Laura Michelin i Iberts flöjtkonsert

Laura Michelin, soloflöjtist i Sveriges Radios Symfoniorkester intar solistrollen i Jacques Iberts originella och tekniskt svåra flöjtkonsert från 1934. Dessutom leder dirigent Kristiina Poska orkestern i Valborg Aulins enda orkestersvit Tableaux Parisiens och Pjotr Tjajkovskijs uvertyr-fantasi Romeo och Julia.

Iberts flöjtistutmaning

Den franske tonsättaren Jacques Iberts musikaliska stil präglas av stor variationsrikedom och hög virtuositet. Hans Flöjtkonsert från 1934 är således mycket krävande, och komponerades för flöjtisten och vännen Marcel Moÿse (1889–1994). Den har ingen tydlig, enskilt stilistisk riktning, utan är inspirerad av och en blandning av vitt skilda stilar som barock- och senromantisk musik, jazz och spanska influenser. Den uppvisar också ett visst inflytande av Maurice Ravels och Igor Stravinskys musik.

Ibert hade ett stort frihetsbehov, och han föredrog att improvisera fritt och följa sina egna regler när han komponerade. Detta kännetecknar också hans flöjtkonsert, som träffande har beskrivits som ”festlig och glad, lyrisk och inspirerad, suggestiv och milt färgad av burlesk, ironisk humor”. Konserten har med åren blivit ett av hans mest populära och framförda verk.

Älskad Romeo och Julia

Pjotr Tjajkovskij komponerade Romeo och Julia mellan 1869 och 1880. Detta är en av hans mest kända och älskade kompositioner, inspirerad av William Shakespeares tragiska kärlekshistoria, och anses vara Tjajkovskijs första mästerverk. Han beskrev stycket som en ”uvertyr-fantasi”, och den följer en fri sonatform som väver samman olika teman. Dessa representerar personerna, stämningarna och händelserna i den välkända pjäsen. Tjajkovskij lyckas med att skapa en dramatisk och känslosam berättelse, som fångar essensen av Shakespeares tragedi.

Efter en långsam och allvarlig introduktion beskriver han målande fejderna mellan familjerna Montague och Capulet, vilket står i skarp kontrast till det sköra kärlekstemat som följer. Dessa två oförenliga facetter kolliderar, och den omöjliga kärlekshistorien går mot sitt oundvikliga öde. Verkets kombination av lyrisk skönhet och dramatisk intensitet fortsätter att beröra och fascinera lyssnare världen över.

Valborg Aulin i Paris

Den svenska tonsättaren Valborg Aulin komponerade Tableaux Parisiens (Parisiska bilder) år 1886 under sin vistelse i staden. Där studerade hon bland annat komposition för Benjamin Godard och Jules Massenet, men tog även del av kulturlivet, som naturligtvis bjöd på många intryck. Ett av dessa var ett framförande av Hector Berlioz’ Symphonie fantastique, som gav inspiration till verket.

I Tableaux Parisiens skildrar Aulin i fyra satser en vandring genom staden. Resan tar sin början på den livliga boulevarden, vidare via en ljuvlig kvällsserenad samt en stämningsfull balsalsscen, och avslutas i uppsluppen feststämning med brakande fyrverkeri. Musiken är franskinfluerad, men vilar på en nordiskt romantisk grund med uppenbara folkmusikstråk. Verket uppfördes aldrig under Aulins livstid, men är ett bevis på hennes skicklighet som kompositör och hennes ypperliga förmåga att förmedla känslor och stämningar genom musik.

Text: Andreas Konvicka