Daniel Handsworth i Mozarts fagottkonsert

Försäljningssuccé och väpnad revolution

När de första häftena med Brahms Ungerska danser för fyrhändigt piano gavs ut 1869 blev de en pyramidal försäljningsframgång. Medvetet eller omedvetet låg det en smart försäljningsstrategi bakom detta. Bakgrunden till dettta var följande: en väpnad revolution, riktad mot det österrikiska väldet och med syfte att få ökat självstyre, bröt ut i Ungern 1848-49. Österrike satte hårt mot hårt och ett blodigt frihetskrig följde. Till sist besegrades upprorsmakarna. Detta ledde i sin tur till att många ungerska medborgare flydde till andra europeiska länder. En av dem, Eduard Remény, violinist med romanirötter, engagerade den då 19-årige Brahms – som förutom tonsättare även var en skicklig pianist – att ackompanjera honom vid flera konsertturnéer. Det var på så sätt Brahms kom i direktkontakt med ungersk folkmusik. Det ungerska låg så att säga i tiden, och några år senare for han till Budapest för att söka den ungerska folkmusikens rötter på plats. I samband med denna resa fick han inspiration att komponera sina tjugo ungerska danser för fyrhändigt piano.

Ungerska danser på turné

Tillsammans med den nära vännen Clara Schumann, sin tids främsta konsertpianist med världsrenommé, framförde han dem sedan ett otal gånger de kommande åren, i konsertsalar och vid musikaliska salonger. Ryktet om de medryckande pianostyckena spred sig som en löpeld över hela Europa. Brahms väntade dock flera år med att låta ge ut samlingen. Den bildade över- och medelklassen var alltså redan väl bekant med melodier och tonspråk när styckena till slut publicerades. Och då ville förstås alla ha ett exemplar. Danserna orkestrerades också snabbt – bland annat av den tjeckiske tonsättaren Antonín Dvořák – och de tillhör än idag den mest populära klassiska orkesterrepertoaren. Vid kvällens konsert spelas danserna nr 1, 3, 4, 5, 6, 8 och 10.

Dansk banbrytare

Tonsättaren Nancy Dalberg har inte tillnärmelsevis samma kändisfaktor som Brahms. Ändå måste hon betraktas som banbrytande inom danskt musikliv. Från början spåddes hon en strålande pianistkarriär, men snart tog komponerandet överhanden. Dalberg var bland mycket annat den första kvinna att skriva och få en symfoni framförd i Danmark. Vid denna tid var det komplicerat för kvinnliga tonsättare att etablera sig som orkesterkompositörer, eftersom kritikerna ofta fokuserade mer på kompositörens kön än på innehållet i musiken. Hennes Capriccio för orkester, som inleder denna konsert, fick dock ett mycket positivt mottagande då det uruppfördes 1917 – knappt femtio år efter utgivningen av Brahms danser. Verket har en spännande musikalisk dramaturgi med rik och varierad klanglig palett och spelas nu för första gången i Berwaldhallen.

Konsert för favoritinstrumentet

Mitt emellan dessa stort anlagda orkesterverk strålar en riktig rokokopärla, nämligen Mozarts fagottkonsert. Den skrevs 1774 – nästan 100 år innan Brahms danser gavs ut – av en 18-årig Wolfgang Amadeus, som trots sin unga ålder då redan hade en diger verklista att referera till. Livet igenom hade han en speciell förkärlek för blåsinstrument, och den första konsert han skrev med en blåsare som solist är just denna fagottkonsert. Med odämpad lyskraft, med virtuositet och besjälad lekfullhet, fortsätter verket att fascinera genom århundradena.

Radiosymfonikernas egen solofagottist Daniel Handsworth presenterar sig för första gången som solist i Berwaldhallen vid denna konsert, som Malin Broman leder från sin konsertmästarstol.

Text: Elisabet Ljungar