arrow

INSTÄLLD - RADIOKÖREN MÖTER KASPARS PUTNIŅŠ

Med anledning av den rådande coronasituationen måste vi tyvärr meddela att Berwaldhallens publika evenemang är inställda till och med den sista september. Läs mer här.
I augusti och september kommer vi att fortsatt sända konserter i Sveriges Radio P2 och på Berwaldhallen Play.

Kaspars Putniņš och Radiokören i starka körverk av tre av 1900-talets stora körtonsättare. György Ligeti skildrar evighetens ljus med överjordisk mystik, Sofia Gubajdulina har tonsatt den helige Franciskus lovsång till hela skapelsen och Arvo Pärt prisar Kristus, världens ljus i skimrande, överjordiska klanger.

Sofija Gubajdulinas Sonnengesang, solsång, är skrivet för cello, slagverk, celesta och kammarkör efter den helige Franciskus välkända bön. Det är ingen cellokonsert men instrumentet har ändå en mycket framträdande roll. Gubajdulina har, av respekt för heligheten och enkelheten hos Franciskus ”försökt behandla körstämmorna mycket återhållsamt, nästan hemlighetsfullt och att lägga uttrycket hos cellon och slagverket”.

Det finns partier där rösterna hamnar i förgrunden, men tonsättaren låter dem oftast uppträda koloristiskt och fragmentariskt. Kören sjunger naturligtvis texten medan cellon tolkar den och slagverket bidrar med klangfärg. Gubajdulina delar upp texten, och därmed sin tonsättning, i fyra sammanlänkade delar. Den första delen hyllar skaparen av solen och månen, den andra skaparen av de fyra elementen, den tredje delen livet och den sista döden.

Sonnengesang tillägnades den ryske cellisten Mstislav Rostropovitj på hans 70-årsdag. Att det var just Franciskus som fick bidra med sin text förklarar tonsättaren med att hon i den store cellistens personlighet såg drag som hon associerade till sol, solljus och solenergi. Dessutom bidrog den ovanliga kraften i Rostropovitjs instrument till det som hon också kallat ”en viktig musikalisk gest”.

Redan under tidigt 1950-tal hade György Ligeti ”en föreställning om en statisk och i sig vilande musik utan någon som helst utveckling och utan något slag av traditionella rytmiska gestalter”. Det var omöjligt att utveckla den idén i Ungern vid den tiden men 1966, då Ligeti var gästprofessor vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, var tiden mogen.

Även om stycket beställdes av den tyske körledaren Clytus Gottwald är det ingen djärv gissning att mötet med framstående svenska körer bidrog till att släppa lös skapandet av körmusik med små intervaller och mer fokus på klangfärg än melodi och rytm. Kopplingen mellan Lux aeterna, det eviga ljuset, och rymden blev än mer tydlig då Stanley Kubrick använde stycket i filmen 2001: A Space Odyssey – om än i förvrängd form.

Sieben Magnificat-Antiphonen utgörs av de antifoner i den katolska liturgin som sjungs i kvällsbönen veckan före jul. Varje dag inleds Magnificat, Maris lovsång, med en av de sju antifonerna. De är också kända som ”O-antifonerna” då de inleds med ett vördnadsfullt anrop till Kristus: ”O visdom”, ”O morgonstjärna” och så vidare.

I Sieben Magnificat-Antiphonen har Arvo Pärt tonsatt de tyska antifontexterna i sin omisskännliga tintinnabulum-stil. Stilen bygger på treklanger och kännetecknas av melodisk enkelhet. Ändå har varje stycke sin egen mycket speciella form och karaktär. De på varandra följande antifonerna kontrasterar mot varandra med nya tonarter, en annan dynamik, en ny klang, vilket också lyfter textens innebörd. Pärts biograf Paul Hillier konstaterar att många av hans stycken ”tenderar genom längd och upprepning skapa en känsla av tidlöshet eller ständig närvaro”, något som skulle kunna gälla denna konserts samtliga stycken.

Text: Karin Ekedahl


RADIOKÖREN
Skriv ut

Medverkande

 

Radiokören har i över 90 år bidragit till utvecklingen av den svenska a cappella-traditionen. Under den legendariske dirigenten Eric Ericsons ledarskap fick kören ett stort internationellt renommé och räknas i dag bland världens främsta körer. Körmedlemmarnas förmåga att växla mellan kraftfulla solistiska insatser och att sömlöst smälta in i ensemblen skapar ett unikt och dynamiskt instrument som hyllas av musikälskare och kritiker världen över, liksom av de många dirigenter som utforskar och utmanar körens potential.

Radiokören bildades samma år som Radiotjänst påbörjade sina sändningar och kören hade sin allra första konsert i maj 1925. Ambitionsnivån var hög redan från starten med ett uttalat mål att framföra nyskriven musik.

Sedan januari 2019 är Marc Korovitch kormästare för Radiokören med ansvar för ensemblens kontinuerliga utveckling. Två av körens tidigare chefsdirigenter, Tõnu Kaljuste och Peter Dijkstra, utnämndes i november 2019 till hedersdirigenter. Båda har fortfarande nära kontakt med kören och gör återkommande gästspel. Rekrytering av ny chefsdirigent för Radiokören pågår.

Som dirigent för Lettiska Radions kör sedan 1992 har Kaspars Putniņš byggt upp en omfångsrik och bred repertoar från renässansmusik till dagsfärska, nyskapande körverk. Att uppmuntra och främja nyskriven musik för kör förblir en hjärtefråga för Putniņš som har byggt nära relationer med framstående tonsättare i Norden och Baltikum. Han gör regelbundet gästframträdanden med ensembler som BBC Singers, Berliner Rundfunkchor, Collegium Vocale Gent och RIAS Kammerchor. Sedan 2014 är han även konstnärlig ledare och chefsdirigent för Estonian Philharmonic Chamber Choir och var 2013 en av initiativtagarna till den europeiska ungdomskören Tenso Europe Chamber Choir. Putniņš har gjort skivinspelningar på bland annat BIS, Hyperion och Glossa av verk som Pēteris Vasks Māte saule, Rachmaninovs Vespermässa och Johannes Chrysostomos liturgi samt musik av tonsättare Gavin Bryars, Ēriks Ešenvalds och Valentin Silvestrov.