Janine Jansen & Martin Fröst

Konserten sänds på Berwaldhallen Play och i Sveriges Radio P2 fredag den 21 maj kl. 19:00.

Hör Sally Beamish berätta om sitt verk Distans här.

Nordiska klanger genomsyrar denna konsert, där en världspremiär signerad Sally Beamish flätas samman med ett pärlband av verk ur den nordiska musikhistorien: Edvard Griegs preludium till Peer Gynt, Jean Sibelius symfoniska dikt Barden och Carl Nielsens första symfoni i g-moll.

Sally Beamish dubbelkonsert Distans är skriven för två av vår tids absolut främsta solister: violinisten Janine Jansen och klarinettisten Martin Fröst. I verket har Beamish vävt in lager av folkmusik från såväl Jansens Holland som Frösts Sverige och sitt eget Skottland – här finns spår av kohorn, kulning och nyckelharpa. Beamish komponerade verket under lockdownperioden 2020, och själv har hon sagt att det gestaltar det växelspel mellan samhörighet och isolering som så många av oss upplevt det senaste året:

”Vad som till en början var ett utforskande av musiken från tre länder blev så småningom ett uttryck för längtan – i en tid då många av oss inte fick träffa dem vi älskar.”

Sally Beamish är en av Storbritanniens främsta nutida tonsättare med över 200 verk i sin katalog. Dubbelkonserten är sambeställd av Sveriges Radios Symfoniorkester, Concertgebouw i Amsterdam, London Symphony Orchestra och Oslo-Filharmonien.

Vidare möter vi i konserten tre verk signerade Nordens tre mästare: Sibelius, Grieg och Nielsen. Ibsens skrev pjäsen Peer Gynt som en giftig satir över 1800-talets frambrytande liberalism. Peer Gynt är en cynisk och kallhamrad hjärtekrossare som är beredd att göra precis vad som helst så länge pengarna flödar. Under tiden går Solveig hemma och väntar. Ibsen skrev från början pjäsen som ett läsdrama. Scenversionens urpremiär ägde rum 1879 i Oslo – med musik komponerad av Edvard Grieg. Det medryckande preludiet, Bryllupsgården, är en av flera delar av verket som blivit ett älskat, fristående konsertstycke.

Knappt 20 år efter premiären av Griegs Peer Gynt var det urpremiär i grannstaden Köpenhamn för den då 27-åriga tonsättaren Carl Nielsens första symfoni. Verket blev en stor succé, och musiken präglas av den energi och rytmiska livfullhet som är typisk för flera av Nielsens symfonier: lyssnaren kastas direkt in i det musikaliska flödet.

Samma drag av omedelbarhet finns i Jean Sibelius tondikt Barden, påbörjad 1913. Den drömska musiken för lätt tankarna till nordisk diktning, även om Sibelius själv menade att verket inte hade någonting att göra med Johan Ludvig Runebergs 1800-talsverk med samma titel. Musiken talar i egen sak: känsligt och kraftfullt på samma gång.

Text: Hedvig Ljungar