arrow

Jubileum för Hillborg med Esa-Pekka Salonen

Ett generöst jubileumsprogram som uppmärksammar Anders Hillborg, en av Sveriges mest erkända samtida kompositörer. Bland annat spelar norska stjärnskottet Eldbjørg Hemsing hans andra violinkonsert, och sopranerna Ida Falk Winland och Hannah Holgersson framför Sirens tillsammans med Radiosymfonikerna, Radiokören och Eric Ericsons Kammarkör. Allt under ledning av hedersdirigent Esa-Pekka Salonen.

Konserten sänds direkt i Sveriges Radio P2 och på Berwaldhallen Play fredag 19 januari kl 19:00.

Våren 2024 fyller Anders Hillborg 70 år och hyllas i Berwaldhallen av en stjärnspäckad musikerskara, med den mångårige samarbetspartnern Esa-Pekka Salonen i spetsen, som bjuder på en resa genom Hillborgs karriär.

Alltsedan han slog igenom med det överjordiskt klingande körstycket Mouyayoum skrivet 1983 har Anders Hillborg blivit en av samtidens stora tonsättare, både i Sverige och världen. Med en bakgrund inom popmusiken och en verkförteckning som omfattar orkester-, vokal-, och elektronmusik spränger han genregränser och inspireras av allt från folkvisor till modern konstmusik.

”Musiken gör ofta texten en otjänst,” har Hillborg sagt. ”En text kan vara en inspirationskälla som musiken målar. Sedan kan man ta bort orden. De finns ju i alla fall där. I musiken.” Text och musik har hur som helst samverkat kongenialt hos Hillborg, bland annat i Kväll: ett kort stycke för sång och violin med tydliga folkmusikaliska drag. Det skrevs 1994 för Eva Dahlgrens album Jag vill se min älskade komma från det vilda som spelades in med Radiosymfonikerna under Esa-Pekka Salonens ledning.

Salonen initierade även orkesterstycket Liquid Marble, uruppfört av Orkester Norden i Tammerfors 1995. Här experimenterar Hillborg med ytterligheter. Inledningens stigande klangkaskader, liksom stråkets och träblåsets snabba löpningar, samt en extatisk ragtime-episod är bara några av verkets beståndsdelar. Som i många andra verk har Hillborg även laborerat med verkets titel: ”Liquid Marble är en motsägelse, som jag hoppas kan ge associationer till musiken.”

Orkester- och körverket Sirens, uruppfört i Los Angeles 2011, har Hillborg tillägnat Esa-Pekka Salonen och fotografen och filantropen Betty Freeman. Stycket gestaltar med förtrollande klanger fascinationskraften hos Odysséens sirener. Texten kommer från Homeros epos, med tillägg av Hillborg, men kören får också både vissla, fingerknäppa och nonsensprata i detta mäktiga stycke.

Hillborgs andra violinkonsert är ett ömsom hyperaktivt, ömsom meditativt stycke: svävande klanger genomskärs av pockande utrop från orkester och solist. Musiken är ofta drömsk, men rymmer även kraftfulla, rytmiskt drivande avsnitt. Det omfångsrika verket är skrivet i en sats och tillägnades stjärnviolinisten Lisa Batiashvili, som uruppförde det i Stockholms Konserthus 2016. I Berwaldhallen är den norska violinisten Eldbjørg Hemsing solist.

The Breathing of the World för kör, sopransaxofon och cello är konsertens yngsta verk. Detta esoteriska musikstycke, där Hillborg experimenterar med klanger och efterklanger, påvisar tydligt hans fascination för den mänskliga rösten och dess möjligheter. Tonsättaren ligger också själv bakom den naturlyriska texten där han reflekterar över tillståndet i världen. Stycket uruppfördes 2019 i Sankt Jakobs kyrka, då liksom nu med Theo Hillborg som saxofonsolist.

Text: Anna Hedelius

 


SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER dot RADIOKÖREN dot 2023/2024
Skriv ut

Medverkande

 

&

Sveriges Radios Symfoniorkester, Radiosymfonikerna, är kända som en av Europas mest allsidiga orkestrar. De har en bred och spännande repertoar och ligger hela tiden i framkant. Orkestern har mottagit ett flertal utmärkelser och uppskattas för sin stora musikaliska bredd, men även för sina samarbeten med världens främsta kompositörer, dirigenter och solister.

Radiosymfonikerna har sedan 1979 varit knutna till Sveriges Radios konserthus Berwaldhallen. Förutom publiken på plats i Berwaldhallen, når orkestern många lyssnare via radion och digitala medier, samt genom sitt samarbete med EBU. Konserter strömmas även regelbundet via Berwaldhallen Play och sänds av Sveriges Television, vilket ger publiken ännu fler möjligheter att njuta av en av världens främsta orkestrar.

”Orkestern känner stor ödmjukhet inför musiken och har en underbar känsla för musikalisk inlevelse och kreativitet”, enligt Daniel Harding, Radiosymfonikernas chefsdirigent sedan 2007. ”Jag har aldrig dirigerat en konsert där orkestern inte har spelat med livet som insats!”

Radioorkestern grundades för första gången 1925 i samband med de första radioutsändningarna i Sverige. Sveriges Radios Symfoniorkester fick sitt nuvarande namn 1967. Orkestern har under åren haft flera framstående chefsdirigenter. Två av dem, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen, har senare utnämnts till hedersdirigenter.

Radiokören har i över 90 år bidragit till utvecklingen av den svenska a cappella-traditionen. Under den legendariske dirigenten Eric Ericsons ledarskap fick kören ett stort internationellt renommé och räknas i dag bland världens främsta körer. Körmedlemmarnas förmåga att växla mellan kraftfulla solistiska insatser och att sömlöst smälta in i ensemblen skapar ett unikt och dynamiskt instrument som hyllas av musikälskare och kritiker världen över, liksom av de många dirigenter som utforskar och utmanar körens potential.

Sedan 1979 är Radiokörens hemmascen Berwaldhallen, Sveriges Radios konserthus. Förutom konsertpubliken når kören också miljontals lyssnare i etern och på webben genom Klassiska konserten i P2. Dessutom visas flera av konserterna på Berwaldhallen Play, vilket ger publiken ytterligare en möjlighet att komma riktigt nära en av världens bästa körer.

Säsongen 2019–2020 tillträdde Kaspars Putniņš som ny chefsdirigent och konstnärlig ledare för Radiokören, den tionde chefsdirigenten sedan kören bildades. Sedan januari 2019 är Marc Korovitch kormästare för Radiokören med ansvar för ensemblens kontinuerliga utveckling. Två av körens tidigare chefsdirigenter, Tõnu Kaljuste och Peter Dijkstra, utnämndes i november 2019 till hedersdirigenter. Båda har fortfarande nära kontakt med kören och gör återkommande gästspel.

Radiokören bildades samma år som Radiotjänst påbörjade sina sändningar och kören hade sin allra första konsert i maj 1925. Ambitionsnivån var hög redan från starten med ett uttalat mål att vara på högsta internationella nivå i allt från barockmusik till modern avantgarde.

&

Eric Ericsons kammarkör grundades 1945 av den då 27-årige Eric Ericson och har sedan dess intagit en central plats i svenskt och internationellt musikliv. Sedan 2013 är den flerfaldigt prisbelönade dirigenten Fredrik Malmberg körens chefdirigent. Ensemblens intresse av att hela tiden söka ny musik och nya arbetsområden har givit dem en mycket bred repertoar: från tidig musik till det allra senaste. För generationer svenska och internationella tonsättare har kören representerat ett ideal med sin typiskt nordiska klang och drivna virtuositet. Att förvalta arvet efter Eric Ericson handlar om att bevara och utveckla den unika klangen, att ständigt fördjupa den kammarmusikaliska inställningen samt att hela tiden söka ny repertoar. Eric Ericsons kammarkör hör till det internationella toppskiktet av professionella ensembler och har genom åren belönats med åtskilliga utmärkelser och priser.

Världsdirigenten Esa-Pekka Salonen utmanar och förnyar ständigt den klassiska musikens roll i vår tid. Sedan 2020 är han musikalisk ledare för San Francisco Symphony Orchestra. Han är hedersdirigent vid Philharmonia Orchestra i London där han var chefsdirigent och konstnärlig rådgivare under åren 2008 till 2021, och där han lanserade de prisbelönade installationerna RE-RITE och Universe of Sound, som har gjort det möjligt för människor att kliva in i orkestern genom ljud- och videoprojektioner. Salonen har också drivit utvecklingen av en hyllad app för surfplattor, The Orchestra, som ger användaren inblick i hur åtta klassiska symfoniska verk är uppbyggda.

Åren 1985 till 1995 var Esa-Pekka Salonen chefsdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester, och numera är han orkesterns hedersdirigent. 1992 till 2009 var han chefsdirigent för Los Angeles Philharmonic och är sedan 2009 också den orkesterns hederdirigent. Salonen var medgrundare till Östersjöfestivalen 2003. Han är även verksam som tonsättare, och var under åren 2015 till 2018 Composer in Residence vid New York Philharmonic. 2020 mottog Salonen Knight Commander of the Order of the British Empire (KBE) av Drottning Elizabeth II. Säsongen 2022/2023 är Salonen Composer in Residence hos Berliner Philharmoniker.

Den norska violinisten Eldbjørg Hemsing har på kort tid gjort kometkarriär med flera prisbelönade skivinspelningar och internationellt uppmärksammade uruppföranden av nyskrivna verk. Säsongen 2023/24 uppträder hon med bland annat Islands symfoniorkester och dirigenten Yan Pascal Tortelier, med Trondheims symfoniorkester, Den Norske Operas orkester, Xi’ans symfoniorkester och ger kammarmusikkonserter vid musikfestivaler i Dresden och Heidelberg, i Norge och i USA, bland annat i trio tillsammans med Daniel Müller-Schott och Martin Stadtfeld.

Hemsing har uppträtt vid utdelningen av Nobels fredspris i Oslo, för UN:s generalförsamling och säkerhetsråd, samt vid Shanghai Expo. Hon har odlat ett nära samarbete med tonsättaren Tan Dun, som innefattar turnéer, uruppföranden och inspelningar. Säsongen 2022/23 spelade hon in Rolf Wallins violinkonsert Whirld med Stavangers symfoniorkester och Andris Poga. Hon har även spelat in bland annat Griegs violinsonater och violinkonserter av Hjalmar Borgström, Dmitrij Sjostakovitj och Tan Dun. Hon arbetar regelbundet med orkestrar såsom Bergens filharmoniska orkester, Belgiens nationalorkester, MDR Mittyska Radions Symfoniorkester i Leipzig, och Shanghais och Hong Kongs filharmoniker, och gästar bland annat Verbier-festivalen, Lincoln Center och Kennedy Center i USA och Wigmore Hall i London.

Eldbjørg Hemsing är uppvuxen i Valdres i Norge och har studerat vid prestigefyllda Baratt Due musikkinstitutt i Oslo samt i Wien för professor Boris Kuschnir. Hon spelar på en Stradivarius 1707 ”Rivaz, Baron Gutmann” utlånad av Dextra Musica-stiftelsen.

Saxofonisten Theo Hillborg är sedan 2020 medlem i Stockholms Saxofonkvartett, en av Europas främsta ensembler för ny musik, och uppträder regelbundet som solist. Han är dessutom en rutinerad orkestermusiker som har arbetat med dirigenter som Sakari Oramo, Edward Gardner och Oliver Knussen, och orkestrar som Kungliga Filharmonikerna, London Sinfonietta och Manchester Camerata.

Som solist har han vunnit priser i nationella och internationella tävlingar som exempelvis Stockholm International Music Competition och Polstjärnepriset. I april 2021 vann Theo tillsammans med sin duettpartner, pianisten Julia Isaksson, kammarmusikbiennalen Ung & Lovande. Han är uppvuxen i Stockholm, har en kandidatexamen med First Class Honours från Royal Academy of Music i London där han studerade för Simon Haram och masterexamen från Kungliga Musikhögskolan i Stockholm där han studerat för Christer Johnsson.

Sopranen Hannah Holgersson har gjort sig ett namn som en artist med ovanlig bredd, från renässans- och barockmusik, via opera, till modernt avantgarde. Hon har haft givande samarbeten med flera av 1900- och 2000-talets mest uppskattade svenska tonsättare såsom Anders Hillborg, Ingvar Lidholm, Kjell Perder och Steve Dobrogosz.

I Holgerssons mångskiftande karriär har hon bland annat sjungit titelrollen i Martin Jonsson Tibblins opera Euridike vid urpremiären 2008, framfört Anders Hillborgs Sirens under BBC Proms, studerat in rollen som Prinsessan Tan i Tan Duns opera Tea för Konserthuset Stockholms tonsättarfestival, sjungit det virtuosa solopartiet i György Ligetis Requiem med San Franciscos symfoniorkester och Michael Tilson Thomas, turnerat i Skottland med Skotska Kammarorkesterns nyårskonserter, uppträtt vid Riksdagens öppnande, och tävlat i Melodifestivalen tillsammans med barytonen Anders Mårtensson.

Hon har framträtt med orkestrar som Kungliga Filharmonikerna, Kungliga Hovkapellet, Sveriges Radios Symfoniorkester, Norrköpings symfoniorkester, Malmö symfoniorkester, Drottningholms barockensemble, Stockholms Läns Blåsarsymfoniker och slagverksensemblen Kroumata, och med framträdande dirigenter såsom Esa-Pekka Salonen, Alan Gilbert, Siegfried Köhler, Tõnu Kaljuste, Lawrence Renes, John Adams, Nicolae Moldoveanu, Rolf Gupta och Tan Dun.

Hannah Holgersson är uppvuxen i Höör och har examen som sångsolist och pedagog vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Hon gjorde sin operadebut som Zerlina i Mozarts Don Giovanni 2003 på Ulriksdals slottsteater.

Sopranen Ida Falk Winland är aktuell säsongen 2023/24 som Donna Anna i Mozarts Don Giovanni på GöteborgsOperan och som Violetta i Verdis La traviata på Kungliga Operan. Föregående säsong framträdde hon som Gilda i Verdis Rigoletto och Mimì i Puccinis La bohème, båda på GöteborgsOperan, där hon sedan 2014 ingår i solistensemblen.

I Göteborg har hon tidigare sjungit bland annat Nedda i Leoncavallos Pajazzo, Grevinnan och Susanna i Mozarts Figaros bröllop, Adalgisa i Bellinis Norma, Morgana i Händels Alcina, Cleopatra i Händels Julius Caesar och Rosina i Rossinis Barberaren i Sevilla. På Kungliga Operan gjorde hon 2018 och 2019 sina rolldebuter som Gilda i Rigoletto, respektive Violetta i La traviata. Bland andra gästspel kan nämnas Fiordiligi i Così fan tutte vid Glyndebourne-festivalen och på Paris nationalopera, First Niece i Peter Grimes på La Scala i Milano, Cunégonde i Candide på Lorraines nationalopera och Cecily i The Importance of Being Earnest på Covent Garden och Lorraines nationalopera.

Falk Winland har arbetat med dirigenter som Esa-Pekka Salonen, Sakari Oramo, Marc Minkowski, Gustavo Dudamel, Daniel Harding och Valery Gergiev, och har sjungit med såväl Kungliga Filharmonikerna, Sveriges Radios Symfoniorkester och Göteborgs Symfoniker. Hon har medverkat i inspelningar av Bachs Mässa h-moll med Jonathan Cohen och Haydns Skapelsen med Philipp von Steinaecker, samt spelat in ett soloalbum med sånger av Aaron Copland, Gösta Nystroem och Richard Strauss. 2018 belönades hon med Operapriset av Tidningen Operas läsare för sin insats som Adalgisa i GöteborgsOperans uppsättning av Norma.

Ida Falk Winland har studerat för Lilian Watson vid Royal College of Music och vid National Opera Studio i London då hon även, som en av två särskilt framstående musikstudenter, belönades med den prestigefyllda Tagoremedaljen.

&

Jan-Erik Gustafsson är solocellist i Sveriges Radios Symfoniorkester. Han inledde sin solistkarriär med EBU:s solisttävling i Köpenhamn 1986 och har sedan dess framträtt som solist med nästan alla finska och flertalet av de svenska symfoniorkestrarna, liksom framstående orkestrar över hela världen i bland annat London, Amsterdam, Birmingham, Stockholm, Tallinn, Washington D.C., Brisbane, Prag, Tokyo och Hong Kong. Han har även framträtt som solist med kammarorkestrar i New York City, Amsterdam, Wien och Lausanne, samt med Camerata Bern och Amadeus Chamber Orchestra.

Gustafsson är en mycket aktiv kammarmusiker som medverkar i festivaler världen över och är konstnärlig ledare för Lovisa Sibelius-dagar sedan 1998. Han har spelat in flera skivor för Ondine, LPO och BIS. Han spelar på en Stefano Scarampella från 1890. Jan-Erik Gustafsson började spela cello som åttaåring vid Helsingfors Musikinstitut under ledning av Markku Luolajan-Mikkola och avslutade sina högre studier 1992 med solistdiplom i Stockholm för Frans Helmerson.

Musiken

Ungefärliga tider

Liquid Marble beställdes av Rikskonserter 1995 för studentorkestern Orkester Norden på initiativ av Esa-Pekka Salonen och uruppfördes i augusti 1995 i Tammerfors under ledning av Guido Ajmone-Marsan.

Jag försöker att ge mina verk suggestiva titlar som på något sätt skapar associationer till musikens karaktär och på så vis – i bästa fall – blir en del av själva verket. Den här titeln är så klart en självmotsägelse; ett annat exempel på det är orkesterverket Cold Heat som är tillägnat David ZInman och uruppfördes av honom med Berlinerfilharmonikerna i januari 2011.

I Liquid Marble gestaltar musiken både en flytande, flödande ljudmassa och massiva, solida block av ljudmateria, och skapar ett vulkaniskt utlopp av färg och ljud. På liknande sätt består ljudlandskapet i Cold Heat av dels bilder av glödhet, smält lava, dels svävande, iskalla klangtexturer vilket skapar en paradoxal bild av kyla och hetta.

Harmoniskt bygger Liquid Marble till stor del på övertonskurvor, vilket bidrar till bilden av något massivt, medan de svävande, flytande texturerna frammanas av hastiga skalor i stråkar och träblås.

Text: Anders Hillborg
Översatt till svenska av David Saulesco

 

”Verket är menat att framföras i en sal med efterklang, såsom en kyrka” skriver Anders Hillborg i sin verkkommentar till The Breathing of the World för blandad kör, sopransaxofon och cello. Verket skrevs 2019 på beställning av kördirigenten Gary Graden och uruppfördes under Gradens ledning i oktober samma år med S:t Jakobs Kammarkör, saxofonisten Theo Hillborg och cellisten Filip Graden.

Hillborg har skrivit både musik och text till verket. Han beskriver texten som ”en lyrisk hyllning till naturen, med melankoliska undertoner, som reflekterar över tillståndet för vår planet”. Den ovanliga instrumenteringen och Hillborgs användning av cellons och saxofonens uttrycksfulla klang bidrar till att verket känns både vemodigt och hoppfullt. Kören ligger som en ljudande väv över hela stycket, och då och då tränger en enskild stämma eller ett instrument fram ur klangväven.

Finalen är som ett uppvaknande: hela jorden sträcker på sig, och tar ett djupt andetag.

Text: Bodil Hasselgren & David Saulesco

Ett av de mest fängslande avsnitten i Homeros Odysséen är utan tvekan Odysseus möte med sirenerna. I den grekiska mytologin var sirenerna farliga varelser – hälften fågel, hälften kvinna – som förförde seglare med sin lockande sång, så att de skulle resa till sirenernas steniga ö för att dödas.

I Homeros berättelse väcks Odysseus nyfikenhet av sirenernas ljud, så han beordrar sin besättning att korka igen öronen med bivax och fjättra honom vid skeppets mast – med stränga order om att inte befria honom, hur mycket han än bönar och ber – medan farkosten passerar förbi sirenernas ö. På så sätt skulle han kunna höra sirenernas sång och överleva, något ingen man tidigare hade gjort.

Havets lugna yta väcks till liv; spöklika viskningar stiger upp från djupet – märkligt uppbrutna röster retar havet; och så, plötsligt är allting stilla igen, hela naturen stannar upp och lyssnar uppmärksamt när sirenerna framträder.

Sirenerna försöker locka Odysseus på många olika sätt. De smickrar hans stolthet: ”Great Ulysses, Achaia’s glory, pride of Greece, hear our voices sing thy praise.” De frestar hans sinne och själ med löften om att inviga honom i världens alla hemligheter: ”All we know, all the lore that time can tell. All the mystic founts of joy. No life on earth can be hid from our dreaming. Ulysses, descend with us and feel the breathing of the world.” De sjunger förföriskt och upphetsande: ”Our melody, so wondrous, so tender. Clouds of sweet fragrance swelling and roaring around you. Breathe them, hear them, plunge into them, drown in their sweetness. We’d love to turn you on. Come, fly with us!”

Vid denna punkt avslöjas sirenernas sanna, monstruösa uppenbarelse: deras kraftfulla sång övergår gradvis i förfärliga skrik, men hallucinationen avtar medan Odysseus skepp seglar tillbaka ut till lugna, säkra vatten.

Texten i Sirens är hämtad ur olika engelska översättningar från Homeros Odysséen, med kompletterande text skriven av tonsättaren.

Text: Anders Hillborg
Översatt från engelska av David Saulesco

Ungefärlig konsertlängd: 2 tim inkl paus

Ingår i följande konsertserier: