äldre symfoni i G-dur fram, den vi känner som nr 92 med smeknamnet Oxfordsymfonin.

Haydns första oratorium Tobias återkomst var hans ditintills mest omfattande verk och gjorde stor succé vid uruppförandet 1775. Nio år efteråt omarbetade han verket och infogade bland annat flera ståtliga körsatser. Senare lyfte någon, antagligen Haydn själv, ut en av dem igen och bytte ut texten till en latinsk sakral text, Insanae et vanae curae, ”Våldsam, fruktlös oro fyller våra sinnen”.

Missa Sancti Nikolai skrevs 1772 och bör ha uruppförts på Sankt Nikolaus festdag den 6 december samma år. Det var även arbetsgivaren Nikolaus Esterházys namnsdag, då en högtidlig mässa traditionsenligt framfördes i kapellet på slottet Esterházy i Eisenstadt. Texten berättar om den kärleksfulla herden, Kristi födelse i ett stall och fåraherdarna i arbete. Detta är faktiskt första gången någonsin som Radiokören och Radiosymfonikerna framträder tillsammans utan dirigent efter äldre mönster, här med konsertmästare Malin Broman som musikalisk ledare.

Text: Gunnar Lanzky-Otto