arrow

Mahlers etta med Blomstedt

Titan är tillägget på Gustav Mahlers första symfoni och Sinfonie naïve är namnet på Franz Berwalds fjärde symfoni. Det stora, kraftfulla och det lilla, naiva samsas således i denna konsert där hedersdirigent Herbert Blomstedt återvänder till pulten i Berwaldhallen och Sveriges Radios Symfoniorkester.


SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER

dot 2024/2025

Skriv ut

Medverkande

 

&

Sveriges Radios Symfoniorkester är en av Europas främsta och mest mångsidiga orkestrar, som har mottagit flera priser och utmärkelser och samarbetar med världens främsta kompositörer, dirigenter och solister. Orkestern turnerar regelbundet, med hyllade gästspel runt om i Europa och världen, och har en omfattande, kritikerrosad skivkatalog.

Sedan 2007 är Daniel Harding chefsdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester, och sedan 2019 också dess konstnärlige ledare. Hardings tjänst fortsätter till och med säsongen 2024/2025. Två av orkesterns tidigare chefsdirigenter, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen, har utnämnts till hedersdirigenter. Båda fortsätter att göra regelbundna gästspel med orkestern.

Sveriges Radios Symfoniorkester är hela Sveriges symfoniorkester. Från sin hemmascen i Sveriges Radios konserthus Berwaldhallen når orkestern hela landet i etern och på webben genom Sveriges Radio P2. Flera av konserterna visas även på Berwaldhallen Play, i SVT och på SVT Play, samt sänds internationellt genom EBU.

&

Herbert Blomstedt är en av vår tids mest berömda och framstående dirigenter. Han debuterade 1954 med Kungliga Filharmonikerna, samma år som han tillträdde som chefsdirigent för Norrköpings Symfoniorkester. Han har därefter haft samma prestigefyllda roll hos Oslo-Filharmonien, Danmarks Radios Symfoniorkester, Staatskapelle Dresden, Sveriges Radios Symfoniorkester, San Francisco Symphony, Nordtyska Radions Symfoniorkester och Gewandhausorchestern, en avundsvärd meritlista som få dirigenter har uppnått.

Bland alla priser och utmärkelser som Blomstedt tilldelats kan nämnas två Grammy Awards, medaljen Litteris et Artibus, hedersdoktorat vid bland annat Göteborgs Universitet och Serafimermedaljen för sina insatser för svenskt musikliv. Han är hedersdirigent vid bland annat Sveriges, Danmarks och Japans radiosymfoniorkestrar, vid Gewandhausorkestern och flera andra av världens mest framstående orkestrar. Han ger fortfarande konserter runt om i världen och hyllas för såväl sin ödmjuka och sakliga framtoning som sin enorma skicklighet, precision och kunskap.

Herbert Blomstedt studerade först vid Kungliga Musikhögskolan och Uppsala universitet, senare vid Juilliard School i New York för bland andra en annan legendarisk dirigent, Leonard Bernstein.

Musiken

Ungefärliga tider

I. Allegro risoluto
II. Adagio
III. Scherzo: Allegro molto
IV. Finale: Allegro vivace

I. Langsam schleppend
II. Kräftig bewegt
III. Feierlich und gemessen
IV. Stürmisch bewegt

1887, under sin tid som dirigent vid Leipzigoperan, ombads den då 27-årige Gustav Mahler att fullborda Carl Maria von Webers ofullbordade komiska opera Die drei Pintos. Arbetet inspirerade Mahler att börja skissa på ett större verk för orkester, en symfonisk dikt med programtitlar hämtade från den tyske författaren Jean Pauls roman Titan. Det mesta skrevs under åren 1887–1888 och verket hade premiär i sin ursprungliga, femsatsiga form den 20 november 1889 i Budapest, med Mahler själv som dirigent.

Vännen Richard Strauss symfoniska dikt Don Juan hade haft succépremiär bara nio dagar innan. Dessvärre blev Mahlers Titan inte på långa vägar lika positivt mottagen. Tvärtom var publik och kritiker minst sagt chockade. Mahler var känd som en lysande operadirigent; som tonsättare var han praktiskt taget okänd och här visade han upp ett ambitiöst, brokigt och högst personligt verk.

Kritiken fick Mahler att omarbeta verket under flera år. Först 1896 var den nu vanliga, fyrsatsiga symfoniversionen färdig. Så sent som på 1960-talet hittades de äldsta manuskripten som gav de slutliga pusselbitarna till verkets komplicerade tillkomsthistoria.

I symfonin förekommer teman ur sångcykeln Lieder eines fahrenden Gesellen, en vandrande gesälls sånger, som Mahler komponerade vid samma tid. En möjlig anledning till detta kan vara tidsbrist, då hans arbete som kapellmästare tog mycket tid i anspråk.

Första satsen inleds med en trolsk morgonscen då naturen vaknar: ”som ett naturljud” beskrivs det i partituret. Stråkarna har ett svårspelat parti i högt läge, hornstötar och trumpeter hörs samtidigt i fjärran. Träblåsarna härmar fåglar och melodin i Ging heut’ Morgen über’s Feld från sångcykeln svävar över landskapet.

I andra satsen är stämningen mera okomplicerad, rent av lustig. Vi hör en Ländler, en livlig österrikisk folkdans med karaktäristisk, stampande rytm. Här hörs även ett återanvänt tema från den tidigare komponerade sången Hans und Grethe skriven 1880–1881.

Tredje satsen är symfonins mest originella. Mahler kallade den ursprungligen Sorgmarsch à la Callot, syftande på en känd parodisk bild som visar hur den döde jägaren bärs på bår av djuren. Mahler använder ironiskt den kända kanonen Broder Jakob, kusligt spelad i moll av en till en början ensam kontrabas. Processionen avbryts av klezmermusik och polkadans, framfört av vad som låter som gatumusikanter. Sluttemat ur sista sången i Lieder eines fahrenden Gesellen klingar innan Broder Jakob återkommer i ny tonart. Det hela utmynnar i ett diminuendo.

Plötsligt och överraskande startar finalsatsen, som med sina många teman och täta konstruktion gör den till symfonins höjdpunkt. Den våldsamma karaktären kontrasteras av flera lyriska sidoteman, och de pågår växelvis till symfonins jublande slut.

 

Text: Andreas Konvicka

Ungefärlig konsertlängd: 2 timmar inklusive paus

Ingår i följande konsertserier: