arrow

Maestro Blomstedt

Herbert Blomstedt bjuder med hela sin erfarenhet och skicklighet på optimistisk och livsbejakande musik. Bachs kantat Jauchzet Gott in allen Landen, med sina sprudlande sopran- och trumpetstämmor, gör verkligen skäl för sitt namn: Lovsjung Gud i alla länder. Drygt hundra år senare skrev Mendelssohn sin Lobgesang, ett jublande verk med smittsam glädje. Fredagens konsert finns att uppleva i efterhand på Play. I samarbete med Sveriges Radio P2 Live.

Av Felix Mendelssohns fem ”mogna” symfonier intog länge den så kallade Lobgesang, skriven till 400-årsminnet av Johann Gutenberg och uppfinnandet av boktryckarkonsten, en undanskymd plats. Men inom ramen för det gångna halvseklets omfattande Mendelssohn-renässans har verket åter blivit populärt. Kronologiskt är det egentligen hans fjärde och näst sista symfoni; numreringen följer förlagsutgivningen, inte tillkomstår, och Mendelssohn kallade själv aldrig verket för en symfoni.

Mendelssohn hade svårt att genrebestämma Lobgesang innan den fick beteckningen symfoni-kantat. Denna hybridform till trots blev Lobgesang, vars textavsnitt är hämtade ur Bibeln, under 1800-talet ett av hans mest populära verk. Det omfångsrika, elva satser långa verket var ämnat att framföras i konsertsalen och inte i kyrkorummet. Uruppförandet ägde rum inom ramen för den tre dagar långa Gutenberg-festen i Leipzig i juni 1840. Staden var då sedan länge centrum för tyskt förlagsväsen och firandet var en hyllning till de upplysningsideal som möjliggjorts genom boktryckarkonstens innovationer.

En annan stor kompositör som liksom Mendelssohn verkade i Leipzig var Johann Sebastian Bach som var körledare i Tomaskyrkan i Leipzig från 1723 fram till sin död 1750. Under åren i Leipzig tillkom många sedermera berömda verk liksom många kantater, framför allt under hans första år i Leipzig. Jauchzet Gott in allen Landen är dock yngre. Den uruppfördes 1730 men kan ha skrivits tidigare. Unikt för denna kantat är Bachs användande av trumpet- och sopransolister som båda ges virtuosa solostämmor. Solisternas insatser har beskrivits som besittande ”jubel i överflöd och bländande skönhet”, passande kantatens titel: Lovsjung Gud i alla länder.

Bach ledde under flera år musiksällskapet Collegium Musicum i Leipzig, en av många liknande ensembler som uppstod och blomstrade i tyska städer under 1700- och 1800-talet. En annan sådan orkester var Grosses Concert, som nästan fyrtio år efter grundandet 1743 flyttade till Leipzigs tyghandlarhus, Gewandhaus. Femtio år senare blev Felix Mendelssohn Gewandhausorkesterns femte chefsdirigent och drygt 160 år därefter skulle den posten tillfalla ingen mindre än Herbert Blomstedt. Han ledde den anrika orkestern i sju framgångsrika år och gav nyligen även Lobgesang med dem, tillsammans med solisterna Marie Henriette Reinhold och Tilman Lichdi. Till denna konsert i Berwaldhallen kommer också sopranen Simona Houda-Šaturová, som även sjunger solopartiet i Bachs Jauchzet Gott in allen Landen.

Text: Henry Larsson, David Saulesco


SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER arrow RADIOKÖREN Skriv ut

Medverkande

 

Sveriges Radios Symfoniorkester är en av Europas mest mångsidiga orkestrar. Repertoaren innefattar såväl de stora klassiska verken som spännande ny musik. I samarbeten med tonsättare, dirigenter och solister finns en ständig strävan att bryta ny mark. Orkesterns omfångsrika och högklassiga musicerande har belönats med ett otal priser och lovord och de gör regelbundna gästspel på internationella festivaler och konserthus. ”Orkestern har en unik kombination av ödmjukhet, sensibilitet och musikalisk fantasi” säger Daniel Harding, chefsdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester. ”Jag har aldrig haft en konsert med Radiosymfonikerna där de inte spelat som om det gällde livet!” fortsätter han. Den första radioorkestern bildades 1925, samma år som Radiotjänst började sina sändningar. Alltsedan dess har orkesterns konserter sänts i Sveriges Radios. Sveriges Radios Symfoniorkester fick sitt nuvarande namn 1967 och har genom åren haft framstående chefsdirigenter som Sergiu Celibidache, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen.

Radiokören är som en bergsbestigare i musikvärlden. Flera hundra år av svensk a cappella-tradition i kombination med framåtsträvande och kulturellt mångsidig repertoar, liksom samarbeten med några av världens bästa dirigenter, har etablerat Radiokören som en av de främsta ensemblerna i sitt slag. Genom Sveriges Radio P2 når kören inte bara konsertpubliken utan också en mängd lyssnare i etern och på webben.

I maj 1925 hade Radiokören sin allra första konsert och ribban lades högt redan från början. När ensemblen grundades var ett av dess uppdrag att ”verka på en hög ideell, kulturell och konstnärlig nivå”. Den legendariske körledaren Eric Ericson utvecklade kören till en världsberömd ensemble och under hans ledning lockades tonsättare som Paul Hindemith, Frank Martin och Igor Stravinsky till Stockholm. Där fick de höra sin musik framförd som de aldrig hört den tidigare. Även svenska tonsättare skrev körmusik på nya sätt, inspirerade av den unika ensemblens möjligheter.

I januari 2011 utsågs Radiokören till en av världens tio bästa körer av den brittiska tidskriften Gramophone. Körens skivinspelningar har belönats med exempelvis det prestigefyllda Edison Klassiek (Mass & Motets, 2015) och Diapason d’Or (Nordic Sounds, 2011). Regelbundna turnéer hör till körens verksamhet och vid utdelningen av Musikexportpriset 2010 belönades ensemblen med regeringens hederspris för att de ”under mer än ett halvsekel satt den svenska körmusiken på kartan”. I november 2017 gästade Radiokören Lincoln Center i New York City tillsammans med Svenska Kammarorkestern och dirigent Thomas Dausgaard med Beethovens Missa solemnis. I april 2018 gjorde de Mozarts Mässa c-moll med Berlinfilharmonikerna under ledning av Daniel Harding vid tre utsålda konserter och tidningen Tagesspiegel skrev: ”Det är med rätta kören anses vara en av de bästa av sitt slag.”

Under säsongen 2018–2019 kommer Radiokören och Sveriges Radios Symfoniorkester att göra flera storslagna verk för kör och orkester, som Mendelssohns Die erste Walpurgisnacht och Brahms Ein deutsches Requiem. Naturligtvis hyllar kören sin tidigare chefsdirigent, Eric Ericson, med en jubileumskonsert helt i Ericsons egen anda med banbrytande ny musik och portalverk ur körrepertoaren. Samarbetet med Jacob Mühlrad fortsätter med ett nytt uruppförande i november 2018, det mångbottnade stycket Time. Under säsongen uruppför Radiokören även spännande ny musik av Ylva Skog, Malin Bång, Lisa Streich och högaktuella Raminta Šerkšnytė. I april 2019 väntar en gränsöverskridande konsert med den prisbelönade sångerskan Ane Brun och dirigent Hans Ek. Ett nytt år fyllt av överraskningar och fantastisk musik.

Herbert Blomstedt är en av vår tids mest berömda och framstående dirigenter. Han debuterade 1954 med Kungliga Filharmonikerna, samma år som han tillträdde som chefsdirigent för Norrköpings Symfoniorkester. Han har därefter haft samma prestigefyllda roll hos Oslo-Filharmonien, Danmarks Radios Symfoniorkester, Staatskapelle Dresden, Sveriges Radios Symfoniorkester, San Francisco Symphony, NDR Sinfonieorchester och Gewandhausorchester Leipzig, en meritlista som få dirigenter har uppnått. Han är flerfaldigt prisbelönad, bland annat har han vunnit två Grammy Awards, och har tilldelats utmärkelser som medaljen Litteris et Artibus, hedersdoktorat vid Göteborgs universitet och Serafimermedaljen för sina insatser för svenskt musikliv. Han är hedersdirigent vid radiosymfonikerna i Sverige och Danmark samt Gewandhausorchester Leipzig. Fortfarande turnerar han och ger konserter med världens främsta orkestrar. Han studerade först vid Kungliga Musikhögskolan och Uppsala universitet, senare vid Juilliard School i New York för bland andra Leonard Bernstein.

Marc Korovitch är chefsdirigent för Paris ungdomskör, Jeune chœur de Paris, och arbetar regelbundet med bland andra Franska radions kör och den framstående franska kören Accentus. Med SWR Vokalensemble har han bland annat spelat in Ravels Daphnis och Chloé och framfört Berlioz Romeo och Julia, även tillsammans med NDR Chor. 2017 deltog Korovitch och kören Accentus vid invigningen av det nya konserthuset La Seine Musicale i Paris. Han uppträder vid festivaler runt om i världen som Mozartwoche i Salzburg, Festival de Radio-France i Montpellier, Mostly Mozart Festival i New York och Recontres Musicales i Évian i Frankrike.

Simona Šaturová är känd för operaroller som Violetta i Verds La traviata, Servilia i Mozarts Titus, Konstanze i Enleveringen ur Seraljen och Adele i Strauss Läderlappen. Hon är likaså internationellt uppmärksammad konsert- och oratoriesångerska med Mozarts Mässa c-moll som ett av hennes mest framförda verk. Även Mahlers Symfoni nr 2 och Beethovens Symfoni nr 9 finns på hennes repertoar. Hon har spelat in album på bland andra Supraphon, Classico och Sony/BMG som fått fina utmärkelser, bland annat från Preis der Deutschen Schallplattenkritik.

Marie Henriette Reinhold har uppträtt som solist med bland andra Orchestre des Champs-Élysées, Gewandhausorchester Leipzig, Concerto Köln och Il Giardino Armonico samt med körer som Collegium Vocale Gent, Münchener Bachchor och Kammerchor Stuttgart. Bland operarollerna kan nämnas Grevinnan i Albert Lortzings Tjuvskytten, Fricka i Wagners Rhenguldet, Cornelia i Händels Julius Caesar och tredje damen i Mozarts Trollflöjten. På skivmärket Carus medverkar hon i en inspelning av Haydns Stabat Mater med Kammerchor Stuttgart och Frieder Bernius.

Tenoren Tilman Lichdi har nyligen gjort omfattande turnéer med Ton Koopman och Amsterdam Baroque Orchestra i Bachs Johannespassion och med gitarristen Klaus Jaeckle i Schuberts Die Schöne Müllerin i ett nytt arrangemang för sång och gitarr. Mozarts Mässa c-moll gjorde han med Herbert Blomstedt och NHK Symphony Orchestra i Tokyo i november 2019, samma månad han bland annat framförde Mendelssohns Lobgesang i Basel med Joachim Krause och Capriccio Barockorchester och Basler Bach-Chor. Han mellan 2005 och 2013 fast medlem av Nürnbergs Stadsteaters ensemble där han gjorde alla de stora tenorrollerna, med särskild förkärlek för Mozarts operor som Tamino i Trollflöjten, Don Ottavio i Don Giovanni och Ferrando i Così fan tutte. Han har gjort skivinspelningar av bland annat Bachs Matteuspassion som Evangelist och Schuberts båda sångcykler Die Schöne Müllerin och Winterreise i arrangemang för sång och gitarr.

Musiken

Ungefärliga tider

Johann Sebastian Bach skrev åtskilliga kantater. Ungefär tvåhundra är bevarade men han antas ha skrivit betydligt fler som sedermera gått förlorade. Merparten är sakrala, men ett drygt dussintal av de kända kantaterna är profana. De flesta av Bachs kantater tillkom under hans första år som Thomaskantor, ansvarig för kyrkomusiken i Leipzig, då det inte var en ovanlighet att han skrev en ny varje vecka. Bach skrev antagligen sin sista kantat någon gång under 1745.

1730 skrev Bach Jauchzet Gott in allen Landen, en kantat som inte hörde till något särskilt datum i kyrkoåret, men uruppfördes 15:e söndagen efter Heliga Trefaldighets dag. Kantaten är en av få som inte omfattar körsång utan enbart solist, i detta fall en sopran. Textförfattaren är okänd men har inspirerats av olika bibelavsnitt, inte minst ur Psaltaren. Texten avslutas med ett avsnitt ur psalmen Min själ skall lova Herran, Nun lob, mein Seel, den Herren.

Detta är även Bachs enda kantat skriven, utöver sedvanliga stråkinstrument och continuo, för solotrumpet. Från Bachs ankomst till Leipzig till sin död var musikern och kompositören Gottfried Reiche Bachs förste trumpetare och lär ha varit den till vilken trumpetstämman skrevs. Av kantatens fem satser är det yttersatserna som inkluderar trumpeten; den koloratur-utsmyckade första satsens aria och det avslutande, festliga Alleluja. Andra satsens recitativ i moll leder enkelt och okomplicerat vidare till mittensatsen, koralens andra aria, även den i moll men med ljuvliga linjer för sopransolisten. Fjärde satsen är en koralfantasi där sopranen sjunger en enkel, vacker melodi över ett rörligt, lekfullt ackompanjemang i continuo och två violiner, och utan avbrott kommer finalens utbrott av ren, oförfalskad glädje över människans relation till Gud.

Text: David Saulesco

Mendelssohn tyckte själv att bara hans tredje symfoni, ”den skotska”, var riktigt fullvärdig. Inte ens A-dursymfonin, ”den italienska”, blev han trots omarbetningar så nöjd med att han lät publicera den. Däremot vittnar många framföranden av Symfoni nr 2 ”Lobgesang” under Mendelssohns egen ledning, om hans kärlek till detta verk. Att Mendelssohn trots detta inte nämnde den vid sidan av den skotska symfonin berodde kanske på att han ville vara noga med språket; någon symfoni i egentlig mening är inte denna ”symfoni-kantat”.

Det låg annars i tiden att liksom Beethoven föra in vokala inslag i den symfoniska satsen. Richard Wagner skulle snart börja förkunna sitt evangelium om att instrumentalmusiken måste förena sig med sång- och scenkonst för att motivera sin fortsatta existens. Men Wagner pratade mest i egen sak – han skrev som bekant bara en symfoni – och framtiden skulle visa på den mänskliga röstens motsträvighet i symfoniska sammanhang. Därför gör vi Mendelssohn ingen orätt om vi tar fasta på beteckningen symfonikantat, snarare än symfoni, när det gäller Lobgesang.

Några forskare har hävdat att Mendelssohn arbetade på både en symfoni och en kantat när han fick en beställning på ett större verk till boktryckarkonstens 400-årsjubileum i Leipzig 1838–1840. Han skulle då ha fogat samman båda styckena med ett enkelt handgrepp: Det högtidligt uppåtstigande trombon-motivet som inleder symfonin blev ett sammanbindande huvudtema genom att också presenteras i den första körsatsen.

Lobgesang, lovsång, inleds med tre ordinärt symfoniska, instrumentala avsnitt: ett allegro, ett scherzo och ett adagio. Två imponerande lovsånger tillkännager sedan ett trösterikt budskap om ljusets seger över mörker och plåga. Texterna lär Mendelssohn själv ha sammanställt ur Bibeln och ljuset får symbolisera människoandens triumf genom boktryckarkonstens livgivande inverkan på en undertryckt och olycklig mänsklighet.

Text: Jan Lennart Höglund

Ungefärlig konsertlängd: 2 timmar inkl. paus