Inställd - Musiken berättar: The Eternal Stranger

Bland många nämnvärda citat lär Sergej Prokofjev ha sagt: ”Jag avskyr efterapningar. Jag avskyr stereotypa konstgrepp.” Och den ryske tonsättaren levde sannerligen upp till sitt valspråk. Under sin karriär uppvisade han en kreativ uppfinningsrikedom i de flesta genrer och originaliteten är också märkbar i hans Uvertyr över hebreiska teman. Stycket skrev Prokofjev efter att ha flytt till New York i samband med den ryska revolutionen. I staden återförenades han med några rysk-judiska musiker som han kände sedan sin tid vid konservatoriet i Sankt Petersburg. De hade specialiserat sig på judisk kammarmusik och bad Prokofjev skriva ett verk för dem. Resultatet blev detta dansanta och judiskt inspirerade verk.

Originalitet och personlig skaparkraft kännetecknade i hög grad även Beethoven och i år hyllar vi denne tonsättargigant lite extra, då det är 250 år sedan han föddes. Den israeliska tonsättaren Ella Milch-Sheriff har komponerat såväl orkester- som kammarmusik och dessutom flera operor. Hennes kammarmusikverk The Eternal Stranger är inspirerat av en dramatisk och märklig dröm som Beethoven beskrev för sin vän Tobias Haslinger. Det är en unik och personlig hyllning till den tyske tonsättaren som här framförs för första gången i Sverige. Som berättaren i detta monodram för skådespelare och orkester ser vi den israeliske film- och tv-skådespelaren Eli Danker.

Beethoven hör hemma bland musikhistoriens absolut största tonsättare, något som i lika hög grad kan sägas gälla för Johann Sebastian Bach. Samlingen Die Kunst der Fuge var Bachs sista stora ofullbordade projekt och verket sysselsatte honom under hans sista två år i livet. Man vet inte för vilket eller vilka instrument han komponerade detta testamente över fugans konst och det har genom åren arrangerats för en mängd olika instrument och ensembler. Vid denna konsert får vi ta del av Bachs fascinerande musik arrangerad av samtida tonsättare, bland andra Sven-David Sandström. Denna idé ligger möjligen i linje med Bachs egna intentioner, då somliga spekulerar i att samlingen framför allt var menad som studieverk.

Robert Schumanns d-mollsymfoni kallas i dag för den fjärde. Den skrevs dock i sin ursprungliga form 1841, samma år som Schumanns första symfoni. Under de tio åren mellan den första versionen och den slutliga hann bland annat Franz Liszt börja utveckla den symfoniska dikten som musikalisk form. Liknande drag bär den fullbordade versionen av Schumanns Symfoni nr 4 d-moll från 1851, som framförs på denna konsert: De fyra satserna skall spelas utan paus och hela verket har en cyklisk känsla med teman och motiv som återkommer i sin helhet eller i mindre fragment. Från den första satsens stämningsfulla inledning och pampiga presentation av hela verkets huvudsakliga ledmotiv, till den sista satsens brusande uppbyggnad mot ett förlösande slut. En i högsta grad omväxlande och frimodig musikalisk resa.

Text: Axel Lindhe och David Saulesco

Inställd konsert

Alla Sveriges Radios publika evenemang ställs in fram till och med den 30 juni

UPPTAKT: Fredag 17 april kl 18.00 med Thomas Nordegren och Louise Epstein som bland annat intervjuar kvällens dirigent, Omer Meir Wellber.

UPPTAKT 18 april: Intervju med Omer Meir Wellber i nedre foajén med start kl 14.00. Samtalet ges på engelska.

Här kan du följa  Sveriges Radio Berwaldhallens senast uppdaterade information om coronaviruset.