Honeck i eftertankens tid

Återigen gästas Berwaldhallen av Radiosymfonikernas tidigare chefsdirigent Manfred Honeck, och den unge barytonen Andrè Schuen hörde vi senast i Brittens War Requiem. Honeck har länge velat göra ett Dvořák-program, och har själv varit med och satt ihop sviten med musik ur Dvořáks opera Rusalka (”Rödhårig flicka”).

Handlingen bygger på en slavisk folksaga om en vattennymf som förälskar sig i en prins. I den mest berömda arian ur operan, ”O silvermåne”, önskar hon sig att bli människa, och önskan blir bönhörd. Villkoren är dock att både hon och prinsen dör om hon inte hittar sin kärlek. Sagan slutar tyvärr sorgligt.

Strauss ungdomssång Allerseelen handlar också om olycklig kärlek, då berättaren önskar återfå sin älskade och hennes kärlek under allhelgonadagen. Strauss är kanske mest känd för sina tondikter från 1890-talet och senare även för sina operor. Men genom hela livet skrev han sånger och orkestrerade många av dem själv. Ruhe meine Seele bearbetades så sent som 1948. Textens tal om ”svåra tider” kan tänkas spegla Strauss reflektioner över Tysklands öde.

”Vier Lieder”, där Morgen och Ruhe meine Seele ingår. skrev Strauss till sin hustru som gåva på deras bröllopsdag den 10 september 1894. Texterna valde han från de unga, avantgardistiska poeter som han lärt känna på en resa till Berlin. Musikstilen räknas numera som art nouveau, slingrig och rik på ornament. Traum durch die Dämmerung som kännetecknas av hänföring, extas och förtjusning tillhör också denna kreativa period. Efter 1906 tar han ett uppehåll och komponerar inga fler sånger på tolv år.

Schuberts älskade Litanei med sin enkla, ömma och tröstande sång ”till alla själars minne” är resultatet av nyvunna erfarenheter i bel canto-stilen, efter lektioner för Antonio Salieri. Des Fischers Liebesglück handlar om fiskarens lycka i kärlek, samtidigt som tonarten a-moll skvallrar om något annat: ensamhet och isolering. Schubert använde ofta a-moll i verk som beskriver detta.

Konserten kröns med Brahms sista symfoni. 1885 ansågs han vara Beethovens arvtagare, och han betraktade sig själv som slutpunkten på en lång guldålder. Den nya, avantgardistiska musiken med Wagner i spetsen hade han svårt för. Han närmade sig inte ens musikdramat och programmusiken var honom främmande. Han kan snarare ses som en romantiker, men en som stöper verken i klassicistisk form. Melodiken hämtar han från de folkliga rötterna. I Symfoni nr 4 förenas tankarna på ett avslut, dock inte sorgligt utan med huvudet högt. En höstsång med referenser till hans stora inspirationskällor: Palestrina, Bach och Beethoven.

Text: Andreas Konvicka

25 oktober: Interplay. Rusalka – att bli människa

Vetenskapsradions Camilla Widebeck samtalar tillsammans med musikprofessorn Mattias Lundberg och etologen Johan Lind om det unikt mänskliga. Hämta din fribiljett nedan.

INTERPLAY 25 oktober: Säsongens första Interplay-seminarium handlar om sjöjungfrun Rusalka i Antonin Dvořáks opera och hur hon vill bli människa men saknar förmågan att visa mänskliga känslor. Därför är hennes kärlek till prinsen dömd att misslyckas. Seminariet startar kl. 17.30 i Berwaldhallens konsertsal. Fri entré, dock behövs biljett för entré i salen, hämta din här.