arrow

Joshua Bell i Mendelssohns violinkonsert

Världsviolinisten Joshua Bell, mezzosopranen Fleur Barron och tenoren Andrew Staples tar plats på Berwaldhallens scen när Daniel Harding gör sin sista konsert som chefsdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester. På programmet står Felix Mendelssohns omtyckta violinkonsert och Gustav Mahlers dramatiska symfoniska sångcykel Das Lied von der Erde.


SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER

dot RADIOKÖREN

dot 2024/2025

Skriv ut

Medverkande

 

&

Sveriges Radios Symfoniorkester är en av Europas främsta och mest mångsidiga orkestrar, som har mottagit flera priser och utmärkelser och samarbetar med världens främsta kompositörer, dirigenter och solister. Orkestern turnerar regelbundet, med hyllade gästspel runt om i Europa och världen, och har en omfattande, kritikerrosad skivkatalog.

Sedan 2007 är Daniel Harding chefsdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester, och sedan 2019 också dess konstnärlige ledare. Hardings tjänst fortsätter till och med säsongen 2024/2025. Två av orkesterns tidigare chefsdirigenter, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen, har utnämnts till hedersdirigenter. Båda fortsätter att göra regelbundna gästspel med orkestern.

Sveriges Radios Symfoniorkester är hela Sveriges symfoniorkester. Från sin hemmascen i Sveriges Radios konserthus Berwaldhallen når orkestern hela landet i etern och på webben genom Sveriges Radio P2. Flera av konserterna visas även på Berwaldhallen Play, i SVT och på SVT Play, samt sänds internationellt genom EBU.

Daniel Harding är Sveriges Radios Symfoniorkesters chefsdirigent sedan 2007 och sedan 2019 även orkesterns förste konstnärlige ledare, med ett uppdrag som omfattar att hitta nya programformat för att presentera klassisk musik. Det arbetet inleddes redan säsongen 2014/2015 med den uppmärksammade konsert- och föreläsningsserien Interplay. Harding är även hedersdirigent för Mahler Chamber Orchestra, som han arbetat med i över 20 år, och konstnärlig ledare för Youth Music Culture, Greater Bay Area i Kina. Säsongen 2024/2025 tillträder han som chefsdirigent vid Santa Cecilia-akademien i Rom.

Harding är en ständig gäst hos världens främsta orkestrar, däribland Wienerfilharmonikerna, Berlinerfilharmonikerna, Bayerska Radions symfoniorkester, Concertgebouworkestern och La Scala-filharmonikerna. I USA har han uppträtt med Bostons, Chicagos och San Franciscos symfoniorkestrar, med Clevelands orkester, samt med Los Angeles och New Yorks filharmoniker. Som eftertraktad operadirigent har han lett hyllade uppsättningar vid La Scala i Milano, Wiens stadsopera, Royal Opera House i London, samt vid festivalerna i Aix-en-Provence och Salzburg. Han har tidigare varit konstnärlig ledare för Orchestre de Paris och för Anima Mundi-festivalen i Pisa, samt förste gästdirigent för Londons symfoniorkester.

Daniel Harding turnerar med Sveriges Radios Symfoniorkester till Europas mest prestigefyllda scener och har spelat in hyllade och prisbelönade skivor med orkestern. Hans kontrakt som chefsdirigent och konstnärlig ledare fortsätter till och med våren 2025. ”Det är allt ovanligare att förhållandet mellan dirigent och orkester inte bara håller mer än ett decennium, utan också fortsätter att växa” säger han om sitt samarbete med orkestern.

År 2002 mottog Harding den franska utmärkelsen Chevalier de l’Ordre des Arts et des Lettres och 2017 tilldelad han till Officier des Arts et des Lettres. 2012 valdes han in som ledamot i Kungl. Musikaliska Akademien. 2021 mottog han Commander of the Most Excellent Order of the British Empire. Daniel Harding är född i Oxford i England och spelade trumpet innan han började dirigera i sena tonåren. Sedan 2016 är han även utbildad trafikpilot.

Joshua Bell fick sin första violin vid fyra års ålder. Tio år senare debuterade han som solist med orkester hos Philadelphia Orchestra under Riccardo Muti. Sedan dess är hans berömda konsertpartners världen över oräkneliga. Den av utmärkelser kantade karriären har varit sällsynt mångsidig, inklusive flitigt arbete med filmmusik. Framträdandet som obemärkt gatumusikant i Washingtons tunnelbana för tio år sedan, ett led i ett medialt experiment, gav inte mycket pengar men enorm publicitet. Bell är medlem av president Obamas Committee on the Arts and the Humanities, och deltar i Michelle Obamas undervisningsprojekt Turnaround Arts. Sedan 2011 leder han legendariska kammarorkestern Academy of St. Martin-in-the Fields. Joshua Bells Stradivarius från 1713 bär namnet Huberman.

Den brittiske tenoren Andrew Staples har framträtt med dirigenter som Sir Simon Rattle, Daniel Harding och Yannick Nézet-Séguin och orkestrar som Berlinerfilharmonikerna, Bayerska radions symfoniorkester, London Symphony Orchestra och Wienerfilharmonikerna. Han har gjort flera hyllade framträdanden i Berwaldhallen, exempelvis i Bachs Matteuspassion med Alan Gilbert 2019, i Elgars Gerontius dröm med Daniel Harding hösten 2019, i Mozarts Don Giovanni sommaren 2020 och i Bachs Johannespassion våren 2021.

Som operasångare gjorde Staples 2019 en uppmärksammad debut vid Metropolitan i New York som Andres i Bergs Wozzeck. En månad senare rönte han nya framgångar när han på kort varsel hoppade in i Mahlers Das Lied von der Erde med Gustavo Dudamel och New York Philharmonic Orchestra. Staples gästar regelbundet Royal Opera House i London där han bland annat sjungit Tamino i Trollflöjten, Flammand i Capriccio, Narraboth i Salome och Artabanes i Artaxerxes.

Under säsongen 2023/24 har Staples gästat bland annat Orchestre de Paris, Gürzenich Orchester, San Francisco Symphony, Müncher Philharmoniker, Stavanger Symphony och Orquesta de Valencia. Tillsammans med Les Siècles och Francois-Xavier Roth har han under våren 2024 turnerat Europa, samt gjort inspelningar av Das Lied von der Erde och har dessutom framträtt i flera konsertanta versioner av bland annat Mozarts Idomeneo, Beethovens Fidelio och Strauss Ariadne.

Andrew Staples har spelat in flera stora dramatiska verk på skiva, däribland John Adams opera Doctor Atomic, Edward Elgars Gerontius dröm och Bohuslav Martinůs oratorium Gilgamesheposet. Staples är även verksam som regissör och har bland annat gjort uppsättningar av Così fan tutte och La bohème i London, Händels Dido and Aeneas på en dansklubb i Berlin med Kiez Oper, samt en produktion för Choir of London där Brittens körklassiker Hymn to St Cecilia interfolieras med verk av palestinska flyktingar.

Musiken

Ungefärliga tider

Felix Mendelssohn var nog från början, i linje med sitt förnamn, verkligen bland de lyckligaste av romantiker. Född med guldsked i mun, son till en rik bankir och sonson till en berömd filosof. En omgivning av världslig elegans, kärleksfullhet, förbehållslös uppmuntran och intellektuell stimulans. Han kom att få några av musikvärldens viktigaste jobb, gjorde massor för att återupprätta Johann Sebastian Bachs status, lyfte musikpedagogiken till nya höjder, liksom orkester- och körstandarden där han var verksam. Han skrev naturligtvis därtill en stor mängd odödlig musik. Och så dog han plötsligt, tre månader innan han skulle ha fyllt 39 år. Den älskade systern Fannys död kort dessförinnan kan möjligen ha påskyndat hans eget frånfälle.

Konserten i e-moll har kallats världens mest populära violinkonsert, hur man nu avgör det. Kanske kan man säga att den i unik grad omhuldas i alla tänkbara musikaliska kretsar, från stjärnsolister till forskare. Den skrevs till en för Mendelssohn mycket viktig och kär barndomsvän, den världsberömda virtuosen Ferdinand David, märkligt nog född i samma hus i Hamburg som tonsättaren. Mendelssohn kunde med tiden utse honom till konsertmästare i den minst sagt anrika Gewandhausorkestern i Leipzig, som han ledde. David blev givetvis glad över vännens per brev uttalade önskan att skriva en konsert för honom, men han fick vänta rätt länge på resultatet och tvingades ibland påminna om löftet. Ovanligt nog då det gällde den snabbskrivande Mendelssohn, som ofta beskyllts för att ha för lätt för sig. I sex år från och med 1838 ägnade han sig åt konserten från och till. Den fullbordades i Frankfurt 1844 och uruppförde av herrarna i Leipzig på våren följande år. En ögonblicklig succé som hållit i sig.

Konserten får sägas vara mer ”violinistisk” än exempelvis Beethovens och Brahms violinkonserter, men står samtidigt långt ifrån ett ytligt effektsökande. Den är lika mycket klassisk som romantisk, just som Mendelssohn själv. De tre satserna är på traditionellt vis var sin egen enhet, men de spelas utan avbrott. Ingen helt vanlig modell på sin tid, men det gällde väl att inte bryta förtrollningen.

Text: Gunnar Lanzky-Otto

Gustav Mahler fick aldrig höra Das Lied von der Erde. Även om han komponerade verket sommaren 1908 blev det inte uruppfört förrän ett halvår efter hans död, nämligen i november 1911 under Bruno Walters ledning i München.

Vid första anblicken kan verket betraktas som en sångcykel, men Mahler själv kallade den för en symfoni för tenor och alt samt orkester. Att Mahler undvek att kalla sitt nya verk för en ”symfoni nr 9” berodde av allt att döma på en skräckfylld vidskepelse: Varken Beethoven eller Bruckner, som var föremål för Mahlers stora beundran, hade kommit upp till tio symfonier innan döden ryckt bort dem. Att döden vid denna tid upptog Mahlers tankar berodde på att den drabbat hans familj och på att läkaren hade upptäckt att Mahler själv led av ett svårt hjärtfel; av detta tvingades han att mer eller mindre hålla sig i stillhet.

Vid samma tid, hösten 1907, avgick Mahler som chef för Wienoperan och for en kortare tid till New York, där han dirigerade stadens filharmoniska orkester och vid Metropolitan. 1908 sände honom en av hans vänner Die chinesische Flöte, en samling kinesiska dikter i tysk översättning av Hans Bethge, och Mahlers fantasi sattes genast i rörelse. Han valde sex av dikterna, med vissa ändringar, till underlag för Das Lied von der Erde. Fyra av dikterna är skrivna av Li Bai, som är en av den kinesiska diktkonstens mästare. Liksom Zhang Ji, Mong-Kao-Jen och Wang Wei levde han på 700-talet, den kinesiska diktningens blomstringsperiod.

Das Lied von der Erde har betraktats som ett långt och passionerat farväl till jorden och dess fröjder. Med tanke på Mahler och hans situation när han efter återkomsten till Österrike på sommaren 1908 komponerade verket, förefaller det trovärdigt. Anmärkningsvärt är till exempel att ungefär hälften av det timslånga verket upptas av den sista satsen, kallad Der Abschied, en sats som inte bara har sorgmarschkaraktär utan också delvis kan uppfattas som en hymn till jordens skönhet.

Även om Das Lied von der Erde inte är Mahlers sista verk, kan det med fog sägas vara ett slags konstnärligt testamente till eftervärlden.

Text: Per Skans

Ungefärlig konsertlängd: 1 timme 45 minuter inklusive paus

Ingår i följande konsertserier: