MARTIN FRÖST & JOHANNA WALLROTH
Klarinettisten Martin Fröst är en av världens mest framstående virtuoser på sitt instrument. De senaste åren har han också etablerat sig som dirigent. Här möter han sopranen Johanna Wallroth, årets Klassiska artisten i P2, och Sveriges Radios Symfoniorkester i musik av Mozart, Carl Maria von Weber och Mendelssohn. Fröst är själv solist i Webers romantiska första klarinettkonsert, ett verk som bjuder på stor känslomässig spännvidd och på virtuosa utmaningar för solisten.
Konserten sänds direkt i Sveriges Radio P2 fredag 5 maj kl 19:03.
Klarinettisten och dirigenten Martin Fröst är känd som en nyfiken och kreativ musiker som utforskar och förnyar konsertformen, gärna i samarbete med tonsättare och andra musiker. Fröst har mottagit mängder av priser och utmärkelser och tillsammans med Miles Davis är han den ende blåsmusiker som belönats med ett av världens största musikpriser, det danska Léonie Sonnings musikpris. Han har också fått många verk skrivna direkt för sig, av tonsättare som exempelvis Anders Hillborg, Kalevi Aho, Karin Rehnqvist och Krzysztof Penderecki. Här får vi glädjen att få ta del av hans spel i en av de allra mest populära klarinettkonserterna, Carl Maria von Webers romantiska och suggestiva första klarinettkonsert, där han i sitt tonspråk hämtade inspiration från operans värld.
Vi får också njuta av Mozart-arior med årets Klassiska artisten i P2, sopranen Johanna Wallroth. År 2019 tilldelades hon förstapriset i den prestigefyllda internationella Mirjam Helin-tävlingen i sång i Helsingfors. Karriären har sedan dess pekat spikrakt uppåt, med bland annat framträdanden vid operahusen i Wien och Lyon och vid Drottningholms Slottsteater. Under Radiosymfonikernas Europaturné 2021 var Johanna solist i Mahlers fjärde symfoni och samma år erhöll hon dessutom det eftertraktade Birgit Nilsson-stipendiet för unga lovande sångare.
Som tjugoåring företog Felix Mendelssohn en Grand tour i Europa. En resa som först gick till Storbritannien, där han bland annat inspirerades att skriva den Skotska symfonin. Han fortsatte sin resa på kontinenten och besökte där metropoler som Wien, Florens, Milano, Neapel och Rom. Som namnet antyder tillkom hans ljusa och medryckande fjärde symfoni, Den italienska, i just Italien. Han kallade själv symfonin för ”Ett av mina gladaste verk”, och den uppsluppna finalen lär ha inspirerats av hans upplevelse av karnevalsfirandet i Rom.
Text: Axel Lindhe
Medverkande
Sveriges Radios Symfoniorkester, Radiosymfonikerna, är kända som en av Europas mest allsidiga orkestrar. De har en bred och spännande repertoar och ligger hela tiden i framkant. Orkestern har mottagit ett flertal utmärkelser och uppskattas för sin stora musikaliska bredd, men även för sina samarbeten med världens främsta kompositörer, dirigenter och solister.
Radiosymfonikerna har sedan 1979 varit knutna till Sveriges Radios konserthus Berwaldhallen. Förutom publiken på plats i Berwaldhallen, når orkestern många lyssnare via radion och digitala medier, samt genom sitt samarbete med EBU. Konserter strömmas även regelbundet via Berwaldhallen Play och sänds av Sveriges Television, vilket ger publiken ännu fler möjligheter att njuta av en av världens främsta orkestrar.
”Orkestern känner stor ödmjukhet inför musiken och har en underbar känsla för musikalisk inlevelse och kreativitet”, enligt Daniel Harding, Radiosymfonikernas chefsdirigent sedan 2007. ”Jag har aldrig dirigerat en konsert där orkestern inte har spelat med livet som insats!”
Radioorkestern grundades för första gången 1925 i samband med de första radioutsändningarna i Sverige. Sveriges Radios Symfoniorkester fick sitt nuvarande namn 1967. Orkestern har under åren haft flera framstående chefsdirigenter. Två av dem, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen, har senare utnämnts till hedersdirigenter.
Martin Fröst är en världsberömd klarinettist och dirigent, känd som en av de främsta företrädarna för sitt instrument i världen i dag. Tillsammans med Miles Davis är han den ende blåsmusikern som tilldelats ett av världens största musikpriser: Léonie Sonnings musikpris. Hans repertoar omfattar den vanliga klarinettrepertoaren såväl som ett antal samtida verk han själv beställt, däribland Anders Hillborgs Peacock Tales och Jesper Nordins Emerge.
Som solist har Fröst spelat med världens främsta orkestrar, han samarbetar regelbundet med framstående internationella artister och har uppträtt på några av världens mest betydande konsertlokaler. Fröst har även gjort sig känd för sina multimediaföreställningar. Den senaste är Retrotopia, där han verkar både som solist och dirigent, en musikalisk resa som utmanar den traditionella bilden av en klassisk konsert.
De senaste åren har Fröst tagit framgångsrika steg som dirigent. Senast utnämndes han till chefsdirigent för Svenska Kammarorkestern med start säsongen 2019–2020. Samma säsong har han varit fokusartist hos Tonhalle Orchester Zürich. Andra nämnvärda samarbeten under säsongen är gästspel med BBC Symphony Orchestra och en konsertturné med pianisten Vikingur Ólafsson.
Malin Broman är första konsertmästare i Sveriges Radios Symfoniorkester och en internationellt efterfrågad solist med gästspel hos bland andra Academy of St Martin in the Fields, BBC Scottish Symphony Orchestra, Sjællands Symfoniorkester och Göteborgs Symfoniker. Mellan åren 2015 och 2020 var hon konstnärlig ledare för Musica Vitae och hon efterträdde hösten 2019 Sakari Oramo som konstnärlig ledare för Mellersta Österbottens kammarorkester. Hon har även verkat som solist/musikalisk ledare vid konserter med Tapiola Sinfonietta, Scottish Ensemble, Nordic Chamber Orchestra, Västerås Sinfonietta, Trondheim Soloists, Lapland Chamber Orchestra och australiska ACO Collective.
Broman har de senaste åren uruppfört violinkonserter av Britta Byström, Andrea Tarrodi och Daniel Nelson. Hon har gjort fler än 30 skivinspelningar, bland dem Carl Nielsens och Britta Byströms violinkonserter. Hennes inspelning av Mendelssohns dubbelkonsert för violin och piano med Musica Vitae och Simon Crawford-Phillips Grammynominerades 2019. Hon har även gjort ett antal inspelningar med sin hyllade ensemble Kungsbacka Pianotrio, som gett mer än 700 konserter världen över och grundat Change Music Festival.
Bland Malin Bromans senaste inspelningar kan nämnas ett album med musik av Laura Netzel, samt en inspelning med Mellersta Österbottens kammarorkester, Stockholm Diary, med verk av bland annat Salonen och Stravinsky. Våren 2020 gjorde hon i form av programkonceptet Malin Broman x 8 en uppmärksammad filmad inspelning där hon spelar samtliga åtta stämmor i Felix Mendelssohns stråkoktett. Stycket kräver normalt åtta musiker, men i filmen spelar Malin Broman alltså fyra fioler, två altfioler och två celli. Hon har sedan följt upp denna filmade inspelning med två ytterligare enligt liknande koncept, A Room of One´s Own to Malin Broman x 8 by Britta Byström, samt en inspelning tillsammans med Radiosymfonikernas solokontrabasist Rick Stotijn.
Sedan 2008 är Malin Broman ledamot i Kungl. Musikaliska akademien. Hon är även violaprofessor vid Edsbergs Musikinstitut. Våren 2019 mottog hon H.M. Konungens medalj av 8:e storleken för sina betydande insatser inom svenskt musikliv. Av Järnåkerfonden lånar hon en Stradivarius-violin från 1709 och en Bajoni-viola från 1861.
Den svenska sopranen Johanna Wallroth trädde fram i rampljuset i samband med att hon vann första pris i den prestigefyllda Mirjam Helin International Singing Competition 2019. Under två säsonger var hon knuten till Wiener Staatsopers operastudio och mottog 2021 det eftertraktade Birgit Nilsson-stipendiet.
Wallroth utbildade sig inledningsvis till dansare vid Kungliga svenska balettskolan men kom senare att fokusera på röststudier och tog examen vid Universität für Musik und darstellende Kunst (MDW) i Wien. Hon gjorde sin operadebut som Barbarina i Figaros bröllop under ledning av Arnold Östman på Ulriksdals slottsteater i Stockholm och har sedan gjort många stora roller på scener i Sverige och Europa, bland andra Despina i Così fan tutte på Schlosstheater Schönbrunn i Wien och Pamina i Trollflöjten på Gnesin-akademin i Moskva. Under säsongen 2019/2020 sjöng hon Zerlina i Don Juan i en uppmärksammad livestreamad föreställning tillsammans med Radiosymfonikerna under ledning av chefsdirigent Daniel Harding. Under säsongerna 2020/21 och 2021/22 framträdde Wallroth också i flera uppsättningar på Wiener Staatsoper.
Johanna Wallroth har också en diger meritlista från konsertscenen. Bland annat har hon gjort Mahlers fjärde symfoni tillsammans med Sakari Oramo på Musikhuset i Helsingfors och Mozarts Requiem tillsammans med Orchestre Philharmonique de Radio France under ledning av Barbara Hannigan. Hon var solist i Mahlers fjärde symfoni under en turné till Antwerpen, Amsterdam, Dortmund, Köln, Hamburg och Luxemburg tillsammans med Daniel Harding och Sveriges Radios Symfoniorkester.
Säsongen 2022/23 inleds med en debut på Drottningholmsteatern under teaterns operafestival där hon sjunger Leocasta i Vivaldis Il Giustino tillsammans med Drottningholmsteaterns orkester under ledning av George Petrou, och hon framträder för första gången på Opernhaus Zürich i en balettuppsättning med koreografi av Christian Spück efter Monteverdis madrigaler.
Johanna Wallroth är utsedd till ”Klassiska artisten i P2” under säsongen 2022/23 där hon deltar i ett flertal konserter tillsammans med Radiosymfonikerna, bland annat Bergs Sju tidiga sånger under ledning av Daniel Harding, Mozart-arior med Martin Fröst och Schuberts Mässa i ess-dur med Andràs Schiff.
Musiken
Carl Maria von Weber betraktades tidigt som ett underbarn och kallades till och med ”en ny liten Mozart”. Han växte upp i en starkt musikalisk miljö, skrev vid tolv års ålder sin första opera och tillträdde som artonåring en tjänst som kapellmästare vid operan i Breslau.
Tonspråket bottnar i wienklassicismen men är starkt präglat av den nyromantiska musikens ideal. Med djärva harmonier och fenomenal instrumentationskonst lockade Weber fram nya klanger ur orkestern.
Wagner hämtade mycket inspiration från Weber, bland annat till sin ledmotivsteknik, och sa vid kollegans begravning att det aldrig funnits ”en mer tysk musiker”. Det vore dock fel att ringa in Webers musik som specifikt tysk: här ryms ett brett spektrum influenser.
Klarinettkonsert nr 1 har länge varit en favorit, både bland klarinettister och lyssnare. Debussy hyllade konserten och menade att Weber här verkligen hade ”granskat klarinettens själ”.
Verket rymmer sångbarhet, spelglädje och yrande virtuositet. Det inleds dramatiskt och påminner om dåtida operauvertyrer. I mellansatsen möter en klangvärld som faktiskt kan påminna om hans genombrottsopera Friskytten, Webers kanske mest kända verk. Klarinettstämmans insatser kan rentav tyckas motsvara ariorna i en traditionell opera. Även finalsatsens rytmiska, dansanta prägel gör att verket får något operamässigt över sig.
Solist vid uruppförandet 1811 i München var hovkapellets soloklarinettist Heinrich Joseph Baermann. Han trakterade för övrigt på en modern klarinett – tio klaffar istället för de dittills sedvanliga fem.
Text: Björn Gustavsson
Redan från början var Felix Mendelssohn lyckosam, precis som den latinska innebörden av hans namn antyder. Han växte upp i ett kulturintresserat och förmöget hem i Berlin och alla omständigheter kring honom bidrog till en utveckling i takt med självaste Mozarts. Redan som 17-åring skrev han ett av sina finaste verk, uvertyren till En midsommarnattsdröm. Hans uppväxt kulminerade med flera års studie- och inspirationsresor, först till England och Skottland och därefter en längre resa till Österrike, Ungern, Italien, Schweiz och Frankrike och slutligen än en gång till England. Under de här vandringsåren utvecklades han, skrev mycket musik och fick vänner och beundrare runt om i Europa.
Särskilt givande var hans nästan ettåriga vistelse i Italien, som han med ungdomlig hänförelse skildrade i brev hem. Han hade en idealisk tillvaro ostörd av materiella bekymmer, bodde i Venedig, Rom och Neapel, umgicks med konstnärer, stoltserade som både pianist och kompositör och njöt av att beundra arkitektur och konst och studera folklivet. Direkt inspirerad av den här vistelsen är den så kallade italienska symfonin: ”Jag gör stora framsteg med den italienska symfonin. Den kommer att bli det mognaste jag hittills gjort” skrev han i februari 1830.
Det dröjde dock ytterligare några år tills den blev färdig. Två år senare beställde Londons filharmoniska sällskap bland annat en symfoni av Mendelssohn, vilken blev den italienska som uruppfördes i London 1833 under Mendelssohns ledning. Det blev en succé, och året därpå framförde han den även i Düsseldorf. Han var dock inte helt nöjd, men de tänkta omarbetningarna blev aldrig av och symfonin gavs ut först efter Mendelssohns död, då som Symfoni nr 4 A-dur i stället för, så som den faktiskt var, nummer två.
Första satsens soliga och friska grundstämning vittnar tydligt om Mendelssohns glada upplevelser under sydeuropeisk himmel. Någon direkt anknytning till italiensk musik finns inte här, lika lite som i de två mellansatserna. Mer uppenbart italiensk är Mendelssohn däremot i finalen som målar en bild av uppsluppet folkliv, enligt uppgift inspirerad av karnevalsfirandet i Rom.
Text: Gereon Brodin
Ungefärlig konsertlängd: 1 tim 40 min inkl. paus
Lär dig mer om Mozart i Sveriges Radios P2s Klassiska podden
Lär dig mer om Mendelssohn i Sveriges Radio P2s Klassiska podden
Biljetter
Ingår i följande konsertserier:
Fler konserter
FRIHETENS VÅR
Orkestern Filialen uttrycker sitt hopp om en bekymmersfri och ljus vår med Stravinskijs Våroffer.
BLOMSTEDT MÖTER BERWALD & SCHUBERT
Herbert Blomstedt och Radiosymfonikerna i banbrytande verk av de jämnåriga tonsättarna Franz Berwald och Franz Schubert.
MOZARTS VIOLINKONSERT NR 5
Janine Jansen och Malin Broman tillsammans med Radiosymfonikerna i musik av Mozart, Ravel och Farrenc.