Schubert, Schönberg & Messiaen 21 augusti

Schuberts tredje symfoni inleder Berwaldhallens säsong med ungdomlig energi och optimism. Arnold Schönbergs pianokonsert präglas av lyriska och berättande drag och konserten avslutas med Olivier Messiaens symboliskt laddade och berörande minnesverk till första och andra världskrigens alla offer.

Konserten sänds direkt på Berwaldhallen Play och i Sverigs Radio P2.

Läs mer

Fransmannen Olivier Messiaen var mångsidig: tonsättare, organist, pedagog, ornitolog och djupt troende katolik. Et expecto resurrectionem mortuorum, Och jag väntar de dödas uppståndelse, skrevs 1964 på beställning av författaren och kulturministern André Malraux, som tänkte sig ett requiem över offren för de båda världskrigen. Messiaen ville dock inte skapa en sorgesång över döden, utan snarare understryka sin starka tro på uppståndelsen.

Den speciella besättningen omfattar inga stråkar, men trettiofyra blåsare och tre slagverkare. De fem satserna betecknas med varsitt bibelord. I tredje satsen märks Messiaens fågelintresse. Han imiterar två olika läten: Musikergärdsmygen från Amazonas regnskogar, fågeln som lär sjunga när alla andra tystnar och rent av kan förebåda döden, står här för Kristus inre röst då han väcker de döda ur deras sömn. Kalanderlärkan, förekommande i Medelhavsområdet och västra Asien och vars sång liknar vår egen sånglärkas, symboliserar himmelsk glädje.

1815 var ett år av ohämmad kreativitet för den då artonårige Franz Schubert. Mer än tvåhundra kompositioner blev det, däribland Symfoni nr 3 D-dur. Liksom hans fem andra ungdomssymfonier har den drag av Haydn eller Mozart, snarare än av idolen Beethoven. Samtidigt är den i högsta grad personlig, både ifråga om form och om orkestrering; detta är varken Haydns eller Mozarts orkesterklang.

Här finns också det typiskt wienska, som i menuettens karaktär av folkdansen ländler, en långsammare föregångare till valsen. I finalen dyker plötsligt en italiensk tarantella upp, vilket ibland sagts bero på Rossinis stora succé i Wien. Problemet med det är bara att hans musik inte nådde dit förrän 1816. Symfonin är ett av verken som upptäcktes av Robert Schumann hos brodern Ferdinand Schubert, elva år efter Franz död. Först efter ett halvt sekel kom någon av ungdomssymfonierna i tryck.

En annan österrikare, Arnold Schönberg, såg sig 1933 tvungen att lämna Europa. I Tyskland, där han då verkade, var situationen ohållbar. Med tiden hamnade han i Los Angeles och blev amerikansk medborgare 1941. Som frontfigur för den så kallade Andra Wienskolan, tillsammans med Alban Berg och Anton Webern, var hans betydelse för 1900-talets musikhistoria enorm.

Tolvtonstekniken är en av flera aspekter av Schönbergs stil. I sin enda pianokonsert från 1942 uppvisar han ett avslappnat förhållande till metoden som hans namn är så starkt förknippat med. Han är en tillbakablickande, mildare och mer lyrisk konstnär än i en del tidigare verk. Han bjöd också i manuskriptet på korta, självbiografiska undertexter till den ensatsiga konsertens olika tempobeteckningar: ”Livet var så enkelt (Andante); Plötsligt bröt hatet loss (Molto allegro); Situationen blev allvarlig (Adagio); Men livet måste gå vidare (Giocoso).” En beskrivning som är högst relevant även i dessa dagar.

Gunnar Lanzky-Otto

SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER

2020/2021

Skriv ut

Medverkande

Sveriges Radios Symfoniorkester

Sveriges Radios Symfoniorkester är en av Europas främsta och mest mångsidiga orkestrar, som har mottagit flera priser och utmärkelser och samarbetar med världens främsta kompositörer, dirigenter och solister. Orkestern turnerar regelbundet, med hyllade gästspel runt om i Europa och världen, och har en omfattande, kritikerrosad skivkatalog.

Sedan 2007 är Daniel Harding chefsdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester, och sedan 2019 också dess konstnärlige ledare. Hardings tjänst fortsätter till och med säsongen 2024/2025. Två av orkesterns tidigare chefsdirigenter, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen, har utnämnts till hedersdirigenter. Båda fortsätter att göra regelbundna gästspel med orkestern.

Sveriges Radios Symfoniorkester är hela Sveriges symfoniorkester. Från sin hemmascen i Sveriges Radios konserthus Berwaldhallen når orkestern hela landet i etern och på webben genom Sveriges Radio P2. Flera av konserterna visas även på Berwaldhallen Play, i SVT och på SVT Play, samt sänds internationellt genom EBU.

Daniel Harding, chefsdirigent

Daniel Harding är Sveriges Radios Symfoniorkesters chefsdirigent sedan 2007 och sedan 2019 även orkesterns förste konstnärlige ledare, med ett uppdrag som omfattar att hitta nya programformat för att presentera klassisk musik. Det arbetet inleddes redan säsongen 2014/2015 med den uppmärksammade konsert- och föreläsningsserien Interplay. Harding är även hedersdirigent för Mahler Chamber Orchestra, som han arbetat med i över 20 år, och konstnärlig ledare för Youth Music Culture, Greater Bay Area i Kina. Säsongen 2024/2025 tillträder han som chefsdirigent vid Santa Cecilia-akademien i Rom.

Harding är en ständig gäst hos världens främsta orkestrar, däribland Wienerfilharmonikerna, Berlinerfilharmonikerna, Bayerska Radions symfoniorkester, Concertgebouworkestern och La Scala-filharmonikerna. I USA har han uppträtt med Bostons, Chicagos och San Franciscos symfoniorkestrar, med Clevelands orkester, samt med Los Angeles och New Yorks filharmoniker. Som eftertraktad operadirigent har han lett hyllade uppsättningar vid La Scala i Milano, Wiens stadsopera, Royal Opera House i London, samt vid festivalerna i Aix-en-Provence och Salzburg. Han har tidigare varit konstnärlig ledare för Orchestre de Paris och för Anima Mundi-festivalen i Pisa, samt förste gästdirigent för Londons symfoniorkester.

Daniel Harding turnerar med Sveriges Radios Symfoniorkester till Europas mest prestigefyllda scener och har spelat in hyllade och prisbelönade skivor med orkestern. Hans kontrakt som chefsdirigent och konstnärlig ledare fortsätter till och med våren 2025. ”Det är allt ovanligare att förhållandet mellan dirigent och orkester inte bara håller mer än ett decennium, utan också fortsätter att växa” säger han om sitt samarbete med orkestern.

År 2002 mottog Harding den franska utmärkelsen Chevalier de l’Ordre des Arts et des Lettres och 2017 tilldelad han till Officier des Arts et des Lettres. 2012 valdes han in som ledamot i Kungl. Musikaliska Akademien. 2021 mottog han Commander of the Most Excellent Order of the British Empire. Daniel Harding är född i Oxford i England och spelade trumpet innan han började dirigera i sena tonåren. Sedan 2016 är han även utbildad trafikpilot.

Kirill Gerstein, piano

Kirill Gerstein uppmärksammas för sin kombination av outsläcklig nyfikenhet med energiskt och fantasifullt musicerande. Under säsongen 2019–2020 turnerade han med Thomas Adès Konsert för piano och orkester som specialskrivits för honom, från uruppförandet med Bostons symfoniorkester till konserthus runt om i USA och Europa, oftast med Adès själv som dirigent. Han har också varit involverad i en ny urtextutgåva av Tjajkovskijs Pianokonsert nr 1 b-moll, som han också framfört på turné med Tjeckiska filharmonikerna och Semyon Bychkov och även spelat in på skiva.

Andra verk som Gerstein framfört regelbundet de senaste åren är Gershwins Pianokonsert F-dur som han spelat in med St Louis symfoniorkester och David Robertson, liksom musik av Busoni, Liszt, Ravel och Mozart. Han har inlett omfattande konsertserier med Minnesota Orchestra och pianoverk av Rachmaninov, och med Chicago symfoniorkester och Beethovens pianosonater och konserter.

Han ger även nyskapande och omväxlande kammarkonserter med teman som ”Revolt och social oro” eller ”En resa genom Europa”, där tonsättare som Adès, Bartók och Kurtág på ett genomtänkt sätt varvas med Haydn, Schubert och Brahms.