arrow

M/S ESTONIA IN MEMORIAM

I september 1994 inträffade en av vår tids största fartygskatastrofer. Färjan och passagerarfartyget M/S Estonia förliste på väg mellan Tallinn och Stockholm och 852 människor förolyckades. Nästan exakt 25 år senare minns och hedrar Radiokören och dirigent Tõnu Kaljuste offren för den tragiska olyckan i en andaktsfull konsert.

Omkring klockan 9 på morgonen onsdagen den 28 september 1994 räddades de sista överlevande från M/S Estonia som förlist mitt i natten. Av 989 passagerare överlevde endast 137 personer. Mer än hälften var svenskar, nästan 300 estländare, därtill letter, finländare och andra nationaliteter från hela världen. Tre år senare hade Jaakko Mäntyjärvi fullbordat sitt körverk Canticum calamitatis maritimae, ”en meditation” som han själv beskriver verket, men som sådan mycket dramatisk.

Tre texter ligger till grund för verket: den katolska dödsmässan, Psaltarens psalm 107 samt en nyhetsuppläsning om olyckan från Nuntii Latini, ett program som sänder världsnyheter på klassiskt latin i finsk riksradio. En solist ur kören mässar nyhetstexten mot en mullrande bordun, en ordlös melodi som påminner om en gammal seglarvisa och requiem-texten som en sorgesång: ”Må det eviga ljuset lysa över dem, Herre.” Hetsigt viskande röster imiterar bruset från det stormiga havet och från kommunikationsradion på M/S Estonia som 29 minuter efter midnatt skickade sitt sista meddelande. ”Förbarma dig, Herre” klagar kören.

Psaltartexten tar vid med ett rastlöst, böljande motiv som följer merparten av stycket: ”Andra for på skepp över havet och drev handel på de stora vattnen.” Vassa dissonanser skildrar metall som slits och knäcks, som fartygets bogvisir när det blev ett öppet, blödande sår mot det skoningslösa havet. Ett rytmiskt mellanparti som en SOS-signal i morsekod: ”De kastades mot himlen och mot djupen, modet svek dem i faran.” Till slut ropar alla ut sin nöd till Gud, som stillar havet igen. Men för passagerarna på M/S Estonia väntade ingen säker hamn, bara den eviga vilan: ”Requiem aeternam.”

Ett av verken som Mäntyjärvi själv inspirerades av var Sergej Rachmaninovs Midnattsmässa, eller Vigilia. Det är en tonsättning av texter från den östortodoxa och östkatolska kyrkans nattliga gudstjänst som firas inför en stor högtidsdag. Även tonsättare som Tjajkovskij och Rautavaara har gjort liknande tonsättningar, men Rachmaninovs är den mest kända och anses av många som ett av hans absolut främsta verk. Det var även Rachmaninovs eget favoritverk, tillsammans med körsymfonin Klockorna, och vid hans begravning framfördes den femte satsen: ”Herre, nu låter du din tjänare gå hem i frid, som du har lovat.” Av de 15 satserna har också den sjätte, Bogoroditse Devo eller Ave Maria, inte minst här i Sverige blivit ett älskat konsertstycke. Hela verket andas en varm och innerlig andlighet, förtröstan och hopp för alla som längtar och saknar.

Text: David Saulesco


RADIOKÖREN Skriv ut

Medverkande

 

Radiokören är som en bergsbestigare i musikvärlden. Flera hundra år av svensk a cappella-tradition i kombination med framåtsträvande och kulturellt mångsidig repertoar, liksom samarbeten med några av världens bästa dirigenter, har etablerat Radiokören som en av de främsta ensemblerna i sitt slag. Genom Sveriges Radio P2 når kören inte bara konsertpubliken utan också en mängd lyssnare i etern och på webben.

I maj 1925 hade Radiokören sin allra första konsert och ribban lades högt redan från början. När ensemblen grundades var ett av dess uppdrag att ”verka på en hög ideell, kulturell och konstnärlig nivå”. Den legendariske körledaren Eric Ericson utvecklade kören till en världsberömd ensemble och under hans ledning lockades tonsättare som Paul Hindemith, Frank Martin och Igor Stravinsky till Stockholm. Där fick de höra sin musik framförd som de aldrig hört den tidigare. Även svenska tonsättare skrev körmusik på nya sätt, inspirerade av den unika ensemblens möjligheter.

I januari 2011 utsågs Radiokören till en av världens tio bästa körer av den brittiska tidskriften Gramophone. Körens skivinspelningar har belönats med exempelvis det prestigefyllda Edison Klassiek (Mass & Motets, 2015) och Diapason d’Or (Nordic Sounds, 2011). Regelbundna turnéer hör till körens verksamhet och vid utdelningen av Musikexportpriset 2010 belönades ensemblen med regeringens hederspris för att de ”under mer än ett halvsekel satt den svenska körmusiken på kartan”. I november 2017 gästade Radiokören Lincoln Center i New York City tillsammans med Svenska Kammarorkestern och dirigent Thomas Dausgaard med Beethovens Missa solemnis. I april 2018 gjorde de Mozarts Mässa c-moll med Berlinfilharmonikerna under ledning av Daniel Harding vid tre utsålda konserter och tidningen Tagesspiegel skrev: ”Det är med rätta kören anses vara en av de bästa av sitt slag.”

Under säsongen 2018–2019 kommer Radiokören och Sveriges Radios Symfoniorkester att göra flera storslagna verk för kör och orkester, som Mendelssohns Die erste Walpurgisnacht och Brahms Ein deutsches Requiem. Naturligtvis hyllar kören sin tidigare chefsdirigent, Eric Ericson, med en jubileumskonsert helt i Ericsons egen anda med banbrytande ny musik och portalverk ur körrepertoaren. Samarbetet med Jacob Mühlrad fortsätter med ett nytt uruppförande i november 2018, det mångbottnade stycket Time. Under säsongen uruppför Radiokören även spännande ny musik av Ylva Skog, Malin Bång, Lisa Streich och högaktuella Raminta Šerkšnytė. I april 2019 väntar en gränsöverskridande konsert med den prisbelönade sångerskan Ane Brun och dirigent Hans Ek. Ett nytt år fyllt av överraskningar och fantastisk musik.

Estniske dirigenten Tõnu Kaljuste är bekant för den svenska publiken efter sin tid som Radiokörens chefsdirigent åren 1994–2000. Den mångsidige musikern har varit en drivande kraft i att öppna de nordiska öronen för musik från de baltiska länderna. Han grundade med drygt tio års mellanrum Estlands filharmoniska kammarkör och Tallinns kammarorkester, som båda blivit mycket framgångsrika och uppträder på världens stora konsertscener och festivaler. Han är en erkänd uttolkare av bland annat Krzysztof Penderecki, Alfred Schnittke, Arvo Pärt och Veljo Tormis och har vunnit prestigefyllda utmärkelser för sina många skivinspelningar. Bland hans senaste samarbeten kan nämnas NorrlandsOperans symfoniorkester, Wrocławs filharmoniska orkester och kören vid Orquestra Gulbenkian i Lissabon.

Marc Korovitch är chefsdirigent för Paris ungdomskör, Jeune chœur de Paris, och arbetar regelbundet med bland andra Franska radions kör och den framstående franska kören Accentus. Med SWR Vokalensemble har han bland annat spelat in Ravels Daphnis och Chloé och framfört Berlioz Romeo och Julia, även tillsammans med NDR Chor. 2017 deltog Korovitch och kören Accentus vid invigningen av det nya konserthuset La Seine Musicale i Paris. Han uppträder vid festivaler runt om i världen som Mozartwoche i Salzburg, Festival de Radio-France i Montpellier, Mostly Mozart Festival i New York och Recontres Musicales i Évian i Frankrike.