Tjajkovskijs Nötknäpparen

Musikalisk gnistfångare

En dag i juli 1888 gick 1400 kvinnor anställda vid tändsticksfabriken Bryant & May i London ut i strejk. Skälet var utöver usla lönevillkor att arbetsmiljön var hälsovådlig: halten av fosfor i luften var så hög att en del kvinnor drabbades av nekros i käken. Strejken ledde till grundandet av en fackförening som förbättrade arbetarnas arbetsvillkor, och som en hyllning kvinnorna skrev den brittiske poeten Lemn Sissay dikten Spark Catchers (Gnistfångare) år 2012. Dikten inspirerade i sin tur tonsättaren Hannah Kendall att komponera ett stycke med samma namn på uppdrag av BBC Proms, med premiär i London 2017. Själv beskriver Kendall hur hon i arbetet med verket drogs till vad hon uppfattade som diktens starka framåtrörelse. I styckets struktur har hon tagit fasta på särskilda ord och fraser ur dikten – där musiken både imiterar diktens ljud och kontrasterar dem.

Drömska fantasier: Nötknäpparen och Midsommarvaka

Bara några år efter strejken i London, 1892, gick premiären av stapeln för Pjotr Tjajkovskijs balett Nötknäpparen på Marinskijteatern i Sankt Petersburg. Bakom sig hade Tjajkovskij två succéer, baletten Törnrosa och operan Spader dam. Arbetet med Nötknäpparen kantades för Tjajkovskij av tvivel inför det libretto som byggde på E.T.A. Hoffmanns fantasifulla saga. Vid premiären fick musiken bättre mottagande än librettot, och det dröjde innan Nötknäpparen fick sin internationella premiär. Sviten till baletten kom dock snart att trollbinda publiken både i och utanför Ryssland.

Från Tjajkovskijs Nötknäpparen är steget inte så långt till Hugo Alfvéns Midsommarvaka – åtminstone inte om man ser till de inslag av drömsk fantasi som går som en röd tråd i båda styckena. Alfvén komponerade Midsommarvaka i Skagenmålarnas konstnärskoloni sommaren 1903, då han själv sysselsatte sig med måleri och umgicks med bland andra Anders Zorn.

På nationalromantiskt manér är musiken fylld av referenser till svensk folkmusik. Alfvén ska ha fått inspiration till stycket under ett bröllop i Stockholms skärgård, och i musiken väver han samman midsommaraftonens rytmiska feststämning med den skira juninattens ljusa harmonier. Uruppförandet av Midsommarvaka ägde rum våren 1904 på Kungliga Teatern i Stockholm med Alfvén själv som dirigent. Drygt ett decennium senare, 1920, användes musiken i baletten Le nuit de St Jean, uruppförd av Svenska baletten i Paris.

Klassisk stil av tidens enfant terrible

Vid ungefär samma tid, 1917, komponerade Sergej Prokofjev sin första symfoni. En aning oväntat valde han, som under sin tid som student vid musikkonservatoriet i Sankt Petersburg hade blivit känd som tidens ”enfant terrible”, att blicka bakåt – mot wienklassicismen. I musiken tog han intryck av Joseph Haydn, med målsättningen att skriva en symfoni i ”klassisk stil”. I det medryckande stycket möter wienklassicismens utsirade detaljer det tidiga 1900-talets kärvhet. Arvet från Wien märks också i besättningen, som består av två horn, två trumpeter, enkla träblåsare samt stråkar och pukor. Vid konserten gästas Sveriges Radios Symfoniorkester för andra gången av Christoph Koncz, född 1987. Koncz, som utöver dirigent även är violinist, är konstnärlig ledare för franska Orchestre symphonique de Mulhouse samt chefdirigent för tyska Deutsche Kammerakademie Neuss am Rhein.

Text: Hedvig Ljungar