MARIA JOÃO PIRES, HARDING & MOZART
Stjärnpianisten Maria João Pires inviger Berwaldhallens nya Steinwayflygel med Mozarts Pianokonsert nr 20. En konsert som kan liknas vid ett musikaliskt vindlande samtal mellan pianot och orkestern. Knappt hundra år efter Mozarts tjugonde pianokonsert, ägde urpremiären för Richard Wagners orkesterverk Siegfriedidyll rum. Stycket var tonsättarens födelsedagspresent till hustrun Cosima – ett musikaliskt kärleksbrev som innehåller fragment ur operan Siegfried. Konserten leds av Daniel Harding.
Se Mozarts Pianokonsert nr 20 med Maria João Pires på Berwaldhallen Play. Wagners Siegfriedidyll kommer att sändas med bild vid ett senare tillfälle i vår.
Konserten sändes i sin helhet i Sveriges Radio P2.
Vad innebär det att tolka Mozarts Pianokonsert nr 20? Hur närmar man sig verket, läser mellan notlinjerna, gör det till sitt? När pianisten Maria João Pires intervjuades i P2 i samband med att hon gästade Berwaldhallen 2013, framhöll hon att hon ser sig som en kanal för musiken snarare än en uttolkare. Den som har till uppgift att spela ett musikstycke för en publik behöver möta musiken med vidgade sinnen. Ett personligt uttryck, menar Pires, uppstår naturligt – det behöver man inte anstränga sig för att frammana. Maria João Pires talar om öppenhet, tystnad, rentav passivitet: ”Det låter enkelt, men den som lär sig att lyssna och läsa kommer att hitta sitt uttryck genom musiken”. Resonemanget för tanken till bilden av att det mellan verket och uttolkaren pågår ett samtal.
Maria João Pires är en av vår tids största pianister. När hon nu kommer tillbaka till Berwaldhallen inviger hon husets nya Steinwayflygel med Mozarts Pianokonsert nr 20. Konserten, skriven 1785, kan på sätt och vis upplevas just som ett samtal, där dialogen mellan solist och orkester är ovanligt omväxlande. Det vedertagna i solokonserter är att solisten – i det här fallet pianot – svarar på något av de teman som orkestern introducerar. Men i den här konserten kontrar pianot med en egen melodi – ett oväntat inpass leder dialogen in i ett nytt spår. Mozart sammanflätar det väntade med det överraskande i musiken på ett sätt som skulle kunna jämföras med hur mänsklig kommunikation när den fungerar som bäst ofta inbegriper både meningsskiljaktigheter och bekräftelse.
Hur hade Mozart reagerat på Joao Pires syn på frågan om tolkning? Förmodligen hade han sett det som startskottet för ett spännande tankeutbyte.
På juldagens morgon knappt hundra år efter Mozarts tjugonde pianokonsert ägde urpremiären rum för Richard Wagners orkesterverk Siegfriedidyll. Året var 1870 och stycket var Wagners födelsedagspresent – ett musikaliskt kärleksbrev – till hustrun Cosima. Istället för av en väckarklocka vaknade Cosima alltså till tonerna av en kammarorkester. På plats bland de morgonpigga var bland andra filosofen Friedrich Nietzsche, som efteråt ska ha sagt: ”En mycket skön symfonisats, bland det vackraste som finns”.
Den som är bekant med Wagners opera Siegfried upplever möjligen något av en déjà vu av musiken. I Siegfriedidyll använder Wagner nämligen delar av motivet från scenen då hjältinnan Brünnhilde ger Siegfried en av operahistoriens mest oemotståndliga kärleksförklaringar. Vi befinner oss i handlingens upplösning – Brünnhilde vet att hon ska skiljas från Siegfried, men vet också att de ska förenas i dödsriket. Deras samtal ska fortsätta, i oändlighet.
Hedvig Ljungar
Medverkande
Sveriges Radios Symfoniorkester, Radiosymfonikerna, är kända som en av Europas mest allsidiga orkestrar. De har en bred och spännande repertoar och ligger hela tiden i framkant. Orkestern har mottagit ett flertal utmärkelser och uppskattas för sin stora musikaliska bredd, men även för sina samarbeten med världens främsta kompositörer, dirigenter och solister.
Radiosymfonikerna har sedan 1979 varit knutna till Sveriges Radios konserthus Berwaldhallen. Förutom publiken på plats i Berwaldhallen, når orkestern många lyssnare via radion och digitala medier, samt genom sitt samarbete med EBU. Konserter strömmas även regelbundet via Berwaldhallen Play och sänds av Sveriges Television, vilket ger publiken ännu fler möjligheter att njuta av en av världens främsta orkestrar.
”Orkestern känner stor ödmjukhet inför musiken och har en underbar känsla för musikalisk inlevelse och kreativitet”, enligt Daniel Harding, Radiosymfonikernas chefsdirigent sedan 2007. ”Jag har aldrig dirigerat en konsert där orkestern inte har spelat med livet som insats!”
Radioorkestern grundades för första gången 1925 i samband med de första radioutsändningarna i Sverige. Sveriges Radios Symfoniorkester fick sitt nuvarande namn 1967. Orkestern har under åren haft flera framstående chefsdirigenter. Två av dem, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen, har senare utnämnts till hedersdirigenter.
Malin Broman är första konsertmästare i Sveriges Radios Symfoniorkester och en internationellt efterfrågad solist med gästspel hos bland andra Academy of St Martin in the Fields, BBC Scottish Symphony Orchestra, Sjællands Symfoniorkester och Göteborgs Symfoniker. Mellan åren 2015 och 2020 var hon konstnärlig ledare för Musica Vitae och hon efterträdde hösten 2019 Sakari Oramo som konstnärlig ledare för Mellersta Österbottens kammarorkester. Hon har även verkat som solist/musikalisk ledare vid konserter med Tapiola Sinfonietta, Scottish Ensemble, Nordic Chamber Orchestra, Västerås Sinfonietta, Trondheim Soloists, Lapland Chamber Orchestra och australiska ACO Collective.
Broman har de senaste åren uruppfört violinkonserter av Britta Byström, Andrea Tarrodi och Daniel Nelson. Hon har gjort fler än 30 skivinspelningar, bland dem Carl Nielsens och Britta Byströms violinkonserter. Hennes inspelning av Mendelssohns dubbelkonsert för violin och piano med Musica Vitae och Simon Crawford-Phillips Grammynominerades 2019. Hon har även gjort ett antal inspelningar med sin hyllade ensemble Kungsbacka Pianotrio, som gett mer än 700 konserter världen över och grundat Change Music Festival.
Bland Malin Bromans senaste inspelningar kan nämnas ett album med musik av Laura Netzel, samt en inspelning med Mellersta Österbottens kammarorkester, Stockholm Diary, med verk av bland annat Salonen och Stravinsky. Våren 2020 gjorde hon i form av programkonceptet Malin Broman x 8 en uppmärksammad filmad inspelning där hon spelar samtliga åtta stämmor i Felix Mendelssohns stråkoktett. Stycket kräver normalt åtta musiker, men i filmen spelar Malin Broman alltså fyra fioler, två altfioler och två celli. Hon har sedan följt upp denna filmade inspelning med två ytterligare enligt liknande koncept, A Room of One´s Own to Malin Broman x 8 by Britta Byström, samt en inspelning tillsammans med Radiosymfonikernas solokontrabasist Rick Stotijn.
Sedan 2008 är Malin Broman ledamot i Kungl. Musikaliska akademien. Hon är även violaprofessor vid Edsbergs Musikinstitut. Våren 2019 mottog hon H.M. Konungens medalj av 8:e storleken för sina betydande insatser inom svenskt musikliv. Av Järnåkerfonden lånar hon en Stradivarius-violin från 1709 och en Bajoni-viola från 1861.
Daniel Harding är chefsdirigent och konstnärlig ledare för Sveriges Radios Symfoniorkester. Han är sedan 2018 även konstnärlig ledare för Anima Mundi-festivalen i Pisa och dessutom hedersdirigent för Mahler Chamber Orchestra som han jobbat med i över 20 år. Harding gästar regelbundet internationella orkestrar som Berliner Philharmoniker, Concertgebouworkest och Wiener Philharmoniker.
Som eftertraktad operadirigent har han lett hyllade uppsättningar vid exempelvis La Scala i Milano, Theater an der Wien, Royal Opera House i London och festivalerna i Salzburg och Aix-en-Provence. Han har gjort ett stort antal skivinspelningar, som Grammy-belönade Billy Budd av Benjamin Britten med London Symphony Orchestra och Beethovens Pianokonserter nr 3 och 4 med Sveriges Radios Symfoniorkester och Maria João Pires.
Hardings kontrakt som chefsdirigent är förlängt till våren 2025. Hösten 2019 fick han dessutom en ny roll, som orkesterns första konstnärliga ledare med övergripande ansvar för orkesterns konstnärliga vision. Det nya uppdraget omfattar även möjligheten att skapa nya programformat och metoder för att presentera klassisk musik på ett nytt sätt.
”Det är allt ovanligare att förhållandet mellan dirigent och orkester inte bara håller mer än ett decennium, utan också växer”, säger Daniel Harding om sitt samarbete med orkestern. ”Det är också ovanligt med en orkester som besitter högsta musikaliska kvalitet men samtidigt så tydligt vill fortsätta utvecklas.”
Harding började spela trumpet som barn, och blev i tonåren intresserad av dirigering. Som sjuttonåring satte han upp Arnold Schönbergs Pierrot Lunaire med några studiekamrater, vilket ledde till jobb som assistent åt Simon Rattle vid Birminghams stadssymfoniorkester. Efter ett år fick han själv leda orkestern, vilket blev den professionella debuten som dirigent.
Daniel Harding mottog 2002 den franska utmärkelsen Chevalier de l’Ordre des Arts et des Lettres och 2017 nominerades han till Officier Arts et Lettres. Han valdes 2012 in som ledamot i Kungliga Musikaliska Akademien. 2021 utsågs Daniel Harding till Commander of the Most Excellent Order of the British Empire, CBE. Han är även utbildad trafikpilot.
Maria João Pires, född i Lissabon 1944, gjorde sitt första publika framträdande som sjuåring. Utbildad vid musikkonservatoriet i Lissabon, vid Musikaliska Akademien i München och i Hanover har Pires sedan 1960-talet turnerat världen över och spelat med de flesta av världens stora orkestrar – bland många andra Berlinfilharmonin, Bostons symfoniorkester, Amsterdams Concertgebouw, Londonfilharmonin och Wienfilharmonin. Hon betraktas som en av vår tids främsta Mozartinterpreter.
Maria João Pires är en återkommande gäst hos Sveriges Radios Symfoniorkester. 2015 vann hon tillsammans med orkestern Gramophone Classical Music Awards i kategorin Concerto för en inspelning av Beethovens pianokonserter nr 3 och 4 under ledning av chefsdirigent Daniel Harding. För den som vill uppleva mer av Pires finns en film från 2013 där hon och Daniel Harding, fyrhändigt, spelar Edvard Griegs Peer Gynt-svit nr 1. Se filmen.
Musiken
På juldagens morgon 1870 väcktes Cosima Wagner, Richard Wagners fru, av en orkester. I trapphallen hemma hos Wagners hade en kammarorkester samlats för att uruppföra orkesterverket Siegfriedidyll. Stycket var Wagners födelsedagspresent – ett musikaliskt kärleksbrev – till Cosima.
Titeln till stycket var från början betydligt längre: ”Tribschenidyll, med Fidis fågelsång och orange soluppgång överlämnat som en symfonisk födelsedagsgratulation till Cosima från hennes Richard”. Tribschen var namnet på huset där familjen Wagner bodde, orange syftade på färgen på en tapet i Cosimas sovrum och Fidi var smeknamnet på sonen Siegfried. Vid konserten var det dirigenten Hans Richter som spelade trumpet, och på plats bland de morgonpigga gästerna var bland andra filosofen Friedrich Nietzsche, som efteråt ska ha sagt: ”En mycket skön symfonisats, bland det vackraste som finns”.
Den som är bekant med Wagners opera Seigfried upplever kanske något av en déja-vù när klangerna från Siegfriedidyll träffar trumhinnan. I musiken återanvänder Wagner delar av motivet från scenen i operans tredje akt då Brünnhilde ger Siegfried en av operahistoriens mest oemotståndliga kärleksförklaringar. Vi befinner oss i handlingens upplösning – Brünnhilde vet att hon ska skiljas från Siegfried, men vet också att de ska förenas i dödsriket. Deras samtal ska fortsätta, i oändlighet.
I dagboksanteckningar skrev Cosima Wagner senare att hon trodde att hon drömde när hon väcktes av den skimrande musiken. Det är svårt att föreställa sig en ljuvligare födelsedagspresent.
Hedvig Ljungar
Leopold Mozart, som hörde sin son spela den här pianokonserten i Wien, skrev till dottern Nannerl: ”Konserten var storartad. Wolfgang spelade en ny, ypperlig pianokonsert, som kopisten ännu höll på att skriva ut när vi anlände; rondot fick din bror inte ens tid att spela igenom, eftersom han var tvungen att korrigera stämmorna.” Brådskan till trots var även handskriften till sista satsen att betrakta som ”ett kalligrafiskt mästerverk”, menade författaren Wolfgang Hildesheimer i sin bok Mozart.
I ingen annan av Mozarts pianokonserter står på samma sätt solostämma och orkester i så bjärt kontrast till varandra som i d-mollkonserten. Första satsen inleds med molande synkoper och förtvivlade utbrott i orkestern. Pianot svarar, inte med att som brukligt ansluta sig till något av de introducerade temana, utan med en egen, recitativiskt präglad melodi, som om det vill be om ursäkt för att det förorsakat sådan uppståndelse. Sidotemat är mer milt vemodigt och speglar en tillfällig försoning mellan piano och orkester.
I den dramatiska genomföringen återges ”recitativtemat” tre gånger mot orkesterns synkoptema innan det är dags för återtagningen. Här återges sidotemat i konsertens huvudtonart d-moll, något som kraftigt bidrar till prägeln av ”bekännelsemusik”, menade pianisten och musikkritikern Yngve Flyckt i en bok om Mozarts pianokonserter.
Musikologen Alfred Einstein skriver målande om första satsens coda: ”… då satsen förtonar i pianissimo är det snarast som om furierna helt enkelt blivit trötta och lagt sig till vila, hotfullt morrande och beredda att i vilket ögonblick som helst gå till anfall igen.”
Och anfaller gör furierna igen i den upprörda mellandelen i andra satsen, en ”romans” som inleds och avslutas med en rofylld melodi i parallelltonartens subdominant, B-dur.
Finalen, ett rondo, inleds inte i dur som brukligt, utan är kvar i huvudtonarten d-moll. Tempot är hetsigt och det hastigt uppflygande huvudtemat i pianot följs av två melodier som också presenteras i pianot. Den första är en variant av ”recitativtemat” i första satsen. Hur som helst stormar inte satsen mot avgrunden, utan avslutas ljust i D-dur – som om allt bara var på lek? Kanske mer som en eftergift åt en vid det laget förmodat chockad publik.
Text: Henry Larsson
Ungefärlig konsertlängd: 50 min
Biljetter
Fler konserter
POETIC (R) EVOLUTION
Unga poeter möter Sveriges Radios Symfoniorkester i ett unikt samarbete mellan Berwaldhallen och Unga Klara.
SING ALONG FÖR STORA OCH SMÅ 2021
Ett musikaliskt äventyr för hela familjen!
PÅ MINUTEN INTAR BERWALDHALLEN 2021
Var med när den klassiska radioleken På minuten spelas in i Berwaldhallen.