Signals from Heaven
Hur klingar musiken från himlen? Sveriges Radios Symfoniorkesters bländande brass och slagverk står i fokus i en konsert där André Jolivets Fanfares pour Britannicus från 1946 möter Tôru Takemitsus drömskt poetiska Signals from heaven. Konserten kröns med Aaron Coplands fanfar skriven till 100-årsjubileet av Metropolitan Museum of Art och Richard Strauss sprudlande fanfar tillägnad Wienerfilharmonikerna – allt under ledning av dirigent Andreas Hanson.
Den här produktionen ingår i en eller flera rabatterade konsertserier.

Konserten sänds på Berwaldhallen Play och i Sveriges Radio P2 fredagen den 7 maj kl 19.
Finns det någon musik som är mer imponerande att ta del av än välskriven brassmusik? Faktum är att just symfoniorkesterns brassinstrument har förmåga till en enorm musikalisk spännvidd i uttrycket: från högtidliga och djupt stämningsfulla tonfall till kraftfulla, jublande klanger som kan få taket att lyfta. En förutsättning är förstås musiker i toppklass, vilket vi i form av Sveriges Radios Symfoniorkesters brass och slagverk här har förmånen att höra. I programmet får vi bland annat ta del av bländande brassmusik av fransmannen André Jolivet och av den japanske tonsättaren Tôru Takemitsu, en av 1900-talets mest uppmärksammade tonsättare.
I Takemitsus två stämningsrika Signals from Heaven (”Signaler från himlen”) växlar musiken effektfullt mellan två instrumentgrupper placerade på olika platser i konsertsalen. Resultatet blir en effektfull musikalisk dialog där Takemitsus fallenhet för att skapa rika klangfärger verkligen kommer till sin rätt. Den amerikanske tonsättaren Aaron Coplands mest kända fanfar är kanske hans Fanfare for the Common Man. Här får vi istället ta del av hans högtidliga Ceremonial Fanfare, komponerad till firandet av Metropolitan Museum of Arts hundraårsjubileum.
André Jolivets Fanfares Pour Britannicus skrevs ursprungligen som teatermusik till Jean Racines tragedi Britannicus, som hämtar sitt stoff från romarrikets historia. Det är härligt energifylld musik som verkligen visar hur en skicklig tonsättare förmår utnyttja brassinstrumentens mångskiftande egenskaper till fullo. Slutligen hör vi Richard Strauss pampiga fanfar för Wienerfilharmonikerna. Strauss fick brassmusiken med sig från modersmjölken, då hans pappa Franz var en virtuos hornist. Stycket komponerades till orkesterns första välgörenhetsbal 1924 och verket har sedan dess framförts varje år vid orkesterns årliga bal.
Andreas Hanson har skrivit arrangemanget av Strauss stycke och är musikdirektör vid Arméns musikkår. Han är en väletablerad konsert- och operadirigent som lett alla de stora svenska orkestrarna och som gjort uppmärksammade utländska gästspel i bland annat Danmark, England, Litauen, Ryssland och Polen.
Text: Axel Lindhe