arrow

Allt innehåll från dagen

  • 16 SEPTEMBER

    THE BALTIC SEASONS

  • Radiokören

    Läs mer om Radiokören här

  • Hanaholmen

    Hanaholmen – ett svensk-finländskt kulturcentrum

THE BALTIC SEASONS / NYSTART FÖR GRÄNSÖVERSKRIDANDE SAMARBETE

Torsdag 16 september. Under ledning av chefsdirigent Kaspars Putniņš bjuder Radiokören in till en musikalisk resa som genomkorsar Östersjöns länder. Vi möter Polarpristagaren Kaija Saariahos elektropoetiska universum, Pēteris Vasks hänförande klanglandskap och en världspremiär av ett nytt verk av Jan Sandström. Som en röd tråd genom konserten löper årstidernas kraftfulla växelspel och det cykliska i människans livsvillkor. I konserten medverkar också stjärnviolinisten Johan Dalene. I dagens samtal från Hanaholmen i Helsingfors pratar den svenska journalisten Erik Blix med Finlands utrikesminister Pekka Haavisto utifrån temat rebirth/nystart. Alla festivalens samtal visas på skärm i Berwaldhallen, ges på engelska och kan även upplevas på Berwaldhallen Play.

Dagspass

  • 17:45

    ÖSTERSJÖSTUDION 16 SEP – DIGITAL SÄNDNING

    Kvällens gäster i Östersjöstudion är America Vera-Zavala, dramatiker/regissör, Thomas Andrén, docent i marin kvartärgeologi, Maria Wolrath-Söderberg, docent i retorik, samt musiker från konserten. Programledare är Malin Jacobson-Båth. Sändningen sker på engelska och startar kl 17.45.

  • 18:00

    Nystart för gränsöverskridande samarbete

    Berwaldhallen

    I dagens samtal från Hanaholmen i Helsingfors pratar den svenska journalisten Erik Blix med Finlands utrikesminister Pekka Haavisto utifrån temat rebirth/nystart. Diskussionen kretsar kring det svensk-finska och nordiska samarbetet, Östersjön, Afghanistan och tiden efter corona.

    Medverkande

    • Pekka Haavisto (FIN)

      Finlands utrikesminister Pekka Haavisto har varit Gröna förbundets riksdagsledamot 1987–1995 och från 2007 framåt. Han har också varit partiets ordförande och blev den första gröna ministern i Europa i egenskap av landets miljö- och biståndsminister 1995–1999.  År 2013-2014 var han utvecklingsminister och minister för statsägandet. Pekka Haavisto har också arbetat med uppgifter inom FN, som fredsförhandlare inom EU och varit chefredaktör för tre tidskrifter.

    • Erik Blix (SE) är sedan många år journalist och programledare på Sveriges Radio och ofta anlitad moderator och samtalsledare. Varje söndag leder han det satiriska programmet Public Service i P1:s veckomagasin Godmorgon Världen. Blix är även programledare för P4 Extra Söndag.

  • 19:00

    THE BALTIC SEASONS

    Berwaldhallen

    Med utgångspunkt från årets festivaltema nystart/rebirth bjuder Radiokören in till en musikalisk resa genom Östersjöområdets omväxlande kartbild. Under ledning av vår lettiske chefsdirigent Kaspars Putniņš möter vi den finska tonsättaren Kaija Saariahos elektropoetiska universum, den lettiska festivalfavoriten Pēteris Vasks hänförande klanglandskap – och världspremiären av ett nytt körverk av svenska Jan Sandström. Som en röd tråd genom konserten löper årstidernas kraftfulla växelspel och det cykliska i människans livsvillkor. Dessutom gästas kören av den unga stjärnviolinisten Johan Dalene.

    Läs mer

    Kaspars Putniņš första konsert under Östersjöfestivalen i rollen som Radiokörens chefsdirigent har fått namnet Baltic Seasons. Årstider, men också cykliska växlingar i livet, bildar klangbotten när Radiokören och violinisten Johan Dalene möter Putniņš.

    – Naturens cykler i stort och smått är ett av världens stora underverk, säger Putniņš. Här i de nordiska länderna är årstidernas växlingar så tydliga och så vackra. Den frusna sjön, hur allt vaknar till liv på våren, och högsommarens intensiva grönska. Det är som andetag, livets cirkel. Jag tänker att också den märkliga och mörka pandemitiden är del av en cirkelrörelse. Den här konserten handlar om olika aspekter av förändring.

    För Kaija Saariaho har den tyske poeten Friedrich Hölderlins texter en speciell mening. Dikterna i hennes Tag des Jahrs dyker in i årstidernas starka färger och följer deras skiftande karaktär. Men det Saariaho återkommer till är hur texterna är daterade. De är alla signerade med ett påhittat namn, Scardanelli, och daterade flera år innan Hölderlin föddes. Saariaho, vars mor på grund av en hjärnblödning plötsligt tappade känslan för tid och plats, frågar sig om Hölderlin råkat ut för någonting liknande. Körens klang omsluts av elektroniska ljud, en mänsklig röst och avlägsna fåglar i Hölderlins landskap.

    I april firade Lettland sin stora tonsättare Pēteris Vasks som fyllde 75 år. Han är född i den lilla staden Aizpute, som ligger två timmar rakt västerut från Kaspars Putniņš Riga och en dagsseglats från Gotland om vindarna ligger rätt. I Tre dikter av Czeslaw Milosz finner Vasks en individ som är innesluten i världens och livets cykliska natur: i cirklar av glädje och sorg, konflikt och klarhet. Kaspars Putniņš ser pånyttfödelse i verket:

    – Ensamheten vi har upplevt under det gångna året är en stor utmaning för oss som individer. Men att inte få finnas i det normala sociala flödet utan tvingas fokusera på sig själv tror jag kan vara förlösande. Tar vi detta på allvar kan det innebära något nytt för vår civilisation. Våren är obeveklig – den kommer varje år hur svår vintern än har varit, säger Putniņš.

    Janna Vettergren

    Medverkande

    • Radiokören har i över 90 år bidragit till utvecklingen av den svenska a cappella-traditionen. Under den legendariske dirigenten Eric Ericsons ledarskap fick kören ett stort internationellt renommé och räknas i dag bland världens främsta körer. Körmedlemmarnas förmåga att växla mellan kraftfulla solistiska insatser och att sömlöst smälta in i ensemblen skapar ett unikt och dynamiskt instrument som hyllas av musikälskare och kritiker världen över, liksom av de många dirigenter som utforskar och utmanar körens potential.

      Sedan 1979 är Radiokörens hemmascen Berwaldhallen, Sveriges Radios konserthus. Förutom konsertpubliken når kören också miljontals lyssnare i etern och på webben genom Klassiska konserten i P2. Dessutom visas flera av konserterna på Berwaldhallen Play, vilket ger publiken ytterligare en möjlighet att komma riktigt nära en av världens bästa körer.

      Säsongen 2019–2020 tillträder Kaspars Putniņš som ny chefsdirigent och konstnärlig ledare för Radiokören, den tionde chefsdirigenten sedan kören bildades. Sedan januari 2019 är Marc Korovitch kormästare för Radiokören med ansvar för ensemblens kontinuerliga utveckling. Två av körens tidigare chefsdirigenter, Tõnu Kaljuste och Peter Dijkstra, utnämndes i november 2019 till hedersdirigenter. Båda har fortfarande nära kontakt med kören och gör återkommande gästspel.

      Radiokören bildades samma år som Radiotjänst påbörjade sina sändningar och kören hade sin allra första konsert i maj 1925. Ambitionsnivån var hög redan från starten med ett uttalat mål att framföra nyskriven musik, något som fortfarande är en viktig ledstjärna för kören.

    • Den hyllade lettiske dirigenten Kaspars Putniņš är sedan säsongen 2020-2021 chefsdirigent för Radiokören. Han är även konstnärlig ledare och chefsdirigent för Estlands filharmoniska kammarkör och har varit permanent dirigent för Lettiska radions kör sedan 1994. Putniņš är en van uttolkare av såväl renässansens polyfona körverk som romantikens starka känsloyttringar, men är framför allt en driven främjare av samtida körmusik. Genom nära samarbeten med en rad olika nordiska och baltiska tonsättare har han gjort en rad framföranden och inspelningar av nyskrivna körverk.

      Som gästdirigent samarbetar han med körer som RIAS kammarkör, Nordtyska radions kör Hamburg, DR Vokalensemblet, BBC Singers, Tokyo Cantat och Nederländska radions kör. Han har uppfört verk av tonsättare som Maija Einfelde, Mārtiņš Viļums, Toivo Tulev, Lasse Thoresen och Gavin Bryars och gjort sceniska projekt där körer samarbetat med skådespelare och visuella konstnärer. Med Estlands filharmoniska kammarkör gjorde han en hyllad skivinspelning med verk av Schnittke och Pärt, vilken belönats med både en Gramophone Award och priset Diapason d’Or.

    • Violinisten Johan Dalene har redan gjort stort intryck på de internationella scenerna. Han framträder regelbundet med ledande orkestrar och i berömda konsertsalar såväl utomlands som i Sverige. Han är vinnare av Den Norske Solistpris och blev förstapristagare i den prestigefyllda Carl Nielsen tävlingen 2019. Kommande säsonger innehåller solistuppdrag med de flesta stora skandinaviska orkestrarna liksom debut med Gewandhausorkestern Leipzig med Sakari Orami, Tjeckiska filharmonin med Franz Welser-Möst, Konzerthausorchester Berlin med Christoph Eschenbach samt recitaler i Wigmore Hall, London och Carnegie Hall, New York.

      I april 2020, under nedstängningen av publika konserter till följd av Coronapandemin, framträdde Johan i Bachs konsert för två fioler vid en bildsänd konsert tillsammans med Janine Jansen och Sveriges Radios Symfoniorkester. Under säsongen 2020/21 var Johan utnämnd till Klassiska artisten i Sveriges Radio P2. Säsongen 2021/22 är Johan utvald till Rising Star artist av European Concert Hall Organisation (ECHO). Han kommer under denna period att ge recitaler i många av Europas mest prestigefyllda konsertsalar såsom Musikverein i Wien, Het Concertgebouw i Amsterdam, L’auditori i Barcelona, Elbphilharmonie i Hamburg och Cité de la musique i Paris. Perioden 2019-2021 var Johan New Generation Artist på BBC Radio 3 och framträdde då i recitaler, kammarmusikkonserter och som solist med samtliga BBC-orkestrar.

    Musiken

    • Efter studier på Sibelius-Akademin i Helsingfors sökte sig den finska tonsättaren Kaija Saariaho på 1980-talet till Institute for Research and Coordination in Acoustics/Music (IRCAM) i Paris, där hon fördjupade sig i elektroakustisk musik och fransk spektralmusik. Hennes tidiga verk bygger på en växelverkan mellan orkester och bandad elektronik och består ofta av täta ljudmassor som genomgår långsamma förändringar.

      Samma förhållningssätt har Saariaho överfört till vokalmusiken. Hennes opera L’Amour de loin i regi av Peter Sellars hyllades unisont vid premiären under Salzburgfestivalen 2000. Tag des Jahrs för kör och elektronik skrevs året därpå och bygger på fyra poem av Friedrich Hölderlin. I en programanteckning skriver Saariaho:

      ”Jag har varit bekant med de sena dikterna av Hölderlin under en längre tid. Idén till Tag des Jahrs för kör fick jag för några år sedan då en person som var mig väldigt kär fick en hjärnblödning och kommunikationen med henne fick en ny (eller snarare brist på) logik, eftersom hon inte längre hade någon känsla för tid eller plats. Detta fick mig att möta Hölderlins dikter på ett nytt sätt. Jag såg dem som visioner av levda ögonblick som passerar och sedan försvinner eller förvandlas till nya, intensiva ögonblick. Våra sinnen är fulla av sådana tydliga, sinnliga ögonblick, som tillsammans utgör vår upplevelse av livet vi lever.”

      Liksom i många andra verk har Saariaho använt naturen som utgångspunkt för sitt komponerande: ”Jag ville utöka ljudvärlden i riktning mot naturen som är så närvarande i dikterna. Därför består materialet inte bara av bandade mänskliga röster utan också av fåglar, vinden och andra naturljud.”

      Tag des Jahrs är dedicerat till Kaija Saarihaos mor.

      Anna Hedelius

       

    • Många känner Jan Sandström som upphovsmannen till Motorcykelkonserten, den trombonkonsert där solisten gör en magnifik entré på just en motorcykel. Många är också de körsångare som sjungit hans stilla, närmast meditativa bearbetning av Praetorius Det är en ros utsprungen som sällan lämnar julkonsertens publiken oberörd.

      När Radiokörens dirigent Kaspars Putniņš ringde Sandström om en verkbeställning till Östersjöfestivalen önskade Putniņš en hyllning till naturen som förenar länderna kring Östersjön: havet, landskapen, skogarna och de unika årstidsväxlingarna. Sandström började söka passande texter och hittade hos Tomas Tranströmer en poesi med samma innehåll som den musik Sandström oftast gillar att uttrycka sig i; enkelhet och underfundiga klangväxlingar som berättar om parallella verkligheter. Det resulterade i stycket Den stora gåtan som bygger på sex dikter i Svit nummer 11 från Tranströmers serie haikudikter.

      Sandström konstaterar: ”Trots att varje dikt i sig rymmer en hel upplevelse känns det som att dikterna hänger ihop, har en gemensam riktning eller kärna. Havet, Guds vind i ryggen, och äppelträden spelar en central roll. Alltsammans utmynnar i meningen Den stora gåtan, som också fick bli titeln på hela körverket.”

      Karin Ekedahl

      ***

      Uppenbarelse.
      Det gamla äppelträdet.
      Havet är nära.

      Havet är en mur.
      Jag hör måsarna skrika –
      de vinkar åt oss.

      Guds vind i ryggen.
      Skottet som kommer ljudlöst –
      en alltför lång dröm.

      Askfärgad tystnad.
      Den blå jätten går förbi.
      Kall bris från havet.

      Stor och långsam vind
      från havets bibliotek.
      Här får jag vila.

      Människofåglar.
      Äppelträden blommade.
      Den stora gåtan.

      Tomas Tranströmer

    • ”To every thing there is a season,
      and a time to every purpose under the heaven.”

      [Allt har sin tid,
      det finns en tid för allt som sker under himlen.]

      Så lyder de första raderna i den kända Bibelversen från Predikaren 3:1. Det är en mycket poetisk text, där orden ”a time to…” (”en tid för…”) bildar en sorts refräng, som gjord för musik. Versen har inget uppenbart budskap, men fångar i några få, sparsmakade rader livets hela rikedom och mångfald. Jag tänkte också på denna text som en bild av musiken som sådan: ett rum där alla dörrar står öppna, där det finns en plats för allt.

      Damkör och violin – vilken underbar kombination av linjer i högt register! I mitt verk kan man ofta höra violinen segla fritt ovanför sångarna, ungefär som en drake vars lina kören håller i. Och så med ens förenar sig violinsolisten med sångarna, blir till en röst i mängden.

      ”To every thing there is a season” är ungefär nio minuter långt och tillägnat Janine Jansen och The Netherlands Female Youth Choir, vilka uruppförde verket i Utrecht i december 2019.

      Britta Byström

    • Den lettiske tonsättaren Pēteris Vasks musik präglas av en innerlighet och kretsar kring globala och tidlösa frågor. Födelse och död, hat och förlåtelse, harmoni och dissonans är teman som i olika former återkommer i hans verk. Hoppet och tron på godhetens slutliga seger över ondskan löper som en röd tråd genom hans kompositioner.

      ”Musik är den mest kraftfulla av konstformer, eftersom den lättast når det gudomliga. Musik är en abstraktion, men ljud har förmågan att nå själen och uttrycka något som inte går att sägas i ord”, har han sagt.

      Vasks atmosfäriska körverk växlar mellan dramatisk passion och harmonisk stillhet. Three Poems består av tre körstycken med text av den polsk-amerikanske poeten Czesław Miłosz, som tilldelades Nobelpriset i litteratur 1980. Följsamt lägger sig Vasks intill Milosz ord med sparsmakade harmonier och komplexa rytmer som iscensätter dikternas skiftande stämningar.

      Kontemplativt och drömskt skildras i Window äppleträdets omärkliga transformation från planta till mogen apel. Med en jagande polyfoni beskriver So little människans slitningar mellan hopp och glödande förtvivlan, medan en ljus och hoppfull anda präglar minnet av mötet med en hare i Encounter.

      Vasks befäster i Three poems sin tro på att ”harmoni är möjlig, åtminstone i musiken.” Stycket uruppfördes av The Hilliard Ensemble 1994.

      Anna Hedelius

       

       

    • Han var engelsmännens store symfoniker, Ralph Vaughan Williams, med hela nio symfonier i verkförteckningen. Men hans opus omfattar även opera, balett, kammar- och körmusik tillkommet under 60 års tid. En tonsättare med en tro på att göra musik så tillgänglig som möjligt för så många som möjligt och vars musikaliska stämningslägen spänner från stillsamt till stormigt och från gåtfullt till sprudlande.

      Tack vare sin vurm för, och påverkan av, engelsk renässansmusik och inte minst folkmusik åstadkom Vaughan Williams något av ett trendbrott i den vid tiden tyskinfluerade engelska konstmusiken. Det tog tid för honom att fjärma sig från det germanska arvet men studier för tonsättaren Maurice Ravel hjälpte honom att hitta sin egen röst.

      För oss är sannolikt hans superromantiska, pastorala romans för violin och orkester The Lark Ascending ett av hans mest kända verk. Ursprungligen är The Lark Ascending en 122 versrader lång dikt av den engelske, viktorianske poeten George Meredith som flera gånger nominerades för Nobelpriset i litteratur. Dikten inspirerade Vaughan Williams att skriva musik med samma titel, musik som blivit betydligt mer känd än Merediths poesi och som kombinerar två av Vaughan Williams stora intressen: poesi och violin.

      Den ursprungliga versionen från 1914 skrevs sålunda för violin och piano men orkestrerades sex år senare av tonsättaren, den version som är den överlägset mest spelade. Här presenteras ytterligare en bearbetning, nu för violin och kör beställd av Svenska kammarkören och dess dirigent Simon Phipps. Kören övertar orkesterns ackompanjemang och får då också sjunga George Merediths text. 

      Karin Ekedahl