arrow

JULKONSERT

Vad vore julen utan musik? I år, när många av oss tvingas fira jul på ett annorlunda sätt, utan vänners och släktingars sällskap, kan musiken ändå vara en värmande och glädjande följeslagare i juletid. Glöm stressen och jäktet för en stund tillsammans med musiker ur Sveriges Radios Symfoniorkester, Radiokören och dirigent Olof Boman som bjuder på gnistrande vinterklara advents- och julsånger.

Konserten sänds i Sveriges Radios P2 och med bild på Berwaldhallen Play fredagen den 18 december kl 19:00. Konserten finns även att se i efterhand.

När verkligheten går på tvärs mot julens budskap om gemenskap och glädje kan musik hjälpa oss att bära oron. I Berwaldhallens julkonsert blir det tydligt att musik förenar människor över nationer såväl som generationer. Många av de vackraste advents- och julsångerna har genom sekler hörts på flera språk världen över. Välkända adventssången Dotter Sion, fröjda dig har till exempel en melodi hämtad ur Georg Friedrich Händels oratorium Judas Maccabaeus som uruppfördes i London 1747.

Psalmen Det är en ros utsprungen har katolskt och medeltida ursprung. Tyske tonsättaren Michael Praetorius harmoniserade melodin på 1600-talet och till Sverige kom den under 1800-talet i svensk översättning av Thekla Knös. Här sjungs psalmen i svenske tonsättaren Jan Sandströms personliga bearbetning från 1990. Puer natus in Bethlehem, latin för ”ett barn är fött i Betlehem”, har också anor från medeltiden. 1600-talstonsättaren Samuel Scheidts svävande sättning uttrycker en tillförlit och glädje över Kristi födelse.

En annan älskad adventspsalm är Veni, Emmanuel, vars melodi är en medeltida processionshymn för franska franciskanernunnor. Första versens latinska text är hämtad ur Jesaja i Gamla Testamentet och handlar om den havande unga kvinnan som skall föda en son och ge honom namnet Immanuel, ”Gud med oss”. Även Gaudete, latin för ”glädjas”, har medeltida anor och sjöngs av djäknarna vid Katedralskolan i Åbo i Finland. På 1500-talet tecknades deras sånger ned och gavs ut i vad som betraktas som Nordens äldsta sångbok.

Carl Nielsen skrev 1914 en spröd och vacker melodi till danske psalmdiktaren N. F. S. Grundtvigs text Forunderligt att sige. I ett brev till sin hustru Anne Marie skrev Nielsen om sin glädje över den nya kompositionen: ”När du hör den första gången, så känns det som om du har känt till den från spädaste barndom.” Vi känner den oftast som Förunderligt och märkligt. Skimrande klar är också Den yndigste rose er funden, en av Danmarks mest kända julpsalmer som är vanlig även i Norge.

Särskilt passande dessa tider av oro känns Jean Sibelius Julvisa till Zacharias Topelius text med bön om förtröstan, hopp och tro. Det gäller även Nu tändas tusen juleljus som beskriver hur den mörka jorden blir upplyst i juletid. Sången skrevs av Emmy Köhler och är troligen en av de mest sjungna julsångerna överhuvudtaget, av såväl barn som vuxna. En annan sång som sjungs i många kyrkor första söndagen i advent är Otto Olssons hymn Advent.

Dovare harmonik möter vi i Francis Poulencs julmotett O magnum mysterium. Med oväntade vändningar och en andlöst vacker sopranstämma bekänner Poulenc sin förundran över Guds inkarnation på jorden. Kring samma tema rör sig psalmen När juldagsmorgon glimmar, en bearbetning av en tysk folkmelodi som kom till Sverige via frikyrkorörelsen.

Benjamin Brittens festligt rättframma Wolcum Yole! ur sångcykeln A Ceremony of Carols, skriven för barnkör, har en text skriven på gammal engelska och var tänkt att hälsa publiken välkommen som gäster till sin julledighet. Ett glädjebudskap framför också amerikanske 1800-talstonsättaren Lowell Masons Joy to the World som liksom Dotter Sion är inspirerad av Händels musik.

Pampiga julpsalmen Dagen är kommen skrevs i original på latin, men vi är mer bekanta med dess engelska titel, O Come, All Ye Faithful. Och slutligen: Ingen svensk julkonsert är väl komplett utan Gustaf Nordqvists stämningsfulla Jul, jul strålande jul, ursprungligen en solosång med pianoackompanjemang, men i dag en av våra mest älskade körsånger.

Anna Hedelius


SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER dot RADIOKÖREN
Skriv ut

INFORMATION OM KONSERTERNA I DECEMBER

Ta del av Berwaldhallens decemberkonserter i Sveriges Radio P2 och med bild på Berwaldhallen Play. Med anledning av de skärpta restriktionerna i Stockholmsregionen spelas konserterna utan publik.

Medverkande

 

Radiokören har i över 90 år bidragit till utvecklingen av den svenska a cappella-traditionen. Under den legendariske dirigenten Eric Ericsons ledarskap fick kören ett stort internationellt renommé och räknas i dag bland världens främsta körer. Körmedlemmarnas förmåga att växla mellan kraftfulla solistiska insatser och att sömlöst smälta in i ensemblen skapar ett unikt och dynamiskt instrument som hyllas av musikälskare och kritiker världen över, liksom av de många dirigenter som utforskar och utmanar körens potential.

Sedan 1979 är Radiokörens hemmascen Berwaldhallen, Sveriges Radios konserthus. Förutom konsertpubliken når kören också miljontals lyssnare i etern och på webben genom Klassiska konserten i P2. Dessutom visas flera av konserterna på Berwaldhallen Play, vilket ger publiken ytterligare en möjlighet att komma riktigt nära en av världens bästa körer.

Säsongen 2019–2020 tillträder Kaspars Putniņš som ny chefsdirigent och konstnärlig ledare för Radiokören, den tionde chefsdirigenten sedan kören bildades. Sedan januari 2019 är Marc Korovitch kormästare för Radiokören med ansvar för ensemblens kontinuerliga utveckling. Två av körens tidigare chefsdirigenter, Tõnu Kaljuste och Peter Dijkstra, utnämndes i november 2019 till hedersdirigenter. Båda har fortfarande nära kontakt med kören och gör återkommande gästspel.

Radiokören bildades samma år som Radiotjänst påbörjade sina sändningar och kören hade sin allra första konsert i maj 1925. Ambitionsnivån var hög redan från starten med ett uttalat mål att framföra nyskriven musik, något som fortfarande är en viktig ledstjärna för kören.

Olof Boman är en internationellt eftertraktad opera- och konsertdirigent och sedan 2019 konstnärlig ledare för den internationella musik- och operafestivalen vid Ulriksdals slottsteater Confidencen. Han arbetar regelbundet med både moderna orkestrar som Berlins konserthusorkester och Bremens filharmoniker samt orkestrar som spelar på originalinstrument som Akademie für Alte Musik i Berlin och Balthasar Neumann Chor und Ensemble.

Han var konstnärlig ledare för Glogerfestspillene i Norge mellan 2009 och 2016 och har i flera år haft kontrakt som förste gästdirigent vid Theater Bremen. Bland många hyllade operaframföranden de senaste åren kan nämnas Scarlattis Il Giardino d’amore och Prosperin av Joseph Martin Kraus på Musikfestspiele Potsdam Sanssouci, Händels Oreste och Vivaldis Orlando furioso på Theater Bremen samt Orfeus och Eurydike av Gluck på Norrlandsoperan i Umeå. Han är även känd för kreativa programsättningar där gammal musik möter ny på olika, nyskapande sätt.

Han har arbetat med välrenommerade orkestrar som Potsdams kammarakademi, Bremers filharmoniker, Concerto Köln och Trondheimsolistene samt en rad svenska orkestrar. Han har även arbetat med många av Europas bästa körer, däribland RIAS kammarkör i Berlin, Det norske solistkor, DR VokalENsemblet, Eric Ericsons Kammarkör och Radiokören.

Kör- och orkesterchef för Radiokören och Sveriges Radios Symfoniorkester.

Ungefärlig konsertlängd: 1 tim 10 min