arrow

INSTÄLLD - RADIOKÖREN MÖTER KLAUS MÄKELÄ

Finlands nationaltonsättare är för många framför allt en stor symfoniker. Körsångare vet dock att hålla även hans vokalmusik mycket högt. På Klaus Mäkeläs premiärkonsert med Radiokören tolkar han några av Sibelius mest älskade körverk, samt lettiske Pēteris Vasks drömlikt svävande Plainscapes.


RADIOKÖREN

dot 2020/2021

Skriv ut

Medverkande

 

&

Radiokören består av 32 professionella sångare som tillsammans bildar ett unikt och dynamiskt instrument, hyllat av musikälskare och kritiker världen över. Radiokören möter publiken på sin hemmascen i Berwaldhallen, Sveriges Radios konserthus, liksom i konsertsalar runt om i landet och på turnéer i hela världen. Dessutom når de miljontals lyssnare i Sveriges Radio P2, på Berwaldhallen Play och internationellt genom EBU.

Sedan 2020 är Radiokörens chefsdirigent den flerfaldigt prisbelönade lettiske kördirigenten Kaspars Putniņš. Sedan januari 2019 är den franske orkester- och kördirigenten Marc Korovitch kormästare för Radiokören, med ansvar för ensemblens vokala utveckling.

Radiokören bildades 1925, samma år som radion påbörjade sina sändningar, och gav sin första konsert i maj det året. I körens omfångsrika skivkatalog finns en mängd kritikerrosade och prisbelönade inspelningar. Hösten 2023 släpptes Kaspars Putniņš första skiva med Radiokören: Robert Schumanns Missa sacra, inspelad med organisten Johan Hammarström.

Klaus Mäkelä är chefsdirigent och konstnärlig rådgivare för Oslo-Filharmonien. Han utsågs till chefsdirigent vid Orchestre de Paris i september 2021 och har verkat som orkesterns konstnärlige rådgivare under säsongen 2020/21. Han är även förste gästdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester och konstnärlig rådgivare för Åbo musikfestspel. Klaus Mäkelä har kontrakterats av Decca Classics och har dirigerat Oslo-Filharmonien i Sibelius hela symfonicykel för skivmärket. Inspelningen släpps 2022.

Klaus Mäkelä inledde säsongen 2021/2022 för Oslo-Filharmonien den 18 augusti med en specialkonsert med Saariahos Asteroid 4179: Toutatis, Strauss Also sprach Zarathustra, två nya verk av den norska kompositören Mette Henriette samt Sibelius Lemminkäinen på programmet. Vårsäsongen i Oslo består av en minst lika innehållsrik repertoar med större körverk av Bach, Mozart och William Walton, Mahlers tredje symfoni och Sjostakovitj Symfoni nr. 10 och Symfoni nr. 14 med solisterna Mika Kares och Asmik Grigorian. Den nyare musiken representeras av Sally Beamish, Unsuk Chin, Jimmy Lopez, Andrew Norman och Kaija Saariaho. Under våren 2022 framför Oslo-Filharmonin under Klaus Mäkelä Sibelius kompletta symfonicykel på Wiener Konzerthaus och Hamburg Elbphilharmonie, och turnerar sedan i Frankrike och Storbritannien.

Klaus Mäkelä deltog tillsammans med Orchestre de Paris på sommarfestivalerna i Granada och Aix-en-Provence. Han inledde säsongen 2020/21 med att dirigera Spira, ett nytt verk av Unsuk Chin, Richard Strauss Fyra sånger (Opus 27) med solisten Lise Davidsen samt Mahlers Symfoni nr. 1. Hans första säsong som chefsdirigent innehåller även verk av Ligeti och Dutilleux samt Biber, Mozart, Mendelssohn, Brahms, Rachmaninov och Stravinskij. Mäkelä är utsedd till porträttartist vid Wiener Konzerthaus för säsongen 2020/21 där han dirigerar Wiener Symphoniker och Oslo-Filharmonien samt gör kammarmusikframträdanden som cellist. Han är även gästdirigent för Chicago Symphony Orchestra, Cleveland Orchestra, San Francisco Symphony, Concertgebouworkest, London Philharmonic, Symphonieorchester des Bayerischen Rundfunks och Münchner Philharmoniker.

Mäkelä studerade till dirigent för Jorma Panula och cello för Marko Ylönen, Timo Hanhinen och Hannu Kiiski vid Sibelius-Akademin. Han har gjort soloframträdanden med ett flertal finska orkestrar och som kammarmusiker tillsammans med medlemmar av Oslo-Filharmonien, Symphonieorchester des Bayerischen Rundfunks och Orchestre Philharmonique de Radio France. Han spelar på en cello tillverkad av Giovanni Grancino 1698 utlånad av finska OP Konststiftelse.

&

Julia Kretz-Larsson är sedan 2015 alternerande första konsertmästare i Sveriges Radios Symfoniorkester. Hon är även medlem i kammarmusikensemblen Spectrum Concerts Berlin, som utöver en egen konsertserie i Berlinfilharmonin har uppträtt i bland annat Carnegie Hall i New York City och Concertgebouw i Amsterdam. Hon har tidigare varit medlem i både Lucerne Festival Orchestra och som stämledare i Mahler Chamber Orchestra.

Vid sidan om orkestertjänstgöringen är Kretz-Larsson även en aktiv kammarmusiker. Hon har spelat med bland andra Janine Jansen, Isabelle Faust, Cecilia Zilliacus och Torleif Thedéen och uppträtt på välrenommerade festivaler i Salzburg, Utrecht och Schleswig-Holstein, Schubertiade i Voralberg och Vinterfest i Mora. Hon har spelat in kammarmusik för bland andra BIS, dB och Harmonia Mundi och skivan Amanda Maier vol. 3 från 2018 belönades med en Grammis. Med Julius Stern Pianotrio har hon vunnit priser vid internationella tävlingar i Florens, Berlin och Trieste.

Julia Kretz-Larsson undervisar på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Hon är född i Berlin, har studerat för professor Marianne Boettcher, för professor Thomas Brandis på Konstuniversitetet i Berlin, samt för Josef Suk i Prag.

&

Astrid Lindell är sedan 2002 anställd som cellist i Sveriges Radios Symfoniorkester. Hon har framträtt solistiskt med bland andra Kungliga Filharmonikerna och som kammarmusiker på svenska och internationella festivaler såsom Danish Strings, Styrsö kammarmusikdagar, Lyckåfestivalen och Peace & Love Strings. Utomlands har hon spelat kammarmusik på Concertgebouw i Amsterdam samt gjort flera framträdanden i USA.

Hon spelar ofta och gärna i mindre besättningar med sina kollegor i Radiosymfonikerna och Radiokören och har ett särskilt intresse för ny musik. Hon har fått flera verk tillägnade sig och har uruppfört verk av bland andra Sven-David Sandström.

Som lärare har hon varit verksam på Musikhögskolan i Örebro samt på internationellt välkända Masterclasses Danish Strings. Astrid har solistdiplomexamen från Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och, genom stipendium från Kungl. Musikaliska akademien, dessutom studerat för professor Steven Doane på Eastman School of Music New York.

Musiken

Ungefärliga tider

Solister: Jennie Eriksson Nordin, sopran & Karl Söderström, bas
Utöver sina sju överjordiska symfonier och flertalet likaledes ljuvliga tonpoem komponerade den finska tonsättaren Jean Sibelius också en hel del körmusik. Intresset för körmusik gick som en röd tråd genom hans liv, och redan på 1880-talet, under studierna i komposition vid musikinstitutet i Helsingfors (senare Sibelius-Akademin), skrev han sina första sånger för kör. 89 år gammal, år 1954, skrev han sitt sista.
Efter att med sitt första större körverk Venematka ha gjort stor succé i en tävling år 1893 komponerade han året efter sitt förmodligen mest omvälvande och oftast framförda a capella-verk Rakastava (Älskaren). Texten kommer från den första volymen i det litterära verket Kanteletar, en samling lyriska och episka folkdikter och ballader som bildar ett systerverk till Finlands nationalepos Kalevala, båda sammanställda av den finska författaren Elias Lönnrot.
För en lyssnare av i dag ter sig musiken framför allt smekande för örat, men tillsammans med Venematka uppfattades Rakastava i tiden som viktiga impulsen till en helt ny era i den finska körmusiken. De var tekniskt svåra och översvallande moderna – på gränsen till egendomliga. En kritiker skrev: ”Sibelius sånger är mycket konstiga. Vid den första lyssningen kan man knappt ens bilda sig en uppfattning om dem, även om man vid närmare granskning finner ett stort mått av skönhet. (…) Men den vackraste av dem är otvetydigt Rakastava, även om det innehåller märkliga och uppkäftiga harmonier som man är frestad att misstänka är tryckfel i noterna.”
Liksom många av Sibelius körverk från 1890-talet är Rakastava ursprungligen skriven för manskör. Fem år senare, 1898, arrangerade Sibelius om stycket för blandad kör, och 1911 skapade han en instrumental version för stråkorkester. År 1898 var också året då sammanlagt fem av hans verk för blandad kör publicerades i samlingsvolymen Sävelistö, kaikuja laulustamme (ungefär En samling melodier, ekon av vår sång), bland dem Rakastava.
Text: Hedvig Ljungar

Ungefärlig konsertlängd: 40 min