arrow

Himmelsk mekatronik

Den surrealistiske poeten Guillaume Apollinaires ande svävar över Berwaldhallen i vår. Hans diktsamling Calligrammes bildar förlaga både till den körsvit signerad Carl Unander-Scharin som uruppförs i denna konsert och till de interaktiva musikinstallationer som publiken har kunnat bekanta sig med sedan februari 2017. De har utvecklats av Carl och Åsa Unander-Scharin i samarbete med Ludvig Elblaus och utforskar skärningspunkter mellan fysisk rörelse, musikaliska klangvärldar och innovativ teknologi. Läs mer om projektet Himmelsk mekatronik.


Medverkande

 

Radiokören har i över 90 år bidragit till utvecklingen av den svenska a cappella-traditionen. Under den legendariske dirigenten Eric Ericsons ledarskap fick kören ett stort internationellt renommé och räknas i dag bland världens främsta körer. Körmedlemmarnas förmåga att växla mellan kraftfulla solistiska insatser och att sömlöst smälta in i ensemblen skapar ett unikt och dynamiskt instrument som hyllas av musikälskare och kritiker världen över, liksom av de många dirigenter som utforskar och utmanar körens potential.

Radiokören bildades samma år som Radiotjänst påbörjade sina sändningar och kören hade sin allra första konsert i maj 1925. Ambitionsnivån var hög redan från starten med ett uttalat mål att framföra nyskriven musik.

Sedan januari 2019 är Marc Korovitch kormästare för Radiokören med ansvar för ensemblens kontinuerliga utveckling. Två av körens tidigare chefsdirigenter, Tõnu Kaljuste och Peter Dijkstra, utnämndes i november 2019 till hedersdirigenter. Båda har fortfarande nära kontakt med kören och gör återkommande gästspel. Rekrytering av ny chefsdirigent för Radiokören pågår.

Peter Dijkstra växte bokstavligen upp i körlivet. När han var liten sjöng han i sin fars prominenta gosskör i Nederländerna och debuterade på scen som tioåring. Efter att ha studerat sång och dirigering i Haag, Köln och Stockholm har hans karriär varit intensiv och kantad av framgångar. Han är en flerfaldigt prisbelönad och av såväl kritiker som körsångare mycket uppskattad dirigent och konstnärlig ledare. Dijkstra är sedan 2007 chefsdirigent för Radiokören. Han är även chefsdirigent för Nederländska kammarkören, konstnärlig ledare för manskören The Gents och vokalensemblen MUSA och ger regelbundet masterclasses och föreläsningar.

Carl Unander-Scharin har studerat vid Kungliga Musikhögskolan, Operahögskolan och KTH. Carl är specialiserad på höga lyriska tenor-partier och var mellan 2000–2010 anställd på Kungliga Operan i Stockholm. Parallellt med sin omfattande verksamhet som tenor är Carl en produktiv kompositör. Bland hans kompositioner märks tio operor, musik för film, tv och dans samt körverk och oratorier. Hans interaktiva verk, baserade på specialutvecklad teknologi har rönt stor uppmärksamhet både i Sverige och internationellt.

Under åren 2011–2014 var Carl gästprofessor vid Operahögskolan i Stockholm. Sedan 2015 innehar han en liknande position vid Karlstads universitet. I januari 2015 disputerade Carl vid KTH med avhandlingen Extending Opera – Artist-led Explorations in Operatic Practice through Interactivity and Electronics. Carl är ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien.

Åsa Unander-Scharin är en svensk koreograf, konstnärlig forskare och professor i musikalisk gestaltning vid Luleå Tekniska Universitet. Hon disputerade 2008 på avhandlingen Mänsklig mekanik och besjälade maskiner och kopplingen mellan människa och maskiner har gått som en röd tråd genom hennes konstnärskap vilket resulterat i verk som The Lamentations of Orpheus, Petrushka’s Cry och Olimpia.

Hon har gjort ett trettiotal sceniska dansverk och dessutom koreograferat operor för Vadstenaakademien och Piteå kammaropera, bland andra Claudius, Girello, Tokfursten och Byrgitta, samt Nationalbaletten i Hanoi. Hon har också gjort dansfilmer för Sveriges Television som Elevation och Artificial Body Voices.

Tillsammans med Carl Unander-Scharin har hon på senare år skapat uppmärksammade verk som Calligrammes och Himmelsk mekatronik, båda uruppförda i Berwaldhallen 2016 respektive 2017, och operaverket ReCallas:Medea som beställts och skrivits till Europas kulturhuvudstad 2020, Rijeka i Kroatien.

Ludvig Elblaus är doktorand vid institutionen för Medieteknik och interaktionsdesign vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm. Han är också musiker och kompositör, bland annat i bandet The Schematics. Som soloartist har han släppt skivor på bolag som New Speak och Electronic Desert Recordings. Vid sidan av detta skapar han också audiovisuell konst. Ludvig är en flitigt anlitad utvecklare av tekniska lösningar avsedda för användning på mässor, teatrar, dansföreställningar och installationer.

I sin forskning på doktorsprogrammet medierad kommunikation undersöker Ludvig Elblaus interaktiv ljuddesign och utvecklingen av konsertspecifika teknologier. Med utgångspunkt i sin egen verksamhet som musikutövare berör hans forskning också frågor om förkroppsligande, tyst kunskap och designteori. Dessutom berörs också mer generella frågor som exempelvis hur estetik och konst inverkar på teknikutvecklingen generellt. Tillsammans med Carl Unander-Scharin och Åsa Unander-Scharin har Ludvig Elblaus utvecklat interaktiva musikinstrument som ställts ut på många platser runt om i världen som Rotterdam och på Operahuset i Rijeka, Kroatien.

Musiken

Ungefärliga tider

Ordet ’mekatronik’ är sällsynt i musiksammanhang. Det myntades på 1960-talet av den japanske ingenjören Tetsuro Mori och är namnet på ett relativt ungt vetenskapsområde som berör synergin mellan elektronik och mekanik. Tillsammans med Åsa Unander-Scharin och Ludvig Elblaus har Carl Unander-Scharin under flera år utforskat skärningspunkterna mellan musik, teknik och dans i olika verk, utställningar och interaktiva installationer. I körsviten Calligrammes, som skrivits på beställning till Radiokören, skall körmedlemmarna själva spela på en av dessa: ett antal mycket rörelsekänsliga linor, uppspända som en människas stämband. Körverket bygger på den tidiga 1900-talspoeten Guillaume Apollinaires visuella dikter med samma namn. Diktsamlingen från 1918 har den ödesmättade undertiteln ’Dikter om krig och fred’ vilket genljuder i vår oroliga samtid. När körsångarna spelar på de uppspända linorna hörs citat ur Apollinaires verser som tillsammans med sången och koreografi av Åsa Unander-Scharin gestaltar de surrealistiska texterna. Uppfinningen är inte ny, men den underliggande tekniken har omarbetats helt för det här tillfället tillsammans med Ludvig Elblaus, kompositör och doktorand vid KTH.

Under andra världskriget tjänstgjorde Olivier Messiaen som sjukvårdsassistent eftersom hans dåliga syn gjorde honom olämplig för vapentjänst. På våren 1940 tillfångatogs han av nazisterna och sattes i ett fångläger utanför Görlitz, där han skrev Kvartett för tidens ände och även uppförde verket med tre medfångar. Efter att han släpptes i maj 1941 utnämndes han till professor vid Pariskonservatoriet där han undervisade bland andra Pierre Boulez, Karlheinz Stockhausen och Iannis Xenakis. Under 1940-talet skrev Messiaen tre verk inspirerade av bland annat legenden om Tristan och Isolde, varav den storslagna Turangalîlasymfonin kanske är den mest kända. Det tredje verket, Cinq rechants från 1948, bygger även på den franske 1600-talstonsättaren Claude Le Jeunes musik samt provensalsk trubadursång, alba, och av kärlekssånger ur sydamerikansk folkmusik från Peru och Ecuador. Dessa disparata influenser förenas i just kärleksbudskapet som Messiaen själv understryker i verkets förord: ”Det här verket är en kärlekssång. Det ord borde ensamt vägleda sångarna när de tolkar dikten och musiken.”

Efter att en nära vän och kollega omkom i en bilolycka i Ungern 1936 upplevde Francis Poulenc en religiös pånyttfödelse. Kort därefter besökte Poulenc pilgrimsstaden Rocamadour i sydvästra Frankrike. Vistelsen inspirerade honom till att återupptäcka katolicismen som han vuxit upp i, men lämnat när han miste båda sina föräldrar i tonåren. Vänner och kollegor betydde mycket för Poulenc och i konstnärsgruppen Les Six blev författaren Jean Cocteau något av en fadersgestalt för honom och de andra medlemmarna i gruppen. Hans homosexualitet plågade honom genom livet, i synnerhet som den svårligen förenades med hans återupptäckta tro. Nu började han också att på allvar skriva musik för kör a cappella, något han tidigare bara gjort en gång. Samma år som olyckan skrev Poulenc sviten Sept chansons för blandad kör, med texter av en annan vän, diktaren Paul Éluard. I många år hade han försökt tonsätta Éluards texter men inte lyckats, förrän nu, och många andra verk med vännens texter blev till under Poulencs karriär.

Ungefärlig konsertlängd: 1 tim 10 min, ej paus

Observerat att platser på 2:a radens körläktare är enbart lyssnarplatser. Under konserten kommer en video visas på skärm som man ej ser från 2:a radens körläktare. Redan på kvällens Interplay den 28 april kl 17.30 presenterar Carl och Åsa Unander-Scharin samt Ludvig Elblaus projektet Himmelsk mekatronik.