arrow

Schuberts ofullbordade symfoni

Maxim Emelyanchev leder Sveriges Radios Symfoniorkester i Franz Schuberts åttonde symfoni, den ofullbordade. Dessutom Richard Wagners symfoniska poem Siegfried-Idyll – skriven som en födelsedagspresent till kompositörens fru, och Maurice Ravels rapsodi för soloviolin Tzigane framförd av Radiosymfonikernas andre konsertmästare Henrik Naimark Meyers.


SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER

dot 2024/2025

Skriv ut

Medverkande

 

&

Sveriges Radios Symfoniorkester är en av Europas främsta och mest mångsidiga orkestrar, som har mottagit flera priser och utmärkelser och samarbetar med världens främsta kompositörer, dirigenter och solister. Orkestern turnerar regelbundet, med hyllade gästspel runt om i Europa och världen, och har en omfattande, kritikerrosad skivkatalog.

Sedan 2007 är Daniel Harding chefsdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester, och sedan 2019 också dess konstnärlige ledare. Hardings tjänst fortsätter till och med säsongen 2024/2025. Två av orkesterns tidigare chefsdirigenter, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen, har utnämnts till hedersdirigenter. Båda fortsätter att göra regelbundna gästspel med orkestern.

Sveriges Radios Symfoniorkester är hela Sveriges symfoniorkester. Från sin hemmascen i Sveriges Radios konserthus Berwaldhallen når orkestern hela landet i etern och på webben genom Sveriges Radio P2. Flera av konserterna visas även på Berwaldhallen Play, i SVT och på SVT Play, samt sänds internationellt genom EBU.

Maxim Emelyanychev är förste dirigent för Skotska kammarorkestern sedan 2019 med kontrakt till och med säsongen 2024/2025, och chefsdirigent för barockorkestern Il Pomo d’Oro sedan 2013. Sedan den kritikerrosade debuten 2014 med Mozarts Don Giovanni vid Teatro de la Maestranza i Sevilla har han turnerat och gästat orkestrar och institutioner runt om i Europa.

Bland höjdpunkterna under säsongen 2023/2024 kan nämnas debuter med Bayerska radions symfoniorkester, WDR Västtyska radions symfoniorkester i Köln, Torontos symfoniorkester, Birminghams stads symfoniorkester och Mozarteum-orkestern vid Salzburgfestivalen. Han uppträder även med bland andra Concertgebouworkestern, Rotterdams filharmoniker och Mahler Chamber Orchestra, i kammarprogram med violinisten Aylen Pritchin vid Théâtre des Champs-Elysées i Paris, samt gör en Europaturné med Skotska kammarorkestern och en Asienturné med Paris kammarorkester.

Emelyanychev har arbetat med framstående orkestrar världen över, bland annat Berlinerfilharmonikerna, Santa Cecilia-akademiens orkester, Rotterdams filharmoniska orkester, Royal Philharmonic Orchestra i London, Orchestra della Svizzera Italiana, Paris kammarorkester, Tokyos, Seattles och Islands symfoniorkestrar, samt Bergens filharmoniska orkester.

Hans operaengagemang omfattar bland annat Mozarts Trollflöjten och Händels Agrippina vid Royal Opera House i London, Mozarts Figaros bröllop vid Théâtre du Capitole i Toulose och Händels Rinaldo med Jakub Józef Orliński i titelrollen på Glyndebourne-festivalen. Han har bjudits in flera gånger att uppträda under BBC Proms och Edinburgh International Festival.

För närvarande är han uppdragen i ett flerårigt projekt att spela in Mozarts samtliga symfonier med Il Pomo d’Oro, med vilka han redan gjort flera skivinspelningar, däribland symfonier och solokonserter av Haydn. Han har även spelat in flera hyllade album tillsammans med Jakub Józef Orliński, samt en Gramophone Award-belönad inspelning av Händels Agrippina med Joyce DiDonato i titelrollen. Bland andra kritikerrosade inspelningar kan nämnas Schuberts nionde symfoni med Skotska kammarorkestern och ett soloalbum med Mozart-sonater spelade på fortepiano.

Musiken

Ungefärliga tider

Ett virtuoseri i stil med en ungersk rapsodi, det var så Maurice Ravel betecknade Tzigane från 1924. Onekligen ett stycke som kräver sin virtuos, en svindlande utmaning för vilken solist som helst, med Paganinis berömda alternativt fruktade Capricer som modell. 1922 hade Ravel med stort intresse lyssnat till Béla Bartóks första violinsonat med den ungerska violinisten Jelly d’Aranyi och tonsättaren vid pianot. Hon var släkt med självaste Joseph Joachim, oupplösligt förknippad med Brahms och paret Schumann, och en av 1800-talets främsta violinister. Tzigane beställdes och tillägnades d’Aranyi, och uruppfördes av henne vid en Ravel-festival i London i april 1924.

Verket var ännu inte orkestrerat utan hade pianoackompanjemang, fastän med det säregna tillbehöret luthéal som föreslaget alternativ. Detta belgiska patent från 1919 gör att pianot kan briljera med nya klangfärger, till exempel låta som en cimbalom, vilket ju passade utmärkt i det ungerskinspirerade sammanhanget. Uruppförandet skedde med den makalösa manicken påkopplad, men uppfinningen blev aldrig någon succé. De enda allmänna repertoarverk som använt den är av just Ravel, förutom i Tzigane förekommer den även i operan L’enfant et les sortilèges.

Senare under 1924 tillkom orkesterversionen som i oktober uruppfördes i Amsterdam med Samuel Dushkin som solist, berömd inte minst för sitt nära samarbete med Igor Stravinsky. Ravels förmåga att imitera senromantiskt violinvirtuoseri var det sannerligen inget fel på, men kritikerreaktionerna på tilltaget var till en början blandade. Tonsättaren använder inga autentiska romska melodier, men formen känns igen från den ungerska folkdansen csárdás (som ursprungligen inte har något med romsk musik att göra), med en långsam inledning (lassú) och en mycket livlig fortsättning (friss).

Text: Gunnar Lanzky-Otto

Ingår i följande konsertserier: