Nordiska veckor: Norman, Grieg & Sibelius

Konserten sänds i Sveriges Radio P2 samt på Berwaldhallen Play fredagen den 3 november kl 19:00.

Det finns ett antal populära klassiska verk som blivit kända långt utanför den klassiska musikvärlden. Melodier från exempelvis Antonio Vivaldis Våren, Georges Bizets Carmen och Maurice Ravels Bolero hör till den musik som de flesta människor känner igen. Så är också fallet med de mest kända tongångarna från Griegs mäkta populära första Peer Gynt-svit, med satserna Morgonstämning, Åses död, Anitras dans och I bergakungens sal.

Flera av temana från sviten har fått stor spridning inom populärkulturen och plockats upp av artister och band som exempelvis Charlie Norman, Duke Ellington och The Who. Från början härstammar musiken från Griegs tonsättning av Henrik Ibsens versdrama Peer Gynt, som fick sitt uruppförande 1876, och drygt ett decennium senare sammanställde tonsättaren två sviter från skådespelsmusiken.

Den andra nordiska kompositören på programmet är den svenske tonsättaren Ludvig Norman. Som hovkapellmästare, lärare vid Musikaliska Akademien, recensent och konsertarrangör gjorde han stora insatser för svenskt musikliv. Normans musik vann inte mycket gillande under hans levnad, men han räknas numera som en av 1800-talets stora svenska symfoniker.

Norman var även en skicklig pianist och här får vi höra Peter Friis Johansson tolka han länge negligerade pianokonsert i d-moll. Friis Johansson har gjort sig känd som en musiker som gärna lyfter fram såväl nyskriven som äldre, bortglömd svensk musik i ljuset. I denna konsert har vi glädjen att få vara med om ett uruppförande av Normans pianokonsert i fullbordad version, rekonstruerad och kompletterad av Peter Friis Johansson själv.

Jean Sibelius, programmets tredje nordiske tonsättare, är väl främst känd för sina symfonier och sin violinkonsert, men även tondikterna hör utan tvekan hemma bland hans förnämligaste verk. Ofta fann Sibelius inspiration till sina symfoniska dikter i nordisk mytologi, inte minst i Elias Lönnrots nationalepos Kalevala som kom att få stor betydelse för finländsk konst, litteratur och musik i slutet av 1800- och början av 1900-talet.

Tondikten Pohjolas dotter var Sibelius sjätte verk med motiv hämtat från Kalevala, och anses vara ett av tonsättarens skickligast orkestrerade verk. Han ledde själv det succéartade uruppförandet på Mariinskijteatern i Sankt Petersburg 1906.

Text: Axel Lindhe

KONSERTINTRODUKTION KL 17.00 I NEDRE FOAJÉN
Introduktion med pianisten Peter Friis Johansson och Berwaldhallens redaktör David Saulesco kl 17.00 onsdag och torsdag i Berwaldhallens nedre foajé.

Lär dig mer genom att lyssna på Sveriges Radio P2.