Bachs Juloratorium del 1–3

Älskad musik för julen

Johann Sebastian Bachs Juloratorium (BWV 248) är en serie av sex kantater som skrevs för att framföras under julhelgen 1734–1735. Verket berättar historien om Jesu födelse och är uppdelat i sex delar, en för varje dag från juldagen till trettondagen. Musiken är både festlig och innerlig, med körer, arior och recitativ som skildrar olika scener från julevangeliet. Juloratoriet är ett av Bachs mest älskade verk och framförs ofta under julkonserter runt om i världen.

1734 hade Johann Sebastian Bach arbetat som kantor i Thomaskyrkan i Leipzig under elva år. Där hade han skrivit kantater till kyrkoårets alla söndagar, men kände att det var dags för ett riktigt stort verk för att fira julens glädjefulla budskap. Till sitt juloratorium återanvände en del musik han skrivit tidigare och arrangerade nya koraler men komponerade även en hel del nytt. På så sätt skapade han ett omfångsrikt oratorium i sex delar. I denna konsert hör vi de första tre, som tillägnas Jesu födelse i Betlehem, ängelns förkunnelse och herdarnas besök i stallet.

Världsliga melodier för julens mysterium

Jauchzet, frohlocket! – Jubla och fröjdas! Denna praktfulla inledningskör hämtade Bach från en världslig kantat han skrivit som födelsedagshyllning till kejsarinnan Maria Josepha av Bayern. Här i Juloratoriet sprudlar den av lycksalig förväntan inför undret som ska ske, och den glädje som genomsyrar hela verket.
Efter jubelkören tar evangelisten vid, en hög tenor som ackompanjerad av cello och klaver berättar handlingen hämtad från Lukas- och Matteus-evangelierna. Mellan evangelistens recitativ stannar handlingen upp och ger plats åt koraler, som församlingen under Bachs tid kunde känna igen men i ständigt nya och fantasifulla harmoniseringar och med melodiska utsmyckningar, och (solistiska) arior med personliga betraktelser över julens mysterium.

Hits med text av Picander

Texterna i ariorna skrevs troligen av Bachs favoritpoet Christian Friedrich Henrici, Picander kallad. Han hade en säregen förmåga att göra mänskliga och berörande reflektioner över bibeltexter och koraler och här samsas vördnad och ömhet för det nyfödda lilla barnet, med förundran över julens mirakel och tankar om hur vi människor ska hylla frälsaren. Bland de mest kända partierna finner vi, förutom den storslagna inledningskören, basarian Grosser Herr und starker König, den pastoralt gungande Sinfonian som tar oss med ut på fälten till herdarna, arian Frohe Hirten, tenorens glada uppmaning till herdarna att skynda till stallet, den milda vaggvisan Schlafe mein Liebster som sjungs av altsolisten, och det muntert dansanta jublet i kören Herrscher des Himmels.

Text: Boel Adler