arrow

Schubert, Schönberg & Messiaen

Schuberts tredje symfoni inleder Berwaldhallens säsong med ungdomlig energi och optimism. Arnold Schönbergs pianokonsert präglas av lyriska och berättande drag och konserten avslutas med Olivier Messiaens symboliskt laddade och berörande minnesverk till första och andra världskrigens alla offer.

Konserten sänds direkt på Berwaldhallen Play och i Sverigs Radio P2.

Fransmannen Olivier Messiaen var mångsidig: tonsättare, organist, pedagog, ornitolog och djupt troende katolik. Et expecto resurrectionem mortuorum, Och jag väntar de dödas uppståndelse, skrevs 1964 på beställning av författaren och kulturministern André Malraux, som tänkte sig ett requiem över offren för de båda världskrigen. Messiaen ville dock inte skapa en sorgesång över döden, utan snarare understryka sin starka tro på uppståndelsen.

Den speciella besättningen omfattar inga stråkar, men trettiofyra blåsare och tre slagverkare. De fem satserna betecknas med varsitt bibelord. I tredje satsen märks Messiaens fågelintresse. Han imiterar två olika läten: Musikergärdsmygen från Amazonas regnskogar, fågeln som lär sjunga när alla andra tystnar och rent av kan förebåda döden, står här för Kristus inre röst då han väcker de döda ur deras sömn. Kalanderlärkan, förekommande i Medelhavsområdet och västra Asien och vars sång liknar vår egen sånglärkas, symboliserar himmelsk glädje.

1815 var ett år av ohämmad kreativitet för den då artonårige Franz Schubert. Mer än tvåhundra kompositioner blev det, däribland Symfoni nr 3 D-dur. Liksom hans fem andra ungdomssymfonier har den drag av Haydn eller Mozart, snarare än av idolen Beethoven. Samtidigt är den i högsta grad personlig, både ifråga om form och om orkestrering; detta är varken Haydns eller Mozarts orkesterklang.

Här finns också det typiskt wienska, som i menuettens karaktär av folkdansen ländler, en långsammare föregångare till valsen. I finalen dyker plötsligt en italiensk tarantella upp, vilket ibland sagts bero på Rossinis stora succé i Wien. Problemet med det är bara att hans musik inte nådde dit förrän 1816. Symfonin är ett av verken som upptäcktes av Robert Schumann hos brodern Ferdinand Schubert, elva år efter Franz död. Först efter ett halvt sekel kom någon av ungdomssymfonierna i tryck.

En annan österrikare, Arnold Schönberg, såg sig 1933 tvungen att lämna Europa. I Tyskland, där han då verkade, var situationen ohållbar. Med tiden hamnade han i Los Angeles och blev amerikansk medborgare 1941. Som frontfigur för den så kallade Andra Wienskolan, tillsammans med Alban Berg och Anton Webern, var hans betydelse för 1900-talets musikhistoria enorm.

Tolvtonstekniken är en av flera aspekter av Schönbergs stil. I sin enda pianokonsert från 1942 uppvisar han ett avslappnat förhållande till metoden som hans namn är så starkt förknippat med. Han är en tillbakablickande, mildare och mer lyrisk konstnär än i en del tidigare verk. Han bjöd också i manuskriptet på korta, självbiografiska undertexter till den ensatsiga konsertens olika tempobeteckningar: ”Livet var så enkelt (Andante); Plötsligt bröt hatet loss (Molto allegro); Situationen blev allvarlig (Adagio); Men livet måste gå vidare (Giocoso).” En beskrivning som är högst relevant även i dessa dagar.

Gunnar Lanzky-Otto


SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER
Skriv ut

Medverkande

 

Sveriges Radios Symfoniorkester. Foto: Julian Hargreaves.

Sveriges Radios Symfoniorkester, Radiosymfonikerna, är kända som en av Europas mest allsidiga orkestrar. De har en bred och spännande repertoar och ligger hela tiden i framkant. Orkestern har mottagit ett flertal utmärkelser och uppskattas för sin stora musikaliska bredd, men även för sina samarbeten med världens främsta kompositörer, dirigenter och solister.

Radiosymfonikerna har sedan 1979 varit knutna till Sveriges Radios konserthus Berwaldhallen. Förutom publiken på plats i Berwaldhallen, når orkestern många lyssnare via radion och digitala media, samt genom sitt samarbete med EBU. Konserter strömmas även regelbundet via Berwaldhallen Play och sänds av Sveriges Television, vilket ger publiken ännu fler möjligheter att njuta av en av världens främsta orkestrar.

”Orkestern känner stor ödmjukhet inför musiken och har en underbar känsla för musikalisk inlevelse och kreativitet”, enligt Daniel Harding, Radiosymfonikernas chefsdirigent sedan 2007. ”Jag har aldrig dirigerat en konsert där orkestern inte har spelat med livet som insats!” Orkestern är även stolt över att sedan 2018 ha Klaus Mäkelä som förste gästdirigent.

Under covid-19-pandemin, har Radiosymfonikerna varit en av bara ett fåtal orkestrar i världen som inte har slutat spela. Deras innovativa, kreativa lösningar har hjälpt publiken att ta sig igenom den här svåra tiden, och de har till och med själva skapat nyheter.

En radioorkester grundades för första gången 1925 i samband med de första radioutsändningarna i Sverige. Sveriges Radios Symfoniorkester fick sitt nuvarande namn 1967. Orkestern har under åren haft flera framstående chefsdirigenter. Två av dem, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen, har senare utnämnts till hedersdirigenter.

Daniel Harding är chefsdirigent och konstnärlig ledare för Sveriges Radios Symfoniorkester. Han är sedan 2018 även konstnärlig ledare för Anima Mundi-festivalen i Pisa och dessutom hedersdirigent för Mahler Chamber Orchestra som han jobbat med i över 20 år. Harding gästar regelbundet internationella orkestrar som Berliner Philharmoniker, Concertgebouworkest och Wiener Philharmoniker.

Som eftertraktad operadirigent har han lett hyllade uppsättningar vid exempelvis La Scala i Milano, Theater an der Wien, Royal Opera House i London och festivalerna i Salzburg och Aix-en-Provence. Han har gjort ett stort antal skivinspelningar, som Grammy-belönade Billy Budd av Benjamin Britten med London Symphony Orchestra och Beethovens Pianokonserter nr 3 och 4 med Sveriges Radios Symfoniorkester och Maria João Pires.

Hardings kontrakt som chefsdirigent är förlängt till våren 2025. Hösten 2019 fick han dessutom en ny roll, som orkesterns första konstnärliga ledare med övergripande ansvar för orkesterns konstnärliga vision. Det nya uppdraget omfattar även möjligheten att skapa nya programformat och metoder för att presentera klassisk musik på ett nytt sätt.

”Det är allt ovanligare att förhållandet mellan dirigent och orkester inte bara håller mer än ett decennium, utan också växer”, säger Daniel Harding om sitt samarbete med orkestern. ”Det är också ovanligt med en orkester som besitter högsta musikaliska kvalitet men samtidigt så tydligt vill fortsätta utvecklas.”

Harding började spela trumpet som barn, och blev i tonåren intresserad av dirigering. Som sjuttonåring satte han upp Arnold Schönbergs Pierrot Lunaire med några studiekamrater, vilket ledde till jobb som assistent åt Simon Rattle vid Birminghams stadssymfoniorkester. Efter ett år fick han själv leda orkestern, vilket blev den professionella debuten som dirigent.

Daniel Harding mottog 2002 den franska utmärkelsen Chevalier de l’Ordre des Arts et des Lettres och 2017 nominerades han till Officier Arts et Lettres. Han valdes 2012 in som ledamot i Kungliga Musikaliska Akademien. 2021 utsågs Daniel Harding till Commander of the Most Excellent Order of the British Empire, CBE. Han är även utbildad trafikpilot.

Kirill Gerstein uppmärksammas för sin kombination av outsläcklig nyfikenhet med energiskt och fantasifullt musicerande. Under säsongen 2019–2020 turnerade han med Thomas Adès Konsert för piano och orkester som specialskrivits för honom, från uruppförandet med Bostons symfoniorkester till konserthus runt om i USA och Europa, oftast med Adès själv som dirigent. Han har också varit involverad i en ny urtextutgåva av Tjajkovskijs Pianokonsert nr 1 b-moll, som han också framfört på turné med Tjeckiska filharmonikerna och Semyon Bychkov och även spelat in på skiva.

Andra verk som Gerstein framfört regelbundet de senaste åren är Gershwins Pianokonsert F-dur som han spelat in med St Louis symfoniorkester och David Robertson, liksom musik av Busoni, Liszt, Ravel och Mozart. Han har inlett omfattande konsertserier med Minnesota Orchestra och pianoverk av Rachmaninov, och med Chicago symfoniorkester och Beethovens pianosonater och konserter.

Han ger även nyskapande och omväxlande kammarkonserter med teman som ”Revolt och social oro” eller ”En resa genom Europa”, där tonsättare som Adès, Bartók och Kurtág på ett genomtänkt sätt varvas med Haydn, Schubert och Brahms.

Ungefärlig konsertlängd: 1 tim 35 min, inkl paus

Alla konserter på Berwaldhallen Play är gratis, ingen biljett krävs, oavsett vad som anges på annat ställe.