Chamber Unplugged 9 september

En lustfylld och underhållande presentation av den ädla trombonens många sidor. Med en klang som ligger nära den mänskliga rösten har den använts för att förstärka körsatser i äldre sakral musik och tack vare sin stora bredd i volym och spelsätt kan den låta både glad och sorgsen, ursinnig och förförisk. Musiken spänner från barocktonsättaren Daniel Speers verk för trombonens föregångare till lite mer närtida musik av exempelvis Bruckner och Tjajkovskij.

Säsong 2019/2020
Datum har passerat
1 tim

Kärt barn har många namn sägs det ju, och trombonen är inget undantag. Genom musikhistorien har den haft olika beteckningar och utföranden och dessutom spelat olika roller i musiken. Trombonen liksom trumpeten härstammar från den långa, raka fanfartrumpeten som i sin tur kommer från naturhornen som användes av både herdar och arméer. Barocktrombonen, som trots namnet även förekom under renässansen, kallas på engelska ”sackbut” vilket i sin tur kommer från franskan där ”saquer” betyder dra och ”bouter” skjuta. Ett passande namn på trombonens karakteristiska mekanik.

En tidig tonsättare för trombonen var tyske Daniel Speer, verksam på 1600-talet, vars stycken för mässingsensembler och musikaliska facktexter var inflytelserika i sin tid och även har bidragit till vår förståelse för den tyska barockmusiken. I kyrkomusiken användes trombonen för att förstärka körstämmorna och tonsättare som Claudio Monteverdi och Heinrich Schütz skrev för instrumentet. Bland annat Orlando di Lassos vackra Adoramus te, Christe och engelske Michael Easts madrigal How merrily we live ger en bild av hur det kunde låta vid denna tid.

Under 1700-talet brukades trombonen något mindre flitigt. En anledning till detta var den relativa bristen på professionella trombonister vid den här tiden, och i viss mån även brist på själva instrumenten. Trombonen användes ändå av Händel i oratorier som Saul och Samson samt av Bach i några av sina kantater. I sitt Requiem skrev Mozart för tre tromboner, en i varje register: alt, tenor och bas.

Under barocken och klassicismen förblev trombonen relativt oförändrad som instrument men under 1800-talet utvecklades instrumentet på många sätt. Det blev fysiskt större och fick bland annat ett mer utsvängt klockstycke. 1839 tillkom en ventil, ett till synes blygsamt tillägg men som gav trombonen tillgång till fler toner och dessutom gjorde det enklare att spela.

Svenske Joachim Nicolas Eggert var 1807 den förste tonsättaren att använda trombonen som självständigt instrument i en symfoni, fastän den äran brukar tillskrivas Beethoven och hans ödessymfoni från 1808. Två andra stora 1800-talssymfoniker och flitiga brukare av trombonen var Anton Bruckner och Johannes Brahms. I fjärde och sista satsen av Brahms Symfoni nr 4 e-moll kallar han för första gången i symfonin in tre tromboner för bland annat en ljuvlig koral. Bruckner skrev 1847 även två motetter för trombontrio, två Aequali. Och ett av orkestervärldens mest kända tromboninsatser är ju Valkyrieritten från Wagners storslagna opera Valkyrian.

I dag är trombonen ett naturligt inslag i allt från popmusik och jazz till funk, soul och hiphop och naturligtvis även i konstmusiken. Svängiga Starters ur Brian E. Lynns svit Steak and Kidney Supper är bara ett exempel på samtida trombonmusik. Den har fortfarande sin givna plats i symfoniorkestern och är lika självklar som både ensemble- och soloinstrument.

Text: David Saulesco

Program:

ORLANDO DI LASSO Adoramus te, Christe
TRUID AAGESEN Emillia mia gentile
MICHAEL EAST How merrily we live
THOMAS WEELKES Those sweet delightful lilies
THOMAS MORLEY It was a lover and his lass
ARCANGELLO CORELLI Sonata di Chiesa
JOHANN SEBASTIAN BACH Trio-Fughetta-Trio
GIOVANNI BATISTA PERGOLESI Sonata nr 4
WOLFGANG AMADEUS MOZART Kyrie ur Requiem
ANTON BRUCKNER Zwei Equaler
JOHANNES BRAHMS Koral ur Symfoni nr 4
RICHARD WAGNER Valkyrieritt
PJOTR TJAJKOVSKIJ ur Symfoni nr 4
OTTORINO RESPIGHI ur Roms fontäner
AXEL HILDINGSEN Allegretto & Scherzando
BRIAN E LYNN Starters

Kommande konserter

  • Datum har passerat
    12 april

    Let’s Change the Rules! – skydda naturen med körsång

    Efter att ha engagerat människor världen över kommer nu konserten Let’s Change the Rules till Berwaldhallen. Med specialskriven musik av kompositörer från olika länder väntar engagerande låtar där olika förhållningssätt kommer till tals – förnekelse, ilska, förtvivlan – som också landar i en känsla av hopp.
    Läs mer
  • 15 april
    175 kr

    Ukrainsk vår: Utan hopp hoppas jag

    Finsk och ukrainsk musik och poesi möts på Finlandsinstitutet under Lesja Ukrajinkas ord Spera spem spero (”Utan hopp hoppas jag”). Musiker ur Sveriges Radios Symfoniorkester framför Sibelius Voces Intimae och Ljatosjynskys Stråkkvartett nr 4.
    Läs mer & biljetter
  • Ellinor Bengtson står framför ett rött sammetsdraperi i en brun blus och svarta byxor. Genom en glipa i draperiet ser tar sig ljus in. Hon har ställt sin trumpet på ett bord framför henne.
    16–17 april
    130 - 475 kr

    Strauss Elektra-svit

    Fyrtal i kvinnlig kraft när Ellinor Bengtson intar scenen för Arutiunians lyriska, folkmusikinspirerade trumpetkonsert jämte dirigenten Eva Ollikainen. Mirjam Tallys meditativa Alpha Waves får urpremiär, och efter paus väntar Richard Strauss dramatiska Elektra-svit.
    Läs mer & biljetter
  • 24–25 april
    130 - 475 kr

    Emelyanychev tolkar Salonen & Schumann

    Nattens gudinna Nyx väcks till liv i Esa-Pekka Salonens symfoniska dikt, varpå sydkoreanska Yeol Eum Son briljerar vid flygeln. Efter paus väntar Schumanns ”Rhenska” symfoni – allt under ledning av förste gästdirigent Maxim Emelyanychev.
    Läs mer & biljetter