arrow

M/S ESTONIA IN MEMORIAM

I september 1994 inträffade en av vår tids största fartygskatastrofer. Färjan och passagerarfartyget M/S Estonia förliste på väg mellan Tallinn och Stockholm och 852 människor förolyckades. Nästan exakt 25 år senare minns och hedrar Radiokören och dirigent Tõnu Kaljuste offren för den tragiska olyckan i en andaktsfull konsert.

Omkring klockan 9 på morgonen onsdagen den 28 september 1994 räddades de sista överlevande från M/S Estonia som förlist mitt i natten. Av 989 passagerare överlevde endast 137 personer. Mer än hälften var svenskar, nästan 300 estländare, därtill letter, finländare och andra nationaliteter från hela världen. Tre år senare hade Jaakko Mäntyjärvi fullbordat sitt körverk Canticum calamitatis maritimae, ”en meditation” som han själv beskriver verket, men som sådan mycket dramatisk.

Tre texter ligger till grund för verket: den katolska dödsmässan, Psaltarens psalm 107 samt en nyhetsuppläsning om olyckan från Nuntii Latini, ett program som sänder världsnyheter på klassiskt latin i finsk riksradio. En solist ur kören mässar nyhetstexten mot en mullrande bordun, en ordlös melodi som påminner om en gammal seglarvisa och requiem-texten som en sorgesång: ”Må det eviga ljuset lysa över dem, Herre.” Hetsigt viskande röster imiterar bruset från det stormiga havet och från kommunikationsradion på M/S Estonia som 29 minuter efter midnatt skickade sitt sista meddelande. ”Förbarma dig, Herre” klagar kören.

Psaltartexten tar vid med ett rastlöst, böljande motiv som följer merparten av stycket: ”Andra for på skepp över havet och drev handel på de stora vattnen.” Vassa dissonanser skildrar metall som slits och knäcks, som fartygets bogvisir när det blev ett öppet, blödande sår mot det skoningslösa havet. Ett rytmiskt mellanparti som en SOS-signal i morsekod: ”De kastades mot himlen och mot djupen, modet svek dem i faran.” Till slut ropar alla ut sin nöd till Gud, som stillar havet igen. Men för passagerarna på M/S Estonia väntade ingen säker hamn, bara den eviga vilan: ”Requiem aeternam.”

Ett av verken som Mäntyjärvi själv inspirerades av var Sergej Rachmaninovs Midnattsmässa, eller Vigilia. Det är en tonsättning av texter från den östortodoxa och östkatolska kyrkans nattliga gudstjänst som firas inför en stor högtidsdag. Även tonsättare som Tjajkovskij och Rautavaara har gjort liknande tonsättningar, men Rachmaninovs är den mest kända och anses av många som ett av hans absolut främsta verk. Det var även Rachmaninovs eget favoritverk, tillsammans med körsymfonin Klockorna, och vid hans begravning framfördes den femte satsen: ”Herre, nu låter du din tjänare gå hem i frid, som du har lovat.” Av de 15 satserna har också den sjätte, Bogoroditse Devo eller Ave Maria, inte minst här i Sverige blivit ett älskat konsertstycke. Hela verket andas en varm och innerlig andlighet, förtröstan och hopp för alla som längtar och saknar.

Text: David Saulesco


RADIOKÖREN
Skriv ut

Medverkande

 

Radiokören har i över 90 år bidragit till utvecklingen av den svenska a cappella-traditionen. Under den legendariske dirigenten Eric Ericsons ledarskap fick kören ett stort internationellt renommé och räknas i dag bland världens främsta körer. Körmedlemmarnas förmåga att växla mellan kraftfulla solistiska insatser och att sömlöst smälta in i ensemblen skapar ett unikt och dynamiskt instrument som hyllas av musikälskare och kritiker världen över, liksom av de många dirigenter som utforskar och utmanar körens potential.

Radiokören bildades samma år som Radiotjänst påbörjade sina sändningar och kören hade sin allra första konsert i maj 1925. Ambitionsnivån var hög redan från starten med ett uttalat mål att framföra nyskriven musik.

Sedan januari 2019 är Marc Korovitch kormästare för Radiokören med ansvar för ensemblens kontinuerliga utveckling. Två av körens tidigare chefsdirigenter, Tõnu Kaljuste och Peter Dijkstra, utnämndes i november 2019 till hedersdirigenter. Båda har fortfarande nära kontakt med kören och gör återkommande gästspel. Rekrytering av ny chefsdirigent för Radiokören pågår.

Tõnu Kaljuste är bekant för den svenska publiken efter sin tid som Radiokörens chefsdirigent åren 1994–2001. I november 2019 utnämndes han till hedersdirigent för Radiokören, en ensemble som fortfarande står honom nära. Han är konstnärlig ledare för Tallinns kammarorkester och Tallinn Philharmonic Society, chefsdirigent för Nederländska kammarkören och sedan 2004 konstnärlig ledare för estniska operafestivalen Nargen Festival. Kaljuste har bidragit starkt till att öppna de nordiska öronen för musik från de baltiska länderna. Han är en erkänd uttolkare av bland andra Arvo Pärt, Veljo Tormis, Alfred Schnittke och Krzysztof Penderecki och har arbetat nära flera av Europas främsta moderna tonsättare. Han grundade med drygt tio års mellanrum Estlands filharmoniska kammarkör och Tallinns kammarorkester, som båda blivit mycket framgångsrika och uppträder på världens stora konsertscener och festivaler. Han har gjort flera prisbelönade inspelningar som Grammy-belönade Adam’s Lament.

Marc Korovitch är chefsdirigent för Paris ungdomskör, Jeune chœur de Paris, och arbetar regelbundet med bland andra Franska radions kör och den framstående franska kören Accentus. Med SWR Vokalensemble har han bland annat spelat in Ravels Daphnis och Chloé och framfört Berlioz Romeo och Julia, även tillsammans med NDR Chor. 2017 deltog Korovitch och kören Accentus vid invigningen av det nya konserthuset La Seine Musicale i Paris. Han uppträder vid festivaler runt om i världen som Mozartwoche i Salzburg, Festival de Radio-France i Montpellier, Mostly Mozart Festival i New York och Recontres Musicales i Évian i Frankrike.