Julkonsert 2020

När verkligheten går på tvärs mot julens budskap om gemenskap och glädje kan musik hjälpa oss att bära oron. I Berwaldhallens julkonsert blir det tydligt att musik förenar människor över nationer såväl som generationer. Många av de vackraste advents- och julsångerna har genom sekler hörts på flera språk världen över. Välkända adventssången Dotter Sion, fröjda dig har till exempel en melodi hämtad ur Georg Friedrich Händels oratorium Judas Maccabaeus som uruppfördes i London 1747.

Psalmen Det är en ros utsprungen har katolskt och medeltida ursprung. Tyske tonsättaren Michael Praetorius harmoniserade melodin på 1600-talet och till Sverige kom den under 1800-talet i svensk översättning av Thekla Knös. Här sjungs psalmen i svenske tonsättaren Jan Sandströms personliga bearbetning från 1990. Puer natus in Bethlehem, latin för ”ett barn är fött i Betlehem”, har också anor från medeltiden. 1600-talstonsättaren Samuel Scheidts svävande sättning uttrycker en tillförlit och glädje över Kristi födelse.

En annan älskad adventspsalm är Veni, Emmanuel, vars melodi är en medeltida processionshymn för franska franciskanernunnor. Första versens latinska text är hämtad ur Jesaja i Gamla Testamentet och handlar om den havande unga kvinnan som skall föda en son och ge honom namnet Immanuel, ”Gud med oss”. Även Gaudete, latin för ”glädjas”, har medeltida anor och sjöngs av djäknarna vid Katedralskolan i Åbo i Finland. På 1500-talet tecknades deras sånger ned och gavs ut i vad som betraktas som Nordens äldsta sångbok.

Carl Nielsen skrev 1914 en spröd och vacker melodi till danske psalmdiktaren N. F. S. Grundtvigs text Forunderligt att sige. I ett brev till sin hustru Anne Marie skrev Nielsen om sin glädje över den nya kompositionen: ”När du hör den första gången, så känns det som om du har känt till den från spädaste barndom.” Vi känner den oftast som Förunderligt och märkligt. Skimrande klar är också Den yndigste rose er funden, en av Danmarks mest kända julpsalmer som är vanlig även i Norge.

Särskilt passande dessa tider av oro känns Jean Sibelius Julvisa till Zacharias Topelius text med bön om förtröstan, hopp och tro. Det gäller även Nu tändas tusen juleljus som beskriver hur den mörka jorden blir upplyst i juletid. Sången skrevs av Emmy Köhler och är troligen en av de mest sjungna julsångerna överhuvudtaget, av såväl barn som vuxna. En annan sång som sjungs i många kyrkor första söndagen i advent är Otto Olssons hymn Advent.

Dovare harmonik möter vi i Francis Poulencs julmotett O magnum mysterium. Med oväntade vändningar och en andlöst vacker sopranstämma bekänner Poulenc sin förundran över Guds inkarnation på jorden. Kring samma tema rör sig psalmen När juldagsmorgon glimmar, en bearbetning av en tysk folkmelodi som kom till Sverige via frikyrkorörelsen.

Benjamin Brittens festligt rättframma Wolcum Yole! ur sångcykeln A Ceremony of Carols, skriven för barnkör, har en text skriven på gammal engelska och var tänkt att hälsa publiken välkommen som gäster till sin julledighet. Ett glädjebudskap framför också amerikanske 1800-talstonsättaren Lowell Masons Joy to the World som liksom Dotter Sion är inspirerad av Händels musik.

Pampiga julpsalmen Dagen är kommen skrevs i original på latin, men vi är mer bekanta med dess engelska titel, O Come, All Ye Faithful. Och slutligen: Ingen svensk julkonsert är väl komplett utan Gustaf Nordqvists stämningsfulla Jul, jul strålande jul, ursprungligen en solosång med pianoackompanjemang, men i dag en av våra mest älskade körsånger.

Anna Hedelius

INFORMATION OM KONSERTERNA I DECEMBER

Ta del av Berwaldhallens decemberkonserter i Sveriges Radio P2 och med bild på Berwaldhallen Play. Med anledning av de skärpta restriktionerna i Stockholmsregionen spelas konserterna utan publik.

Ungefärlig konsertlängd: 1 tim 10 min