arrow

SVENSK SOMMARNATT - HUGO ALFVÉN 150 ÅR

I maj är det 150 år sedan en av Sveriges främsta tonsättare, Hugo Alfvén, föddes. Förutom sin rikliga produktion av kör- och orkestermusik var han också involverad i Kungliga baletten i Stockholm och Svenska baletten i Paris med verk som Midsommarvaka och Den förlorade sonen. Möt Sveriges Radios symfoniorkester, Stockholms musikgymnasiums kör och dansare från Kungliga baletten samt Alhanko Academy of Ballet i en musik- och dansföreställning med sommarkänsla. Kristjan Järvi och Sofia Ågren står på dirigentpulten.

Hugo Alfvén och Svenska baletten

Hos Svenska baletten (Ballets Suédois), det experimentella danskompani som under några intensiva år på 1920-talet befann sig i det parisiska kulturlivets centrum, möttes tidens mest spännande konstnärer. Erik Satie, Fernand Léger, Nils Dardel, Hélène Perdriat och många fler skapade sceniska allkonstverk i kubismens, dadaismens och surrealismens anda. Men det var ett svenskt folkloristiskt verk av Hugo Alfvén som var kompaniets egentliga kioskvältare.

Midsommarvaka som balett gavs hela 255 gånger, i mer än femtio städer i ett tiotal länder i Europa och USA från premiären 1920 och fyra år framöver. Baletten var ett av deras huvudnummer. Svenska baletten har ju gått till historien för sina modernistiska verk, men på den tiden var de nationalromantiska verken störst, berättar Erik Mattsson, intendent på Dansmuseet.

     Midsommarvaka, som bygger på teman från svensk folkmusiktradition, hade haft urpremiär som musikstycke redan 1903 och var ett etablerat verk. Hugo Alfvén var också en erkänd tonsättare och kulturpersonlighet, medan Svenska baletten var helt okända då de grundades 1920.

– Genom att skapa en koreografi utifrån Alfvéns befintliga musik åkte de lite snålskjuts på något som redan var hyfsat känt. Dessutom var det ju exotiskt med svensk folklore i Paris och London. Baletten blev viktig för deras varumärke som svenskt danskompani.

Att Hugo Alfvén själv var mycket engagerad i balettproduktionen framgår av bevarad brevväxling mellan koreografen Jean Börlin och tonsättaren. Även Nils Dardels scenografi och kostym hade Alfvén synpunkter på.

– Koreografin baserades på en typ av stiliserad folkdans som hade etablerats vid Kungliga Baletten på 1800-talet, men det var  Alfvén som bestämde vilka ringlekar som skulle ingå, att det skulle vara kärleksscener och slagsmål samt att scenen skulle utrustas med midsommarstång, röda stugor och svenska flaggor.

När Midsommarvaka framfördes på Johann Strauss-Theater i Wien i mars 1922 var Hugo Alfvén själv på plats som gästdirigent.

– Det skulle vara intressant att veta vad han tyckte om baletten. Den hade ju vissa lätta modernistiska drag i Dardels naiva, färgstarka och stiliserade fond.

Allt som i dag finns kvar av originalkoreografin till Midsommarvaka är en minut svartvit film ur den franska stumfilmen L’Inhumaine av Marcel L’Herbier från 1924.

– Faktum är att det är det enda filmade material som finns från en scenisk produktion av Svenska baletten över huvud taget, säger Erik Mattsson.

Text: Anna Hedelius


SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER dot 2021/2022
Skriv ut

Medverkande

 

&

Sveriges Radios Symfoniorkester, Radiosymfonikerna, är kända som en av Europas mest allsidiga orkestrar. De har en bred och spännande repertoar och ligger hela tiden i framkant. Orkestern har mottagit ett flertal utmärkelser och uppskattas för sin stora musikaliska bredd, men även för sina samarbeten med världens främsta kompositörer, dirigenter och solister.

Radiosymfonikerna har sedan 1979 varit knutna till Sveriges Radios konserthus Berwaldhallen. Förutom publiken på plats i Berwaldhallen, når orkestern många lyssnare via radion och digitala medier, samt genom sitt samarbete med EBU. Konserter strömmas även regelbundet via Berwaldhallen Play och sänds av Sveriges Television, vilket ger publiken ännu fler möjligheter att njuta av en av världens främsta orkestrar.

”Orkestern känner stor ödmjukhet inför musiken och har en underbar känsla för musikalisk inlevelse och kreativitet”, enligt Daniel Harding, Radiosymfonikernas chefsdirigent sedan 2007. ”Jag har aldrig dirigerat en konsert där orkestern inte har spelat med livet som insats!”

Radioorkestern grundades för första gången 1925 i samband med de första radioutsändningarna i Sverige. Sveriges Radios Symfoniorkester fick sitt nuvarande namn 1967. Orkestern har under åren haft flera framstående chefsdirigenter. Två av dem, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen, har senare utnämnts till hedersdirigenter.

 

Stockholms Musikgymnasium (SMG) inrättades 1959 som en naturlig fortsättning av Adolf Fredriks Musikklasser och huserade från start tillsammans med grundskolan i byggnaden på Tegnérgatan. Sedan 1984 finns SMG i Kungsholmens gymnasiums traditionsrika byggnad nära Fridhemsplan. De nästan 300 eleverna vid musikgymnasiet studerar antingen på det Naturvetenskapliga eller Samhällsvetenskapliga programmet. Utöver klasskörerna finns även SMG:s kammarkör, en spetskör med många uppdrag och inbjudningar från utlandet. Skolans körverksamhet har såväl nationellt som internationellt ett mycket gott renommé och samarbeten sker regelbundet med olika institutioner, som t.ex. Kungliga Filharmonikerna, Stockholm Concert Orchestra, Stockholms Läns Blåsarsymfoniker m.fl. Körerna sjunger regelbundet i olika kyrkor och konsertlokaler som Berwaldhallen, Eric Ericsonhallen m.fl. och ger varje år en mycket uppskattad och välbesökt luciakonsert i Blå Hallen i Stadshuset.

 

Kristjan Järvi har gjort sig känd som en av vår tids mest innovativa och kreativa dirigenter, lika hemma i den traditionella klassiska repertoaren som i modern musik av Steve Reich eller Radiohead.

Som dirigent har han arbetat med orkestrar som exempelvis Staatskapelle Dresden, BBC Philharmonic, Orchestre National de France, London Symphony Orchestra, Los Angeles Philharmonic och Gewandhausorchester Leipzig. Han har tidigare varit chefsdirigent för orkestrar som Tonkünstler-Orchester Niederösterreich i Wien och MDR-Sinfoniorchester i Leipzig.

Järvi är grundare och ledare för Absolut Ensemble, en New York-baserad grupp som verkar gränsöverskridande mellan genrer som klassiskt, jazz, rock och funk. Han är också ledare för den elektroakustiska ensemblen Nordic Pulse Ensemble. Järvi är en av grundarna till och dirigent för Baltic Sea Youth Philharmonic Orchestra, som består av unga musiker från länderna runt Östersjön. Han verkar även som producent, tonsättare och arrangör. Bland hans kompositioner kan nämnas White Dragon, en symfonisk fantasi speciellt komponerad för violasten Yuri Bashmet.

Järvi har spelat in mer än 60 album. Hans senaste album är Nordic Escapes, med Nordic Pulse Ensemble och London Symphony Orchestra.

&

Julia Kretz-Larsson, violin, har studerat för Marianne Boettcher och Thomas Brandis i Berlin och för Josef Suk i Prag. Med Julius Stern pianotrio har hon vunnit priser vid flera internationella tävlingar. Hon är medlem i kammarmusikensemblen Spectrum Concerts Berlin, som har sin egen konsertserie i Berliner Philharmonie Kammermusiksaal och har med dem även spelat i konserthus som Carnegie Hall i New York och Concertgebouw Amsterdam. År 2006 blev Julia Kretz-Larsson medlem av Lucerne Festival Orchestra, ledd av Claudio Abbado, och sedan 2008 har hon varit medlem i Mahler Chamber Orchestra, från 2011 som stämledare. Julia är sedan 2015 alternerande första konsertmästare i Sveriges Radios Symfoniorkester och är lärare vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Julia har regelbundet spelat kammarmusikkonserter med ett flertal internationella artister och har spelat på festivaler som Salzburger Festspiele, Internationella Kammarmusikfestivalen i Utrecht, Julian Rachlin and Friends, Schubertiade, Schleswig-Holstein Musikfestival och Vinterfest. Hon har spelat in kammarmusik för bland annat BIS, NAXOS, dB Productions samt Harmonia Mundi och vunnit en grammis för inspelningen med musik av Amanda Maier.

&

Sofia Ågren arbetar sedan 2016 som kördirigent på Stockholms Musikgymnasium/Kungsholmens Gymnasium och grundade 2021 sin egen professionella vokalensemble, Ensemble Å. Hon har arbetat med ensembler som Uppsala Vokalensemble (2011-2021), Gustaf Sjökvist Kammarkör, Radiokören, S:t Jacobs Kammarkör, Hjorthagens Vokalensemble, A Scalpella – Medicinska föreningens Kammarkör (2007-2016), Adolf Fredriks Flickkör och Kungl. Operans barnkör. Sofia fortsätter ständigt att utforska och fascineras av kören och dess oändliga möjligheter som instrument. Hon brinner för den nutida konstmusiken och har beställt och uruppfört musik av bl.a. Matthew Peterson, Maria Lithell Flyg, Emil Råberg och Mattias Risberg. Sofia anlitas även som föreläsare och lärare i dirigering, gehör och vokal improvisation, bl.a. vid musikkonservatoriet i Milano, konservatoriet i Ljubljana, Eric Ericson International Centre i Stockholm, Hilton College i Sydafrika och Betel Folkhögskola i Stockholm. Sofia är utbildad kör- och orkesterdirigent vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Hon innehar även en Master of Arts in Education med inriktning körmetodik.

Musiken

Ungefärliga tider

Hugo Alfvén tillbringade sina ungdomssomrar i Stockholms skärgård. I en roddbåt till havs satt han gärna och lyssnade till vågornas kluckande och vindens sus. Som skicklig violinist låg det nära till hands att överföra ljuden till orkesterns olika instrument och låta dem få melodisk form.

Den storslagna symfoniska dikten En skärgårdssägen tillkom hösten 1904. Den skrevs på Rindö, där Alfvén än i dag har en väg uppkallad efter sig, samt på Skagen, där han besökte målarinnan Marie Krøyer som han nyligen hade förälskat sig i. Havet med alla dess olika stämningslägen är således högst närvarande och verket är långt ifrån en harmonisk söndagssegling på spegelblanka vatten. Det är tvärtom ett lidelsefullt stycke musik som med väl tilltagna gester skildrar en höststormande skärgårdsnatur och säkert också stormarna inom honom själv. Om den tonmålande och i dag mer kända rapsodin Midsommarvaka, som han skrev året innan, var präglad av ljus, livsglädje och harmoni stod det nya verket för vånda, kamp och mörker.

”Den symfoniska tondikten En skärgårdssägen är trots den episka titeln en lyrisk tonmålning, skildrande havsbandet i nattlig höststämning med glittrande månljus, med vräkande oväder, i drömmande stillhet och i kamp för livet – en skildring som samtidigt låter naturbilderna genomgående erbjuda en motsvarighet till den mänskliga lidelsens mörka lycka.” skrev Hugo Alfvén i en programförklaring då han själv dirigerade uruppförandet med Hovkapellet den 31 mars 1905.

Verkets form följer inget mönster. Det bygger på två lätt identifierbara temata som knappast utvecklas under styckets gång. Huvudtemat upprepar sig som svepande vågrörelser genom orkestern medan sidotemat, som är melodiskt stillastående, bygger på minsta möjliga intervall, en liten sekund.

En skärgårdssägen var Hugo Alfvéns första och enda försök att skriva en symfonisk dikt i Liszts och Strauss anda. Hans nästa större verk kom att bli den av ljus och tillförsikt fyllda Symfoni nr 3 E-dur, som möjligen speglar hans nyvunna lycka med sin Marie.

Text: Anna Hedelius

Ungefärlig konsertlängd: 1 timme och 15 minuter (ej paus)

Konserten spelas in av SVT, således kommer flera kameror finnas i salen.

Lyssna på Sveriges Radios program Mästerverken i P2.

Här kan du lyssna på Sveriges Radio P2:s Klassiska podden om Hugo Alfvén.

Lyssna också på Sveriges Radio P2:s Dokumentär om Hugo Alfvéns Midsommarvaka – internationellt spridd och älskad.