arrow

Nordiska veckor: Norman, Grieg & Sibelius

Den svenske 1800-talskompositören Ludvig Norman efterlämnade en ofullbordad pianokonsert i d-moll. Nu har pianisten Peter Friis Johansson färdigställt verket och uruppför det här i Berwaldhallen, nästan 180 år efter att det skrevs, tillsammans med dirigenten Christian Reif och Sveriges Radios Symfoniorkester.

Konserten sänds i Sveriges Radio P2 samt på Berwaldhallen Play fredagen den 3 november kl 19:00.

Det finns ett antal populära klassiska verk som blivit kända långt utanför den klassiska musikvärlden. Melodier från exempelvis Antonio Vivaldis Våren, Georges Bizets Carmen och Maurice Ravels Bolero hör till den musik som de flesta människor känner igen. Så är också fallet med de mest kända tongångarna från Griegs mäkta populära första Peer Gynt-svit, med satserna Morgonstämning, Åses död, Anitras dans och I bergakungens sal.

Flera av temana från sviten har fått stor spridning inom populärkulturen och plockats upp av artister och band som exempelvis Charlie Norman, Duke Ellington och The Who. Från början härstammar musiken från Griegs tonsättning av Henrik Ibsens versdrama Peer Gynt, som fick sitt uruppförande 1876, och drygt ett decennium senare sammanställde tonsättaren två sviter från skådespelsmusiken.

Den andra nordiska kompositören på programmet är den svenske tonsättaren Ludvig Norman. Som hovkapellmästare, lärare vid Musikaliska Akademien, recensent och konsertarrangör gjorde han stora insatser för svenskt musikliv. Normans musik vann inte mycket gillande under hans levnad, men han räknas numera som en av 1800-talets stora svenska symfoniker.

Norman var även en skicklig pianist och här får vi höra Peter Friis Johansson tolka han länge negligerade pianokonsert i d-moll. Friis Johansson har gjort sig känd som en musiker som gärna lyfter fram såväl nyskriven som äldre, bortglömd svensk musik i ljuset. I denna konsert har vi glädjen att få vara med om ett uruppförande av Normans pianokonsert i fullbordad version, rekonstruerad och kompletterad av Peter Friis Johansson själv.

Jean Sibelius, programmets tredje nordiske tonsättare, är väl främst känd för sina symfonier och sin violinkonsert, men även tondikterna hör utan tvekan hemma bland hans förnämligaste verk. Ofta fann Sibelius inspiration till sina symfoniska dikter i nordisk mytologi, inte minst i Elias Lönnrots nationalepos Kalevala som kom att få stor betydelse för finländsk konst, litteratur och musik i slutet av 1800- och början av 1900-talet.

Tondikten Pohjolas dotter var Sibelius sjätte verk med motiv hämtat från Kalevala, och anses vara ett av tonsättarens skickligast orkestrerade verk. Han ledde själv det succéartade uruppförandet på Mariinskijteatern i Sankt Petersburg 1906.

Text: Axel Lindhe


SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER dot 2023/2024
Skriv ut

Medverkande

 

&

Sveriges Radios Symfoniorkester är en av Europas främsta och mest mångsidiga orkestrar, som har mottagit flera priser och utmärkelser och samarbetar med världens främsta kompositörer, dirigenter och solister. Orkestern turnerar regelbundet, med hyllade gästspel runt om i Europa och världen, och har en omfattande, kritikerrosad skivkatalog.

Sedan 2007 är Daniel Harding chefsdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester, och sedan 2019 också dess konstnärlige ledare. Hardings tjänst fortsätter till och med säsongen 2024/2025. Två av orkesterns tidigare chefsdirigenter, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen, har utnämnts till hedersdirigenter. Båda fortsätter att göra regelbundna gästspel med orkestern.

Sveriges Radios Symfoniorkester är hela Sveriges symfoniorkester. Från sin hemmascen i Sveriges Radios konserthus Berwaldhallen når orkestern hela landet i etern och på webben genom Sveriges Radio P2. Flera av konserterna visas även på Berwaldhallen Play, i SVT och på SVT Play, samt sänds internationellt genom EBU.

&

Säsongen 2023/24 är Christian Reifs första som ny chefsdirigent för Gävle Symfoniorkester. Den unge dirigenten har redan gjort sig känd för innovativt sammansatta konsertprogram och en kombination av naturlig musikalitet och teknisk precision. Under sin första säsong som chefsdirigent kommer Reif leda Gävle Symfoniorkester i sju konserter, däribland säsongsöppningen och en Sverigeturné i mars 2024.

Sedan 2022 har Reif varit konstnärlig ledare för Lakes Area Music Festival i Minnesota i USA, en månadslång sommarfestival med fokus på att beställa ny musik och att erbjuda gratiskonserter med allt från opera och symfonier till kammarmusik.

Bland andra höjdpunkter i säsongen 2023/24 kan nämnas framträdanden med symfoniorkestrarna i Cincinnati, St. Louis, Seattle och Milwaukee, Philharmonia-orkestern i London och Brnos Filharmoniska Orkester. Dessutom väntar gästspel vid festivalerna i Interlochen och Grand Teton i USA. Reif kommer att leda framföranden av sitt eget arrangemang av John Adams operaoratorium El Niño med Cincinnatis Symfoniorkester och på USA-turné med The American Modern Opera Company.

Christian Reif är lika hemma i Europa som i Nordamerika och har gästat en rad olika framstående amerikanska och europeiska orkestrar. Mellan 2016–2019 var han residensdirigent vid San Franciscos Symfoniorkester och chefsdirigent för San Franciscos Ungdomssymfoniorkester. Han har studerat dirigering vid Mozarteum i Salzburg och vid Juilliard School i New York City.

&

Peter Friis Johansson har gjort bejublade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener och vunnit tävlingar på högsta internationella nivå. Han har uruppfört pianokonserter av Sven-David Sandström och Andrea Tarrodi med Göteborgs Symfoniker och Kungliga Filharmonikerna. 2020 fullbordade han Laura Netzels pianokonsert och uruppförde den med Norrköpings Symfoniorkester och Ryan Bancroft. Sedan 2015 turnerar han världen över med Franz Schuberts elva färdigställda pianosonater. Den första av fem skivinspelningar med samtliga sonater släpptes 2022.

Han är en passionerad kammarmusiker med flera pågående projekt. I duon Emil&Peter tillsammans med klarinettisten Emil Jonason framför han projekten ”Worst of Emil&Peter” och ”Unrelated Birds” där de blandar musik med andra sceniska konstformer. I soloprojektet ”The Final Frontier” tar Friis Johansson formatet för en klassisk konsert in i modern tid med modern teknik såsom bildprojektioner och audiovisuella effekter.

Vid sidan av sin karriär som pianist är han även aktiv som lärare och entreprenör. Han är grundare och konstnärlig ledare för kammarmusikfestivalen Järna Festival Academy och sedan 2017 musikchef för Giresta kyrkas musikstiftelse, som arrangerar konserter och delar ut stipendier till unga musiker. Sedan 2016 är han även konstnärlig ledare för kammarmusikföreningen Kammaren. Han är verksam som lärare vid Musikhögskolan i Västerås sedan 2015, håller regelbundet mästarkurser och undervisar även privat. Under 2015–2017 föreläste han i retorik och idéhistoria vid Karlstads Universitet.

Peter Friis Johansson har studerat vid Edsbergs Musikinstitut, Kungliga Musikhögskolan och Santa Cecilia-akademien i Bergamo. Han utnämndes till P2:s artist 2009. Efter en tids frånvaro på grund av en skada gjorde han internationell comeback 2014 då han vann förstapris, guldmedalj och flera specialpriser vid Alaska International Piano-e-Competition, en av USA:s största pianotävlingar.

Musiken

Ungefärliga tider

Liksom många andra 1800-talstonsättare ville Edvard Grieg skapa en nationalopera. Han kom bara en bit på väg innan samarbetet skar sig med diktaren Bjørnstjerne Bjørnson kring vikingasagan Olav Trygvason. Texterna dröjde, och under tiden hade Grieg åtagit sig att sätta musik till Henrik Ibsens versdrama Peer Gynt från 1867.

Grieg fick noggranna anvisningar: ”I andra akten kan scenen med de tre säterjäntorna behandlas efter kompositörens önskan, men där skall finnas djävulskap! Monologen (akt 2, scen 4) har jag tänkt mig beledsagad av ackord, alltså som melodram. Likaså bör det sättas något slags ackompanjemang till uppträdandena i Dovregubbens hall, där dock replikerna skall förkortas betydligt! Också scenen med Böjgen, som spelas i sin helhet, bör beledsagas av musik. Fågelsång bör höras, och långt borta klockringning och psalmsång…”

Grieg lydde och tog sig energiskt an verket, trots att han tyckte att det var ”det mest omusikaliska av alla ämnen”. Peer Gynt uruppfördes i Oslo (då kallat Kristiania) 1876. Det blev succé och när partituret gavs ut 1908 av det tyska förlaget Edition Peters innehöll det över tjugo nummer.

Ett tiotal år efter uruppförandet plockade Grieg ut åtta nummer ur skådespelsmusiken till två fyrsatsiga sviter, som i dag räknas bland Griegs mest kända verk. Den första sviten publicerades 1888 och består av satserna Morgonstämning, Åses död, Anitras dans och I bergakungens sal. Framför allt den sistnämnda har nått ikonisk status i populärkulturen genom sitt lättigenkännliga tema. Många band, bland andra The Who, ELO och Marillion har gjort egna versioner av den. I Fritz Langs film ”M” från 1931 visslar mördaren melodin varje gång han står i begrepp att döda, och år 2019 släpptes ett datorspel som baseras på I Bergakungens sal.

Text: Henry Larsson & Anna Hedelius

Ludvig Norman efterlämnade vid sin död 1885 en ofullbordad pianokonsert i d-moll. Nästan 180 år efter att det skrevs har pianisten Peter Friis Johansson färdigställt verket, med stöd av Nils-Göran Olves stiftelse och Längmanska kulturfonden. ”Som så ofta uppstår den här typen av projekt mer eller mindre av en slump,” berättar han. ”Jag tycker mycket om Normans musik och när jag upptäckte att det fanns en tidig pianokonsert kände jag direkt att det var värt att undersöka dess skick. Det är med en blandning av förväntan och vördnad som man öppnar ett nästan 200 år gammalt manuskript.”

”Norman efterlämnade två fullbordade satser, samt en introduktion och ett tema i den avslutande satsen. Stilistiskt befinner sig musiken i den sena klassicismen eller tidiga romantiken. Jag hör ekon av både Mozart och Beethoven, och jag tippar på att Norman låtit sig inspireras av Mozarts tjugonde pianokonsert, som även den går i d-moll,” förklarar han.

”Samtidigt kommer ju Norman att utvecklas till en romantiker av rang, och man hör små frön av hans romantiska ådra även här. Ett exempel är att de andra satsen inleds med en cello-tersett, något som var i stort sett helt obekant vid den här tiden. Det finns alltså stråk av genuin kreativitet i den här musiken, och det gäller även hur han förhåller sig till formen.”

Det är inte första gången Peter Friis Johansson tar sig an en ofullbordad, svensk pianokonsert; i oktober 2020 uruppförde han Laura Netzels pianokonsert, där han medverkat till att färdigställa det tidigare ofullständiga slutet. Arbetet var mer omfattande med Normans verk, eftersom det saknade en hel sats. ”Jag har fått skapa ett helt tema som skall knyta ihop verket,” berättar han. ”Här har jag verkligen fått tänka kreativt, och vad jag landat i är att använda en skiss som Norman gjorde senare för ett annat verk, men som aldrig blev mer än en enstaka sida. Denna skiss har jag utvecklat och använt som sidotema.”

Friis Johansson tar själv upp invändningen som detta arbetssätt kan väcka, nämligen att skissen som han använt – om än komponerad av Norman själv – inte var menad att passa in i pianokonserten. ”Men,” resonerar han, ”det är två underbara stycken musik som, i det skick Norman lämnade dem, aldrig kommer kunna möta en publik. Då finns det kanske ett värde i att jag sätter ihop dem till ett verk, så att där finns något att lyssna på och spela. Sedan får ju varje lyssnare själv avgöra om det är musik som hen tycker om eller inte.”

Text: Bodil Hasselgren & David Saulesco

Sibelius började skriva på sin första tondikt, En saga, 1891, och totalt skulle han skriva ett 15-tal verk i genren. Vid den här tiden genomgick han vad man kan kalla en operakris. Han läste Wagners skrift ”Oper und Drama” och skissade på en opera – Båtens skapelse. För att få inspiration reste han 1894 till Bayreuth, där Parsifal och Tristan och Isolde gjorde ett så överväldigande intryck på honom att han började tvivla på sin egen förmåga.

Förmodligen bidrog upplevelserna i Bayreuth till en insikt om att han inte var en operatonsättare, men han stärktes å andra sidan i sin tro på den symfoniska dikten. Från München skrev han till sin fru Aino: ”Många saker är nu klara för mig: Egentligen är jag en tonmålare och poet. Liszts syn på musik är den jag står närmast. Därav mitt intresse för den symfoniska dikten.” Några år senare, förmodligen 1901, påbörjades de första skisserna till Pohjolas dotter och efter ytterligare fem år var verket färdigt.

Som så ofta så hämtades inspirationen i hjälteeposet Kalevala. I Kalevalas åttonde runa ser hjälten Väinämöinen på sin färd Pohjolas dotter sittande på en regnbåge, där hon med sin spinnrock väver ett kläde av guld. Han friar till henne och hon svarar jakande, men först vill hon att han ska utföra ett antal omöjliga uppdrag, som att skära tagel med en slö kniv, slå osynliga knutar på ett hönsägg, och flå en gråsten. Han löser uppdragen med trollkonster, men när han anmodas att bygga en båt av sländan på hennes spinnrock skadar han sig på en yxa och tvingas åka ensam därifrån.

Bland musikforskare råder delade meningar om i vilken grad Sibelius verk ska ses som programmatiska, eller rent av självbiografiska. Som tidigare nämnts sympatiserade Sibelius med Liszt: Musiken skulle i första hand ge uttryck för idéer och teman och inte ett program, en handling. I Pohjolas dotter valde Sibelius dock att trycka berättelsen i partituret, vilket skulle kunna tala för att musiken har en berättande funktion.

Inledningens dova ackord i fagott, kontrafagott, horn och celli tolkas ofta som en beskrivning av de vidsträckta landskapen långt upp i norr, och när musiken strax tar fart har det förknippats med Väinämöinen som far fram på sin släde. Hans åsyn av Pohjolas dotter skildras med smäktande klanger i harpa, engelskt horn, violiner, och förföriska soloinsatser i träblåset.

Text: Axel Lindhe

Ungefärlig konsertlängd: 1 tim 10 min (ingen paus)


KONSERTINTRODUKTION KL 17.00 I NEDRE FOAJÉN
Introduktion med pianisten Peter Friis Johansson och Berwaldhallens redaktör David Saulesco kl 17.00 onsdag och torsdag i Berwaldhallens nedre foajé.


Lär dig mer genom att lyssna på Sveriges Radio P2.

Ingår i följande konsertserier: