arrow

Persian Epilogue

Gammalt möter nytt i Afshin Khaefs nyskrivna verk, oratoriet om bågskytten Arash.

Stycket är komponerat som programmusik i oratorieformat för orkester, kör och sångsolister. Det mångfacetterade tonspråk som använts, för att föra berättelsen framåt, gör att lyssnaren kan referera till olika epoker och stilar, från klassism till nutida musik.

Huvudberättelsen i oratoriet är dikten Arash Kamangir av Siavash Kasrayi. I samband med berättelsens tillblivelse har kompositören i vissa delar använt sig av några klassiska dikter av de persiska poeterna Rumi och Bafghi för att utveckla och förstärka dramat i verket.

Oratoriet utgår från en nutida dramatisering av och är en lovsång till den iranske mytologiske gestalten, bågskytten Arash. Han nämns kort redan på 1000-talet före Kristi födelse, i de äldre delarna av zoroastriernas heliga skrift Avesta. Denna berättelse om hjälten som sköt en välsignad pil från ett berg till ett annat, traderades länge, av allt att döma, i olika former i de östra delarna av Iran ända till Transoxanien. Inte förrän på 1000-talet e Kr skrevs historien ned i en mer utvecklad form av det iransk-islamiska universalgeniet Abu-Reyhan Biruni.

Den mytologiska berättelsen om bågskytten Arash har under modern tid blivit tema i flera litterära verk, bland annat hos poeten Siavash Kasrayi (1927–1996). Han hyllar i sitt poetiska verk, ”Bågskytten Arash”, honom som en ensam folklig hjälte som ger sitt liv för att försvara folket mot utländsk invasion. Arash lyckas således, med sin offervilja, förvandla ett militärt underläge till en moralisk styrkeposition, från vilken inkräktarna bekämpas och besegras.

I Kasrayis version av berättelsen riskerade Arash sitt liv i slutskedet av ett krig mellan Iran och Turan, vars trupper ryckt fram från Centralasien till det iranska inlandet.  Från sitt militära överläge uppmanade turanerna hånfullt iranierna att skjuta en pil från berget Damavand och där pilen hamnade, skulle den nya gränsen mellan de två länderna dras.

Bågskytten Arash anmälde sig frivilligt. Han klättrade upp för berget Damavand. I gryningen vände han sig och sköt mot nordost och inte förrän på kvällen landade pilen  på stammen av ett valnötsträd på den östra sidan av floden Oxus. Denna flod blev således den nya gränsen och turanerna besegrades. Efter att ha skjutit sin pil försvann Arash. Ingen kunde finna något spår av honom, varken hans kvarlevor eller hans båge. Myten säger att han förenades med pilen, som får symbolisera hans vilja och hans offervilja.

Den iranske kompositören Afshin Khaef tolkar denna historia i form av ett koralt symfoniskt verk med ett mångfacetterat tonspråk med influenser av såväl klassisk som new-age musik. Stockholms Akademiska Orkester, Akademiska kören i Stockholm och den iranska kören Aftab kommer att samverka för att berika verket och fylla scenen med kärlek, hjältemod och dramatik.


Medverkande

 

Afshin Khaef har studerat vid Kungliga Musikhögskolan och Piteå Musikhögskola. Han har sedan 2002 samarbetat med flera grupper som pianist, kompositör och dirigent i Stockholm. Hans visioner för experimentell komposition gör att han skriver musik i olika stilar och för olika besättningar.

Stockholms Akademiska Orkester grundades 1922 av bl a Oskar Linberg och är en kammarsymfonisk orkester med drygt 30 musiker. Medlemmarna består av såväl högskoleutbildade som ideella musiker, där de senare bedrivit sina musikstudier på musikgymnasier och folkhögskolor. Repertoaren spänner från barock till helt nyskriven musik. Orkestern samarbetar även regelbundet med musiker från andra genrer, som pop eller tango. Bland solister och ensembler som orkestern samarbetat med under senare år märks Joakim Svenheden, Téres Löf, Jonas Dominique, Stockholms Gosskör, Anna Järvinen och Nicolai Dunger. SAO producerar flera egna konserter per år och anlitas därutöver av församlingar eller andra arrangörer för olika konsertprojekt. Orkestern har även medverkat vid inspelningar av skivor och filmmusik, exempelvis musiken till SVT:s Bibliotekstjuven tonsatt av Matti Bye. Orkesterns huvuddirigent och konstnärlig ledare är sedan 1996 Helena Söderman Bohlin.

Akademiska kören bildades 1931 som Sveriges första blandade studentkör. Då var namnet Stockholmsstudenternas Körsällskap. 1937 antogs namnet Akademiska kören samtidigt som körens märke, lyran, komponerades. Kören hade i början mycket utbyte med sin systerkör och förebild, Akademisk Korforening i Oslo. Dirigenter under de tidiga åren var Sven Appelqvist och Erik Ehnwall.

År 1943 blev Johannes Norrby körens dirigent. 1949 vann Akademiska kören huvudklassen vid körtävlingarna i Llangollen i Wales. Flera framgångsrika turnéer följde. Epoken avslutades med att Johannes Norrby ledde AK vid två minnesvärda tillfällen: Jussi Björlings jordfästning och minneshögtiden för Dag Hammarskjöld på Gärdet.

1964 tog Eskil Hemberg över taktpinnen från Johannes Norrby. Framgångarna fortsatte med framför allt många och långa utlandsturnéer till USA och Sovjetunionen. AK framträdde också vid prinsessan Christinas bröllop i Slottskyrkan. Vid den här tiden ändrades förutsättningarna för studentlivet. Pukasreformen satte press på studenterna att bli klara med studierna vilket ledde till att kören kom att bestå av äldre yrkesverksamma personer. AK var inte längre en utpräglad studentkör. Julkonserten Frid på jorden i Sofia kyrka år 1983 blev Hembergs avskedskonsert. Därefter kom en period med tätare dirigentbyten då kören dirigerades av i tur och ordning Torkel Borelius, Olle Sköld och Anders-Per Jonsson.

År 1991 tillträde Christina Hörnell som dirigent och det blev början till en ny framgångsrik epok i körens historia. Under den tiden genomfördes bland annat turnéer till Danmark, Norge, Tyskland och Mexico men även inom Sverige. Kören sjöng större verk med operasolister och musiker ur Hovkapellet, medverkade flera gånger på konserter i Dalhalla och i Konserthuset, medverkade i konserter med kända artister som Helen Sjöholm, Loa Falkman, Lars Roos, Anna-Lotta Larsson, Göran Fristorp, Arne Domnerus och Georg Riedel. Kören gav två konserter under ledning av Eric Ericson, vikarierade för Radiokören vid en filminspelning och för Operakören vid Drottning Silvias födelsedagsfirande, medverkade vid en Värmlandskonsert som sändes i Sveriges Radio P2, sjöng Luciasången i Sveriges televisions julkalender. Kören gav även ut flera skivor under Christinas tid. Sammanfattningsvis var det en oerhört framgångsrik period i körens historia. Epoken med Christina Hörnell avslutades med en magnifik 75-årsjubileumskonsert i Konserthusets stora sal i november 2006.

Strax efter 75-årsjubileet, våren 2007, efterträddes Christina Hörnell av Maria Goundorina som vikarierade på posten endast ett halvår. Marias efterträdare hann inte ens börja som dirigent innan han tvingades avsäga sig uppdraget på grund av sjukdom. Då var goda råd dyra eftersom nästa konsert tillsammans med bland andra Georg Riedel redan var planerad. Räddningen blev Håkan Sund som i början av 2008 med stor entusiasm tog taktpinnen. Under Håkans ledning vändes snart utvecklingen till det bättre igen. Större evenemang varvades med vanlig konsertverksamhet. År 2009 sjöng kören Carmina Burana i Gävle konserthus. 85-årsjubileet år 2016 firades med en stor konsert i Berwaldhallen. Under Håkans tid har kören även samarbetat med Jan Allan och Monica & Carl-Axel Dominique samt turnerat i Danmark, Frankrike, Åland, USA och Italien.

Idag är Akademiska kören en fristående kör som inte är bunden till någon församling eller organisation. Kören har inte heller någon koppling till den akademiska världen även om många av medlemmarna är akademiker. Kören har ca 50 medlemmar.

Kören Aftab bildades våren 2007 under ledning av Afshin Khaef. Aftab, som betyder sol på persiska, är en unik kör. Den är den enda persiska kören i hela Skandinavien. Kören sjunger flerstämmig musik från olika kulturer på olika språk. Kören har idag 40 medlemmar med en stor spridning i ålder, sysselsättning och kulturell bakgrund. Det är en stor tillgång för kören att olika delar av den iranska kulturen representeras.

Kamelia är en framstående klassisk sångerska från Iran. Hennes röst har en varm och mörk timbre. Kamelia lämnade Iran 2002. Innan dess medverkade hon och var solist i åtskilliga konserthus i såväl Tehran som Paris. Sina studier fortsatte hon i Österrike när hon blev antagen vid Graz Johann-Joseph-Fux-konservatoriet för att studera under ledning av professor Schmaranz. 2003 studerade hon vid Graz’ University of Music and Dramatic Arts för professor Kania och därefter fortsatte hon för professor Tom Sol. År 2010 tog hon sin masterexamen i sång. Hon har haft konstnärligt samarbete med dirigenter som Erwin Ortner, Nikolaus Harnoncourt och Daniel Harding ackompanjerad av Chamber Orchestra of Europe.

Siavash Javadi är doktorand vid Mälardalens högskola och parallellt med sina studier har sysslat med konst och musik. Siavash har medverkat i musikgrupper både i Iran och Sverige och för närvarande samarbetar med kören Aftab i Stockholm som tenorsolist.

Konsertlängd: 1 tim 20 min utan paus
Extern arrangör: Aftab Art Organization (i samarbete med Kulturskolan och ABF och med stöd av Stockholms Läns Landsting och Stockholms Stad)