Chamber Unplugged 9 september

En lustfylld och underhållande presentation av den ädla trombonens många sidor. Med en klang som ligger nära den mänskliga rösten har den använts för att förstärka körsatser i äldre sakral musik och tack vare sin stora bredd i volym och spelsätt kan den låta både glad och sorgsen, ursinnig och förförisk. Musiken spänner från barocktonsättaren Daniel Speers verk för trombonens föregångare till lite mer närtida musik av exempelvis Bruckner och Tjajkovskij.

Säsong 2019/2020
Datum har passerat
1 tim

Kärt barn har många namn sägs det ju, och trombonen är inget undantag. Genom musikhistorien har den haft olika beteckningar och utföranden och dessutom spelat olika roller i musiken. Trombonen liksom trumpeten härstammar från den långa, raka fanfartrumpeten som i sin tur kommer från naturhornen som användes av både herdar och arméer. Barocktrombonen, som trots namnet även förekom under renässansen, kallas på engelska ”sackbut” vilket i sin tur kommer från franskan där ”saquer” betyder dra och ”bouter” skjuta. Ett passande namn på trombonens karakteristiska mekanik.

En tidig tonsättare för trombonen var tyske Daniel Speer, verksam på 1600-talet, vars stycken för mässingsensembler och musikaliska facktexter var inflytelserika i sin tid och även har bidragit till vår förståelse för den tyska barockmusiken. I kyrkomusiken användes trombonen för att förstärka körstämmorna och tonsättare som Claudio Monteverdi och Heinrich Schütz skrev för instrumentet. Bland annat Orlando di Lassos vackra Adoramus te, Christe och engelske Michael Easts madrigal How merrily we live ger en bild av hur det kunde låta vid denna tid.

Under 1700-talet brukades trombonen något mindre flitigt. En anledning till detta var den relativa bristen på professionella trombonister vid den här tiden, och i viss mån även brist på själva instrumenten. Trombonen användes ändå av Händel i oratorier som Saul och Samson samt av Bach i några av sina kantater. I sitt Requiem skrev Mozart för tre tromboner, en i varje register: alt, tenor och bas.

Under barocken och klassicismen förblev trombonen relativt oförändrad som instrument men under 1800-talet utvecklades instrumentet på många sätt. Det blev fysiskt större och fick bland annat ett mer utsvängt klockstycke. 1839 tillkom en ventil, ett till synes blygsamt tillägg men som gav trombonen tillgång till fler toner och dessutom gjorde det enklare att spela.

Svenske Joachim Nicolas Eggert var 1807 den förste tonsättaren att använda trombonen som självständigt instrument i en symfoni, fastän den äran brukar tillskrivas Beethoven och hans ödessymfoni från 1808. Två andra stora 1800-talssymfoniker och flitiga brukare av trombonen var Anton Bruckner och Johannes Brahms. I fjärde och sista satsen av Brahms Symfoni nr 4 e-moll kallar han för första gången i symfonin in tre tromboner för bland annat en ljuvlig koral. Bruckner skrev 1847 även två motetter för trombontrio, två Aequali. Och ett av orkestervärldens mest kända tromboninsatser är ju Valkyrieritten från Wagners storslagna opera Valkyrian.

I dag är trombonen ett naturligt inslag i allt från popmusik och jazz till funk, soul och hiphop och naturligtvis även i konstmusiken. Svängiga Starters ur Brian E. Lynns svit Steak and Kidney Supper är bara ett exempel på samtida trombonmusik. Den har fortfarande sin givna plats i symfoniorkestern och är lika självklar som både ensemble- och soloinstrument.

Text: David Saulesco

Program:

ORLANDO DI LASSO Adoramus te, Christe
TRUID AAGESEN Emillia mia gentile
MICHAEL EAST How merrily we live
THOMAS WEELKES Those sweet delightful lilies
THOMAS MORLEY It was a lover and his lass
ARCANGELLO CORELLI Sonata di Chiesa
JOHANN SEBASTIAN BACH Trio-Fughetta-Trio
GIOVANNI BATISTA PERGOLESI Sonata nr 4
WOLFGANG AMADEUS MOZART Kyrie ur Requiem
ANTON BRUCKNER Zwei Equaler
JOHANNES BRAHMS Koral ur Symfoni nr 4
RICHARD WAGNER Valkyrieritt
PJOTR TJAJKOVSKIJ ur Symfoni nr 4
OTTORINO RESPIGHI ur Roms fontäner
AXEL HILDINGSEN Allegretto & Scherzando
BRIAN E LYNN Starters

Kommande konserter

  • Fullsatt
    9–10 januari
    170 - 560 kr

    Trettondagskonsert 2026

    Komikern Jonatan Unge är din värd under Berwaldhallens Trettondagskonsert 2026, där den norska dirigenten Cathrine Winnes leder Radiosymfonikerna och Radiokören, sopranerna Julia...
    Läs mer
  • Fåtal platser kvar
    14–15 januari
    130 - 475 kr

    Tjajkovskijs Nötknäpparen

    Få verk är så förknippade med julen och trettondagen som Pjotr Tjajkovskijs musik till baletten Nötknäpparen. Christoph Koncz och Radiosymfonikerna framför en svit baserad på Tjajkovskijs älskade musik, Sergej Prokojfjevs första symfoni, den samtida kompositören Hanna Kendalls The Spark Catchers och en doft av sommar i Hugo Alfvéns Midsommarvaka.
    Läs mer & biljetter
  • Fåtal platser kvar
    17 januari
    180 kr

    Niklas & Radioapan – Berwaldhallens superhjältar

    Följ med Niklas och Radioapan på ett hemligt musikäventyr fyllt av skratt, sång och superkrafter! Tillsammans med Sveriges Radios Symfoniorkester och dirigent Erik Arvinder ger de sig ut för att stoppa den busiga ljudskurken Dissonans – som vill förvandla all musik till kaos!
    Läs mer & biljetter
  • Collage av två bilder där Antonion Pappano (till vänster) leende sitter lutad mot en stolsrygg. Till höger står Janine Jansen med ett rött sammetsdraperi i bakgrunden. Hon håller i sin violin.
    Fåtal platser kvar
    22–23 januari
    170 - 560 kr

    Janine Jansen i Brahms violinkonsert

    Världsviolinisten Janine Jansen gör under säsongen flera gästspel i Sveriges Radios konserthus Berwaldhallen. Tillsammans med den legendariska dirigenten Sir Antonio Pappano, som...
    Läs mer & biljetter