Nordiska veckor: Sibelius – Harding – Dueñas

Konserten från Sibeliusfestivalen i Lahti den 8 september 2023 sänds  i Sveriges Radio P2 fredag den 29 september efter kl 20.00.
Konserten från Berwaldhallen den 6 september 2023 sänds på Berwaldhallen Play fredag 29 september kl 19:00.

Nordiska veckor i Berwaldhallen inleds med känslomättad musik av Finlands nationaltonsättare, Jean Sibelius. Radiosymfonikernas chefsdirigent Daniel Harding leder orkestern i tre verk från olika tider som understryker Sibelius storhet som symfonisk tonsättare.

Mot alla odds dirigerade Jean Sibelius själv uruppförandet av sin sjunde och sista symfoni i Stockholm, för snart nog hundra år sedan, i mars 1924. Han hade arbetat länge med verket, och kämpat ännu längre mot sin djupa depression. Verket, som han först kallade Fantasia sinfonica, hade han skrivit på till och från under ett tiotal år. Färdig blev symfonin bara några veckor innan uruppförandet med Stockholms konsertförenings orkester i deras dåvarande konsertlokal, Vinterpalatset vid Norra Bantorget.

Den sammanhållna symfonisatsen möttes med spontant bifall och på turné hösten samma år dirigerade Sibelius verket ytterligare åtta gånger, bland annat i Köpenhamn och Malmö. Men något finskt uppförande under tonsättarens ledning blev det aldrig av hans magnifika sista verk, det som i partituret rätt och slätt fick namnet Symfoni nr 7 C-dur.

Även violinkonserten i d-moll stod på programmet den där marskvällen i Stockholm. Konserten hade redan tjugo år på nacken, men hade ännu inte nått den världsberömmelse den med rätta har fått i dag. Även detta verk innebar ett hårt slit för Sibelius, som själv var violinist, och därmed ställde enorma krav på sitt arbete.

I dag är violinkonserten älskad för den passionerade och virtuosa solostämman som balanserar väl mot den orkestrala helheten, men uruppförandet var mer eller mindre ett fiasko. Den medelmåttige solisten rodde inte uppdraget inte i land och kritiken menade att tonsättaren gett efter för konventionell virtuositet. En omarbetad version, karaktäriserad av Sibelius särpräglade tonspråk, blev klar ett år senare och det är den som det spanska stjärnskottet María Dueñas tolkar här i Berwaldhallen.

Särpräglad är också Sibelius allra första symfoni i e-moll, den han påbörjade som 33-åring 1898. Vem utom denne excentriker skulle komma på tanken att inleda en symfoni med ett vemodigt klarinettsolo mot en pukas dova muller? Klarinettmotivet återkommer sedan, symfonin igenom. E-mollsymfonin pekar framåt mot Sibelius styrka som symfoniker: förmågan att skapa de mest ljuvliga melodier och skickligt ställa dem mot mindre motiv i det rika tonspråkets mäktiga bygge.

Text: Anna Hedelius