arrow

MUSIKEN BERÄTTAR: GERONTIUS DRÖM

Tillsammans med Händels Messias och Brittens War Requiem är Elgars Gerontius dröm ett av de viktigaste brittiska musikverken som skrivits. Den starka texten, skriven av den nyligen helgonförklarade engelska teologen och poeten John Henry Newman, berättar om en döende man vars livsgärningar rannsakas inför Gud. Elgar förenar i musiken brittisk elegans med Wagnersk detaljrikedom på ett drabbande sätt. Missa inte Berwaldhallen-premiären av detta med rätta omåttligt populära verk. Fredagens konsert direktsänds med bild på Play.

Lyssna till minipodden om Gerontius dröm av Edward Elgar här

 

Det är utan att överdriva en stor händelse när Berwaldhallen nu för första gången ger Edward Elgars magnifika Gerontius dröm som räknas bland Elgars främsta verk. Tre välrenommerade sångare bär upp solistpartierna: tenoren Andrew Staples som nyligen spelat in Gerontius dröm med Staatskapelle Berlin och Daniel Barenboim, mångsidige barytonen Simon Keenlyside som liksom Staples gästat Berwaldhallen flera gånger tidigare, och hyllade mezzosopranen Ann Hallenberg som nyligen tillträtt som Artist in Residence vid Drottningholms Slottsteater.

Elgar, som var troende katolik, valde själv den omtyckte engelske kardinalen John Henry Newmans dikt The Dream of Gerontius som grund för verket. Newman konverterade till katolicismen i vuxen ålder och utforskar i dikten den katolska tron på själens färd från dödsögonblicket genom paradiset till Gud och vidare till skärselden för att renas. Newman var en respekterad teolog under sin livstid och ägnade mycket tid åt att hjälpa fattiga och sjuka. Söndagen den 13 oktober helgonförklaras han av påve Franciskus, en betydelsefull händelse som gör detta framförande än mer angeläget.

Första delen av verket skildrar den ångestfyllde Gerontius – namnet kommer från grekiskans ’geron’, som betyder gammal man – som ligger för döden i kretsen av sina vänner. De ber till Maria, till apostlarna och änglarna om nåd för Gerontius själ. Själv är han fylld av ångest och skräck inför döden, men en präst uppmanar honom att gå vidare: ”Go forth upon thy journey, Christian soul!”

I andra delen leds Gerontius själ av en ängel till mötet med Gud. På vägen passerar de onda andar och demoner som väntar på att ta med de dömda till Helvetet. Ängeln som besökte Jesus i Getsemane utlovar glädje men varnar för smärtan i Jesu lidande. Från jorden ekar ännu rösterna från Gerontius närmaste: ”Be merciful, be gracious; spare him, O Lord.” I ett våldsamt instrumentalt utbrott döms Gerontius själ av Gud på ett ögonblick och till slut får Gerontius möta kören av själar i den renande skärselden, med löfte om frälsning.

Uruppförandet av Gerontius dröm i Birminghamn 3 oktober 1900 blev ett misslyckande på grund av en illa förberedd kör och sjuka solister. Musiker och kritiker såg dock storheten i verket och när det sattes upp i Düsseldorf och sedan London åren därpå slog det igenom på allvar. Richard Strauss hyllade Elgar som den engelska musikens förnyare och i tyska tidningar beskrevs Elgar som ”en av den moderna tidens musikaliska ledargestalter”. I Sverige framfördes Gerontius dröm sannolikt för första gången 1904 på Kungliga Operan under ledning av ingen mindre än Wilhelm Stenhammar. 1912 gavs det igen, då i Hedvig Eleonora kyrka i Stockholm med Hugo Alfvén som dirigent.

Text: David Saulesco och Henry Larsson


SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER arrow RADIOKÖREN
Skriv ut

Medverkande

 

Sveriges Radios Symfoniorkester är känd i hela världen som en av Europas mest mångsidiga orkestrar med spännande, mångfasetterad repertoar och ständig strävan efter att bryta ny mark. Orkesterns högklassiga musicerande liksom samarbeten med världens främsta tonsättare, dirigenter och solister har belönats med otaliga priser och lovord.

Orkestern har en unik kombination av ödmjukhet, känslighet och musikalisk fantasi” säger Daniel Harding, orkesterns chefsdirigent sedan 2007. ”Jag har aldrig haft en konsert med Radiosymfonikerna där de inte spelat som om det gällde livet!

Den första radioorkestern bildades 1925, samma år som Radiotjänst påbörjade sina sändningar. Sedan dess har orkesterns konserter sänts i Sveriges Radio. Sveriges Radios Symfoniorkester fick sitt nuvarande namn 1967.

Genom åren har orkestern haft många framstående chefsdirigenter varav två av dem, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen, sedermera utnämnts till orkesterns hedersdirigenter, inklusive Valery Gergiev som gästat orkestern åtskilliga gånger och är medgrundare till Östersjöfestivalen.

Radiokören har i över 90 år bidragit till utvecklingen av den svenska a cappella-traditionen. Under den legendariske dirigenten Eric Ericsons ledarskap fick kören ett stort internationellt renommé och räknas i dag bland världens främsta körer. Körmedlemmarnas förmåga att växla mellan kraftfulla solistiska insatser och att sömlöst smälta in i ensemblen skapar ett unikt och dynamiskt instrument som hyllas av musikälskare och kritiker världen över, liksom av de många dirigenter som utforskar och utmanar körens potential.

Radiokören bildades samma år som Radiotjänst påbörjade sina sändningar och kören hade sin allra första konsert i maj 1925. Ambitionsnivån var hög redan från starten med ett uttalat mål att framföra nyskriven musik.

Sedan januari 2019 är Marc Korovitch kormästare för Radiokören med ansvar för ensemblens kontinuerliga utveckling. Två av körens tidigare chefsdirigenter, Tõnu Kaljuste och Peter Dijkstra, utnämndes i november 2019 till hedersdirigenter. Båda har fortfarande nära kontakt med kören och gör återkommande gästspel. Rekrytering av ny chefsdirigent för Radiokören pågår.

Mikaeli kammarkör är en av Sveriges mest framstående körer, med en bred och avancerad repertoar. Den stockholmsbaserade kören består av 32 erfarna sångare och leds sedan starten 1970 av Anders Eby, professor i kördirigering och internationellt verksam dirigent och pedagog. Passionen för svensk körmusik har lett till ett stort antal uruppföranden, beställningsverk och personliga relationer till våra största körtonsättare. Kören och dess dirigent har också ett intresse för historisk musik som bidragit till den stora bredden i reportertoaren; publiken har fått höra allt ifrån kvinnliga 1800-talstonsättare till renässanspolyfoni. Under åren har körens samarbete med svenska orkestrar och solister varit omfattande och djupt. Mikaeli kammarkör har medverkat på 24 skivinspelningar, otaliga radiosändningar samt konserter och uppsättningar på flera av Stockholms största scener. I en strävan att föra sin tradition vidare har kören också under många år arrangerat workshops och masterclasses med unga dirigenter. Under nära 50 verksamma år har kören varit en institution i svenskt körliv. Sedan juli 2018 verkar Mikaeli kammarkör som en fristående konstnärlig grupp.

S:t Jacobs vokalensemble är en blandad kör med omkring 40 medlemmar som grundades 2007 som en ungdomskör. Sedan starten leds kören av Mikael Wedar. Kören uppträder företrädesvis i S:t Jacobs kyrka och i Storkyrkan i Stockholm och ger både egna konserter samt deltar i mässor och andra högtider. Vokalensemblen är flerfaldigt prisbelönad vid åtskilliga internationella körfestivaler. Bland annat vann de Grand Prix vid Slovakia Cantat i Bratislava 2010, tog hem fem utmärkelser vid Concurso Coral de Tolosa i Baskien 2013 och vann guldmedalj vid European Grand Prix i Debrecen våren 2014. Ensemblen turnerar även utomlands och har uppträtt i exempelvis Hongkong, Frankrike och Ryssland.

Daniel Harding är Sveriges Radios Symfoniorkesters chefsdirigent sedan 2007. Han är även avgående chefsdirigent för Orchestre de Paris, konstnärlig ledare för Anima Mundi-festivalen i Pisa och hedersdirigent hos Mahler Chamber Orchestra, som han jobbat med i över 20 år. Harding gästar regelbundet framstående orkestrar som Wienfilharmonikerna, Staatskapelle Dresden och Concertgebouworkestern i Amsterdam. Han har gjort flera prisbelönade skivinspelningar som Grammy-belönade Billy Budd av Benjamin Britten med London Symphony Orchestra och Beethovens Pianokonsert nr 3 och 4 med Sveriges Radios Symfoniorkester och Maria João Pires.

Harding började spela trumpet som barn, men i tonåren tog intresset för dirigering över. Som sjuttonåring satte han upp Arnold Schönbergs Pierrot Lunaire med några studiekamrater, vilket ledde till jobb som assistent åt Sir Simon Rattle vid Birminghams symfoniorkester i ett år. Han avslutade sin tid med att själv leda orkestern, vilket blev hans professionella debut som dirigent.

I augusti 2018 avslutade Daniel Harding och Sveriges Radios Symfoniorkester den prestigefyllda Edinburgh International Festival med Mahlers storslagna Symfoni nr 8 tillsammans med internationella stjärnsolister som Karen Cargill och Christopher Maltman. I september gästade de Anima Mundi-festivalen i Pisa och i november åker orkestern på en omfattande Europaturné med konserter i bland annat Tyskland, Österrike och Schweiz. Harding är även en eftertraktad operadirigent med återkommande engagemang vid exempelvis La Scala i Milano, Wiener Staatsoper och festivalen i Aix-en-Provence.

Harding är angelägen att utbilda och inspirera sin publik. Han vill att barn och ungdomar själva skall få uppleva musiken med instrument i händerna och att publiken får en fördjupad relation till – och därmed också förståelse av – musiken. ”Jag vill förmedla att musik är mer än en kort förströelse,” säger Harding. ”Den är en del av våra liv och jag tror att när publiken blir medveten om det kommer de att lyssna på ett annat sätt.”

Ängeln

Mezzosopranen Ann Hallenberg tog världen med storm när hon på en dags varsel gick in i Händels Tidens och desillusionens triumf på Opernhaus Zürich 2003. Hon uppträder regelbundet på scener och festivaler runt om i världen med en mängd stora roller på sin repertoar. Nyligen gjorde hon Mahlers Kindertotenlieder i Wien och Salzburg, Bachs Matteuspassion i Amsterdam, rollen som Giulietta i Niccolò Antonio Zingarellis Romeo och Julia på Theater an der Wien och Teseo i Händels Ariadne på Kreta på Opernhaus Halle. Hon har gjort mer än 40 inspelningar, belönades med Best Operatic Recital vid International Opera Awards 2016 för albumet Agrippina och har rönt stor framgång med sitt senaste album, Carnevale 1729.

Gerontius

Engelske tenoren Andrew Staples är en flitig konsertsångare som uppträtt med dirigenter som Simon Rattle, Daniel Harding, Andrew Manze och Robin Ticciati. Närmast har han gjort Froh i Wagners Rhenguldet på Royal Opera House i London, europaturné med Orchestra of the Age of Enlightenment och Simon Rattle med Bachs Johannespassion samt Brittens War Requiem med Orchestre de Paris och Daniel Harding. Dessutom väntar debuter på såväl Deutsche Staatsoper och Metropolitan Opera. Andrew Staples är också en ofta återkommande gäst i Berwaldhallen. Våren 2020 medverkar han i Beethovens Missa solemnis och Symfoni nr 9, liksom Edward Elgars mäktiga kantat Gerontius dröm. Under Östersjöfestivalen 2019 var han en av flera stjärnsolister som gjorde Bachs Matteuspassion under ledning av Alan Gilbert. Han debuterade vid Royal Opera House i London som Jacquino i Beethovens Fidelio och har där sedan dess gjort bland annat Flamand i Strauss Capriccio och Artabenes i Thomas Arnes Artaxerxes. Han har spelat in flera stora dramatiska verk på skiva, däribland John Adams opera Doctor Atomic och Bohuslav Martinůs oratorium Gilgamesheposet.

Prästen och Dödsångestens ängel

Engelska barytonen Sir Simon Keenlyside är flerfaldigt prisbelönad, ständigt eftertraktad på såväl de stora opera- som konsertscenerna. Nyligen har han gjort titelrollerna i både Mozarts Don Giovanni och Verdis Rigoletto vid Bayerische Staatsoper, Giorgio i Verdis La traviata och Ford i Falstaff vid Wiener Staatsoper, greven i Mozarts Figaros bröllop vid Royal Opera House och Wolfram i Wagners Tannhäuser vid Deutsche Oper. Han debuterade 1988 vid Staatsoper Hamburg som greven i Figaros bröllop, var under sex år fast medlem av ensemblen vid Scottish Opera i Glasgow och har medverkat vid uruppsättningarna av såväl Thomas Adès The Tempest 2004 och Lorin Maazels 1984 året därpå. På hans repertoar finns även exempelvis Marcello i Puccinis La Bohème, titelrollen i Brittens Billy Budd samt både Golaud och Pelléas i Debussys Pelléas och Mélisande.

Musiken

Ungefärliga tider

Det är utan att överdriva en stor händelse när Berwaldhallen nu för första gången ger Edward Elgars magnifika Gerontius dröm som räknas bland Elgars främsta verk. Tre välrenommerade sångare bär upp solistpartierna: tenoren Andrew Staples som nyligen spelat in Gerontius dröm med Staatskapelle Berlin och Daniel Barenboim, mångsidige barytonen Simon Keenlyside som liksom Staples gästat Berwaldhallen flera gånger tidigare, och hyllade mezzosopranen Ann Hallenberg som nyligen tillträtt som Artist in Residence vid Drottningholms Slottsteater.

Elgar, som var troende katolik, valde själv den omtyckte engelske kardinalen John Henry Newmans dikt The Dream of Gerontius som grund för verket. Newman konverterade till katolicismen i vuxen ålder och utforskar i dikten den katolska tron på själens färd från dödsögonblicket genom paradiset till Gud och vidare till skärselden för att renas. Newman var en respekterad teolog under sin livstid och ägnade mycket tid åt att hjälpa fattiga och sjuka. Söndagen den 13 oktober helgonförklaras han av påve Franciskus, en betydelsefull händelse som gör detta framförande än mer angeläget.

Första delen av verket skildrar den ångestfyllde Gerontius – namnet kommer från grekiskans ’geron’, som betyder gammal man – som ligger för döden i kretsen av sina vänner. De ber till Maria, till apostlarna och änglarna om nåd för Gerontius själ. Själv är han fylld av ångest och skräck inför döden, men en präst uppmanar honom att gå vidare: ”Go forth upon thy journey, Christian soul!”

I andra delen leds Gerontius själ av en ängel till mötet med Gud. På vägen passerar de onda andar och demoner som väntar på att ta med de dömda till Helvetet. Ängeln som besökte Jesus i Getsemane utlovar glädje men varnar för smärtan i Jesu lidande. Från jorden ekar ännu rösterna från Gerontius närmaste: ”Be merciful, be gracious; spare him, O Lord.” I ett våldsamt instrumentalt utbrott döms Gerontius själ av Gud på ett ögonblick och till slut får Gerontius möta kören av själar i den renande skärselden, med löfte om frälsning.

Uruppförandet av Gerontius dröm i Birminghamn 3 oktober 1900 blev ett misslyckande på grund av en illa förberedd kör och sjuka solister. Musiker och kritiker såg dock storheten i verket och när det sattes upp i Düsseldorf och sedan London åren därpå slog det igenom på allvar. Richard Strauss hyllade Elgar som den engelska musikens förnyare och i tyska tidningar beskrevs Elgar som ”en av den moderna tidens musikaliska ledargestalter”. I Sverige framfördes Gerontius dröm sannolikt för första gången 1904 på Kungliga Operan under ledning av ingen mindre än Wilhelm Stenhammar. 1912 gavs det igen, då i Hedvig Eleonora kyrka i Stockholm med Hugo Alfvén som dirigent.

Text: David Saulesco och Henry Larsson

Ungefärlig konsertlängd: 1 tim 40 min (ingen paus)

Textmaskin kommer att finnas i salen ovanför scen

UPPTAKT:
Torsdag 17 okt kl 18.00 med David Saulesco.
Fredag 18 okt kl 18.00-18.30:  Europapodden gästar Berwaldhallen för en liveinspelning med fokus på Brexit. På grund av ett högt publiktryck så har vi nu stängt möjligheten att hämta ut fribiljett till Europapodden. Du som har en konsertbiljett är såklart varmt välkommen att närvara. Det kommer att bli en stor publik så kom gärna i god tid för att säkra en plats, särskilt om du är i behov av att sitta ner

Ingår i följande abonnemang: