arrow

INSTÄLLD - TJAJKOVSKIJ ENLIGT HONECK

Manfred Honeck ser i Pjotr Tjajkovskijs femte symfoni ett betydligt mer komplext verk än vad den stereotyp som Tjajkovskij dragits med sedan sin livstid vill göra gällande. Under den attraktiva ytan ser Honeck en svärta, en djupare klangbotten som ger de vackra melodierna och den variationsrika orkestreringen en starkare innebörd.

Konserten är inställd.  

Manfred Honeck var chefsdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester mellan 2000 och 2006. I maj 2006, under sin sista vår som chefsdirigent här i Berwaldhallen, gästade han för första gången Pittsburghs symfoniorkester. På programmet stod då bland annat Tjajkovskijs femte symfoni.

Konserten hyllades i tidningar. Bland annat uppmärksammades kemin mellan Honeck och orkestern. Den spelades också in och gavs ut på skiva 2011. Då hade Honeck tjänstgjort som chefsdirigent i Pittsburgh i tre år, och redan fått sitt kontrakt förlängt för första gången. Det lär för övrigt ha varit mer än bara kärlek vid första ögonkastet, eftersom Honeck fortfarande är kvar hos orkestern.

När Honeck gästar Berwaldhallen denna vinter är det med just Tjajkovskijs femte symfoni, som han av förklarliga skäl har starka band till. 2015 berättade han om verket i tidningen Gramophone: ”Folk säger att vi måste tolka symfonin på ett ryskt sätt, men då undrar jag: vad betyder det? Det är milsvid skillnad mellan Gergiev, Mravinskij och Svetlanov, så vad är egentligen ryskt?”

”Finalen betraktas till exempel vanligtvis som den svåraste satsen,” fortsätter Honeck. ”Den är högljudd och rusar mot de sista sidorna. Men det är inte helt sant. Om du tar dig tid att verkligen utarbeta de folkloristiska dragen framträder ett helt annat verk.”

Bland de dolda finesser som Honeck vill framhäva nämner han kopplingar mellan balalajkaorkestrar och den sista satsens inledande tema, liksom övergången mot slutet av satsen som – om den spelas enligt Tjajkovskijs önskan, menar Honeck – förvandlas till en rysk dans.

Även den andra satsens hornmelodi, som inte sällan tolkas smäktande och honungslent, vänder Honeck på: ”Varför skrev Tjajkovskij att valthornet skulle spelas dämpat? Jag tror att han ville att hornet skulle vara ett störande element. Det är en varning om att allting i livet inte är vackert.”

I dag invänder inte många emot att Tjajkovskij är en av Rysslands största tonsättare, eller att hans femte symfoni är ett strålande verk, men ända in på 1900-talet var många kritiker negativa till Tjajkovskij och hans musik, i synnerhet utanför Ryssland. En särskilt frispråkig amerikansk kritiker beskrev symfonins sista sats som ljudet av ”en hord konjaksrusiga demoner i slagsmål; alkoholbetingad psykos, gap och skrik och än värre oljud”.

I förordet till skivan med konsertinspelningen från sin debut med Pittsburghs symfoniorkester skriver Honeck om den femte symfonin: ”Knappast någon tonsättare dras mer med fördomar om sentimentalitet eller skränighet än Tjajkovskij. Varken känslosamhet eller triumferande fortissimon behöver dock förnekas i hans musik – hemligheten är att inte förstärka dessa drag ytterligare. Annars blir känslorna kväljande och triumfen hysterisk. Kanhända är detta varför många betraktar symfonin som bombastisk och överdriven, men i min mening är den en av de mest djupsinniga av sin tid och den förtjänar att behandlas med största respekt.”

David Saulesco


SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER
Skriv ut

Sveriges Radios Symfoniorkesters planerade konserter under vecka 49 & 50 utgår på grund av sjukdom.

Medverkande

 

Sveriges Radios Symfoniorkester är känd i hela världen som en av Europas mest mångsidiga orkestrar med spännande, mångfasetterad repertoar och ständig strävan efter att bryta ny mark. Orkesterns högklassiga musicerande liksom samarbeten med världens främsta tonsättare, dirigenter och solister har belönats med otaliga priser och lovord.

Sedan 1979 är Sveriges Radios Symfoniorkesters hemmascen Berwaldhallen, Sveriges Radios konserthus. Förutom konsertpubliken når orkestern varje vecka miljontals lyssnare i etern och på webben genom Klassiska konserten i P2. Flera av orkesterns konserter visas också på Berwaldhallen Play och i Sveriges Television, vilket ger publiken ytterligare möjligheter att komma riktigt nära en av världens bästa orkestrar.

”Orkestern har en unik kombination av ödmjukhet, känslighet och musikalisk fantasi” säger Daniel Harding, orkesterns chefsdirigent sedan 2007 och de senaste åren även orkesterns konstnärlige ledare. ”Jag har aldrig haft en konsert med Radiosymfonikerna där de inte spelat som om det gällde livet!” Orkestern är också stolt över att ha Klaus Mäkelä som förste gästdirigent sedan 2018.

Den första radioorkestern bildades 1925, samma år som Radiotjänst påbörjade sina sändningar. Sveriges Radios Symfoniorkester fick sitt nuvarande namn 1967. Genom åren har orkestern haft många framstående chefsdirigenter varav två, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen, sedermera utnämnts till orkesterns hedersdirigenter, samt Valery Gergiev som gästat orkestern åtskilliga gånger och är medgrundare av Östersjöfestivalen.

Manfred Honeck har sedan mer än 25 år etablerat sig som en av världens ledande dirigenter. Han är chefsdirigent för Pittsburgh symfoniorkester sedan mer än tio år tillbaka och tillsammans har de rönt stora framgångar runt om i USA och Europa. De har bland annat ett nära samarbete med Wiens Musikverein och har uppträtt vid festivaler som BBC Proms, Salzburg, Luzern och Grafenegg. Deras skivinspelningar har hyllats av kritiker och lyssnare och 2018 belönades de med en Grammy Award för Sjostakovitjs Symfoni nr 5 och Barbers Adagio for Strings. Som gästdirigent uppträder han med ledande orkestrar runt om i Europa och USA.

Han har tidigare varit konstnärlig ledare vid Staatsoper Stuttgart där han lett uppsättningar av bland annat Berlioz Trojanerna, Mozarts Idomeneo, Verdis Aida och Wagners Parsifal. Dessförinnan var han chefsdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester mellan 2000 och 2006. Han har gästat operahus som Semperoper Dresden, Komische Oper Berlin, Kungliga Myntteatern i Bryssel och Det Kongelige Teater i Köpenhamn. Han inledde sin karriär som violast i Wienfilharmonikerna och operaorkestern vid Wiener Staatsoper.

Ungefärlig konsertlängd: 1 tim 15 min