arrow

Mälkki-Kriikku-Chin

En spännande trio tar plats i Berwaldhallen: Klarinettisten Kari Kriikku framför sydkoreanska tonsättaren Unsuk Chins bländande virtuosa Klarinettkonsert – för första gången i verkets helhet– under ledning av dirigent Susanna Mälkki. Liksom Béla Bartók i baletten Träprinsen använder Chin en mängd slagverk vilket borgar för en klangligt färgrik och häftig konsert!

Biljetter

Medverkande

 

&

Sveriges Radios Symfoniorkester är en av Europas främsta och mest mångsidiga orkestrar, som har mottagit flera priser och utmärkelser och samarbetar med världens främsta kompositörer, dirigenter och solister. Orkestern turnerar regelbundet, med hyllade gästspel runt om i Europa och världen, och har en omfattande, kritikerrosad skivkatalog.

Sedan 2007 är Daniel Harding chefsdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester, och sedan 2019 också dess konstnärlige ledare. Hardings tjänst fortsätter till och med säsongen 2024/2025. Två av orkesterns tidigare chefsdirigenter, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen, har utnämnts till hedersdirigenter. Båda fortsätter att göra regelbundna gästspel med orkestern.

Sveriges Radios Symfoniorkester är hela Sveriges symfoniorkester. Från sin hemmascen i Sveriges Radios konserthus Berwaldhallen når orkestern hela landet i etern och på webben genom Sveriges Radio P2. Flera av konserterna visas även på Berwaldhallen Play, i SVT och på SVT Play, samt sänds internationellt genom EBU.

Susanna Mälkki är chefsdirigent för Helsingfors stadsorkester sedan hösten 2016 och tillträdde hösten 2017 som förste gästdirigent för Los Angeles Philharmonic. Tidigare var hon under fyra år förste gästdirigent för Gulbenkianorkestern i Lissabon. Mälkki gjorde succédebut 1999 med Thomas Adès opera Powder Her Face och har sedan dess gjort många bejublade operaproduktioner på exempelvis Wiener Staatsoper, Metropolitan Opera och Teatro alla Scala, där hon var första kvinnliga dirigenten någonsin. Mälkki var även under många år ledare för Ensemble InterContemporain.

Kari Kriikku är en av vår tids främsta klarinettister, därtill en av de allra viktigaste uttolkarna av vår tids musik för instrumentet. Han har uruppfört verk av tonsättare som Magnus Lindberg, Kaija Saariaho, Jouni Kaipanen, Esa-Pekka Salonen, Jukka Tiensuu och Unsuk Chin. I den äldre repertoaren är han också en mästare, bland annat har hans inspelning av Webers konsert väckt stor uppmärksamhet. Kriikku är sedan 1998 konstnärlig ledare för kammarorkestern Avanti!, en ständigt och konsekvent innovativ ensemble. En musikant i ordets finaste bemärkelse, menade Nordiska rådet då man 2009 gav honom sitt prestigefyllda musikpris.

Musiken

Ungefärliga tider

Unsuk Chin har tagit musikvärlden med storm, idag tillhör hon de allra mest spelade skaparna av samtida konstmusik. Hon menar inte att hennes musik bygger på någon speciell tradition, men har framhållit sitt tidiga arbete med elektronmusik och intresset för balinesisk gamelanmusik som betydelsefullt. Bland andra tonsättare har hon nämnt Béla Bartók, Igor Stravinsky, Claude Debussy, Anton Webern och Iannis Xenakis som viktiga inspiratörer. Och så naturligtvis hennes lärare György Ligeti som hon har så mycket gemensamt med. Inte minst ett humoristiskt sinnelag som tar sig musikaliska uttryck, en viktig länk mellan sen Ligeti och tidig Chin. Fascinationen för surrealismen i Lewis Carrolls Alice i underlandet delade de båda tonsättarna också, och operan Alice in Wonderland med libretto av Chin själv och David Henry Hwang anses vara hennes hittills viktigaste verk. Säsongen 2018/19 ska enligt planerna en fortsättning uruppföras på Royal Opera i London, Through the Looking Glass. Vokalmusik ligger Chin varmt om hjärtat – jag är koreanska, koreaner tycker om att sjunga, konstaterar hon. Exempel på diktare hon tonsatt är Arthur Rimbaud, James Joyce (blandad med Homeros) och Gunnar Ekelöf.

Klarhet, ljus och transparens betraktas som Chins kännemärken, så också i hennes solokonserter för olika instrument. Klarinettkonserten från 2014 är hennes sjätte i genren, beställd gemensamt av fem olika symfoniorkestrar inklusive Göteborgs Symfoniker och New York Philharmonic, och skriven direkt för Kari Kriikku. Nog så lämpligt, konserten ställer mycket höga krav på solistens virtuositet. Men tonsättaren har liksom i de tidigare konserterna inte varit intresserad av den traditionella formen av konkurrens mellan solist och orkester. Klarinettisten är, med några få undantag, istället såsom primus inter pares en del av hela ensemblen. Ett hårt arbete i gäckande musik med lika delar storm och stillhet. Jag tycker om att se solister ta sig bortom sina möjligheters gränser, att skapa extrema situationer, har Chin förklarat. Klarinettens breda dynamiska spektrum och dess enorma smidighet har alltid fascinerat henne. En första del av konserten uruppfördes i Göteborg, därefter spelades den i komplett skick i New York. Naturligtvis av Kriikku, som fortsatta att spela den världen över, bland annat i Barcelona, London, Köln och Amsterdam.

Text: Gunnar Lanzky-Otto

År 1911 hade Béla Bartók och librettisten Béla Balázs skapat operan Riddar Blåskäggs borg men ingen verkade vilja ta i detta mästerverk. Året därpå fann Bartók historien om Träprinsen av samme Balázs i ett litterärt magasin och baletten komponerades 1914–16. Att tonsättaren inspirerades så av den enkla men egendomliga sagan kan verka förvånande. Men Balázs, som nu skrev balettscenariot, talade om en lite djupare mening med berättelsen. Trädockan som ska locka prinsessan men som bara får henne att föredra dockan framför prinsen, symboliserar konstnärens kreativa arbete och dess ofta magra lön. Man föredrar poemet framför poeten, tavlan framför målaren. Artisten hamnar i skuggan av sitt verk.

Träprinsen är en saga av modell två konungabarn plus fe. Två slott, ett på varje sida av scenen. Balettensemblen representerar flora och fauna. En prinsessa leker i skogen, bakom henne ses fen med hotfulla gester. En prins kommer ut ur sitt slott, blir genast förälskad i prinsessan och söker kontakt. Men fen förtrollar skogen och floden så att de blockerar vägen. Prinsen täcker sin trästav med sin mantel och viftar med den. Prinsessan bryr sig inte. Han klipper av sig sina gyllene lockar och sätter dem på staven tillsammans med sin krona. Nu tänder prinsessan – på dockan, inte på prinsen. Han ser ju inte klok ut utan sina kungliga attribut. Fen förtrollar prinsdockan, och prinsessan dansar iväg med den. Prinsen somnar till slut av sorg, men fen visar sig nu vara osedvanligt förändringsbenägen, en sällsynthet i sagans värld där det inte brukar vara något problem att tydligt skilja på ond och god. Hon lämnar skogen, tar hand om prinsen och väcker liv i blommorna, som dansar till hans ära. Fen återskapar prinsens prakt, växterna kan plötsligt producera gyllene lockar, mantel och krona. Han får möta prinsessan igen, träprinsen är i bedrövligt skick och hon har definitivt tröttnat på den. Hon ser nu prinsen som klart mer åtråvärd än träkopian, men han har svårt att förlåta och skogen reser sig mot henne. I förtvivlan kastar hon av sig krona och mantel och klipper av sig lockarna. Prinsen sluter henne i sina armar, flora och fauna återtar ursprungsformerna och ridån faller.

Dirigenten Egisto Tango begärde trettio repetitioner inför uruppförandet på Budapestoperan 1917. Den mästerligt orkestrerade musiken, med gigantiska resurser som ibland används med kammarmusikalisk intimitet, blev Bartóks första stora publikframgång. Snart fick Tango även uruppföra Riddar Blåskäggs borg.

Text: Gunnar Lanzky-Otto

Ungefärlig konsertlängd: 1 tim 55 min inkl. paus

Välkommen på konsertintroduktion torsdag 27 april kl 18:00, och till INTERPLAY #3: Himmelsk mekatronik den 28 april  kl 17:30. Kvällens moderator är Kia Höök, KTH-professor och världsledande auktoritet inom människa-dator-interaktion.