arrow

Harding möter Cargill

Två duvor förekommer under konserten. Skogsduvan är bärare av illavarslande omen i både Dvořáks vackra men sorgliga tondikt Die Waldtaube och i Lied der Waldtaube ur Schönbergs majestätiska Gurre-Lieder.  Duvor är ju även ett återkommande emotionellt tema i förälskelsen som tillstånd. Schönbergs Verklärte Nacht lär ha kommit till i samband med Schönbergs förälskelse i systern till sin gode vän och musiklärare Alexander von Zemlinsky.

Waldweben av Richard Wagner kan väl närmast beskrivas som en pastoral tondikt, en stund av vila och reflektion i andra akten av operan Siegfried. Den unge hjälten, Siegfried, har sökt upp draken Fafners grotta för att ta livet av honom, men Fafner är inte hemma. Siegfried lägger sig i väntan under ett träd och blir gradvis alltmer varse om de ljud skogen frammanar. Han njuter av fåglarnas kvittrande och trädens lövsus. En liten idyll, där Wagner lämnade sin hjälte och skapandet av Nibelungens ring under tolv år för att i stället komponera Tristan och Isolde och Mästersångarna i Nürnberg.

Undrar om det är duvans något ödesmättade läte som gör att fågeln fått symbolisera bäraren av mindre goda nyheter. I Schönbergs enorma kantat Gurre-Lieder består första delen av en stor kärleksduett mellan kung Waldemar och hans älskarinna Tove och det är först i slutet av scenen som skogsduvan dyker upp med sin sång. I en mörk ballad berättar duvan om hur drottning Helvig mördar Tove och om Waldemars stora sorg. I Lied der Waldtaube hör vi skotska mezzosopranen Karen Cargill som är känd för nyanserade tolkningar av krävande roller, till exempel Waltraute i Ragnarök, sista delen av Nibelungens ring.

Verklärte Nacht är ett verk som följde Arnold Schönberg genom livet. Schönberg var en ohejdad beundrare av progressive Richard Wagner, mycket tack vare sin gode vän och musiklärare Alexander von Zemlinsky. Det var också under en semesterresa med nämnde Zemlinsky i Payerbach, nära den österrikiska orten Semmering, som Schönberg i september 1899 skrev det första utkastet till Verklärte Nacht. Under denna tid hade han börjat uppvakta Zemlinskys syster Mathilde och det var under förälskelsens inverkan han komponerade verket.

Sent i karriären gav sig Dvořák i kast med att skriva tondikter. Det blev fem stycken som alla är modernare och mer uttrycksfulla än, exempelvis, symfonierna. Inspirationen kom ofta från landsmannen Karel Jaromír Erben, vars texter givit upphov till ett antal tonsättares tondikter. Diktcykeln Kytice, Bukett, innehåller nattsvarta historier med övernaturliga inslag som Dvořák fascinerades av. Die Waldtaube, Skogsduvan – ännu en duva – är en hiskelig historia om en kvinna som giftmördar sin man. Efter en kort period gifter hon om sig och allt är frid och fröjd. Idyllen störs dock av en duva som sitter på den mördade mannens grav och dag efter dag sjunger en sorgesam sång. Kvinnans skuldkänslor ökar gradvis och till slut begår hon självmord genom att kasta sig i floden.

Text: Thomas Roth


SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER Skriv ut

Christian Gerhaher ställer tyvärr in sin medverkan på grund av sjukdom.

Har du köpt biljett/abonnemang till denna konsert så kommer du bli kontaktad av biljettkontoret inom kort.

Medverkande

 

Sveriges Radios Symfoniorkester är en av Europas mest mångsidiga orkestrar. Repertoaren innefattar såväl de stora klassiska verken som spännande ny musik. I samarbeten med tonsättare, dirigenter och solister finns en ständig strävan att bryta ny mark. Orkesterns omfångsrika och högklassiga musicerande har belönats med ett otal priser och lovord och de gör regelbundna gästspel på internationella festivaler och konserthus. ”Orkestern har en unik kombination av ödmjukhet, sensibilitet och musikalisk fantasi” säger Daniel Harding, chefsdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester. ”Jag har aldrig haft en konsert med Radiosymfonikerna där de inte spelat som om det gällde livet!” fortsätter han. Den första radioorkestern bildades 1925, samma år som Radiotjänst började sina sändningar. Alltsedan dess har orkesterns konserter sänts i Sveriges Radios. Sveriges Radios Symfoniorkester fick sitt nuvarande namn 1967 och har genom åren haft framstående chefsdirigenter som Sergiu Celibidache, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen.

Daniel Harding är Sveriges Radios Symfoniorkesters chefsdirigent sedan 2007. Han är även avgående chefsdirigent för Orchestre de Paris, konstnärlig ledare för Anima Mundi-festivalen i Pisa och hedersdirigent hos Mahler Chamber Orchestra, som han jobbat med i över 20 år. Harding gästar regelbundet framstående orkestrar som Wienfilharmonikerna, Staatskapelle Dresden och Concertgebouworkestern i Amsterdam. Han har gjort flera prisbelönade skivinspelningar som Grammy-belönade Billy Budd av Benjamin Britten med London Symphony Orchestra och Beethovens Pianokonsert nr 3 och 4 med Sveriges Radios Symfoniorkester och Maria João Pires.

Harding började spela trumpet som barn, men i tonåren tog intresset för dirigering över. Som sjuttonåring satte han upp Arnold Schönbergs Pierrot Lunaire med några studiekamrater, vilket ledde till jobb som assistent åt Sir Simon Rattle vid Birminghams symfoniorkester i ett år. Han avslutade sin tid med att själv leda orkestern, vilket blev hans professionella debut som dirigent.

I augusti 2018 avslutade Daniel Harding och Sveriges Radios Symfoniorkester den prestigefyllda Edinburgh International Festival med Mahlers storslagna Symfoni nr 8 tillsammans med internationella stjärnsolister som Karen Cargill och Christopher Maltman. I september gästade de Anima Mundi-festivalen i Pisa och i november åker orkestern på en omfattande Europaturné med konserter i bland annat Tyskland, Österrike och Schweiz. Harding är även en eftertraktad operadirigent med återkommande engagemang vid exempelvis La Scala i Milano, Wiener Staatsoper och festivalen i Aix-en-Provence.

Harding är angelägen att utbilda och inspirera sin publik. Han vill att barn och ungdomar själva skall få uppleva musiken med instrument i händerna och att publiken får en fördjupad relation till – och därmed också förståelse av – musiken. ”Jag vill förmedla att musik är mer än en kort förströelse,” säger Harding. ”Den är en del av våra liv och jag tror att när publiken blir medveten om det kommer de att lyssna på ett annat sätt.”

Medverkan i Mendelssohns Elias med London Philharmonic samt mottagandet av Kathleen Ferrier Award 2002 var två tidiga höjdpunkter i skotska mezzo-sopranen Karen Cargills karriär. Sedan dess har uppträtt med en rad olika filharmoniska orkestrar i bland annat Boston, Philadelphia, Seoul, Rotterdam, Berlin och London. Hon har jobbat med framstående dirigenter som Myung-Whun Chung, Bernard Haitink, Robin Ticciati och Valery Gergiev. På operascenen har Cargill framträtt som Waltraute i Ragnarök på Deutsche Oper, Suzuki i Madama Butterfly på English National Opera och Isabella i Italienskan i Alger på Scottish Opera.

Musiken

Ungefärliga tider

Cirka fem kilometer sydväst om Helsingör ligger de gräsbevuxna ruinerna av slottet Gurre, döpt efter Gurresjön som numera snarare är ett träsk. Ett tre meter högt torn, en mindre ringmur och fyra hörntorn syns fortfarande, men utgrävningar har visat att slottets areal omfattade runt fem hektar. Slottet kan i mindre format dateras till 1100-talet, men det var danske kung Valdemar Atterdag – för oss känd för brandskattningen av Visby 1361 – som byggde den storslagna borg som blev hans favorithem och dit han förde sin förbjudna kärlek Tovelille, danska för ”liten duva”. Enligt en av flera legender var det också här Valdemars svartsjuka hustru, drottning Helvig, dödade sin rival Tove. I sin förtvivlan och ilska anklagade kungen Gud och dömdes till vilda och vansinniga nattliga jaktritter med sina döda vasaller och att fruktlöst söka efter Tove på dagarna.

Legenden om Valdemar och Tove berättades i ett långt poem från 1868, Gurresange, av den då 21-årige danske författaren Jens Peter Jacobsen. Under sin korta livstid blev Jacobsen lika uppskattad som sina landsmän H. C. Andersen och Sören Kierkegaard, särskilt i Tyskland, och det var också den tyske historikern och författaren Robert Franz Arnold som 1899 översatte texten till tyska. Denna översättning inspirerade 26-årige Arnold Schönberg till att komponera Valdemars och Toves första nio sånger med pianoackompanjemang och snart också till sitt väldiga oratorium för 300 instrumentalister och sångare, minst!

Gurre-Lieder var en av Schönbergs tidigare kompositioner, åtminstone de två första delarna som han skrev 1900–1901. Eftersom han försörjde sig med arrangemang av operett- och kabarémusik för teatrar i Wien och Berlin tog det tio år innan hela verket var färdigt. Då märktes också att Schönberg påbörjat en annan resa än de första delarnas senromantiska klangvärld. Första delen inleds med ett orkesterförspel, följt av nio kärlekssånger med omväxlande Valdemar och Tove. Ett orkestermellanspel leder sedan över till den tragiska Lied der Waldtaube, Skogsduvans sång, som berättar om Toves död och som avslutar oratoriets första del.

Text: Gunilla Petersén

Verklärte Nacht är ett verk som följde Arnold Schönberg genom livet. Han komponerade den ursprungliga versionen 1899 då han var 25 år gammal, arrangerade den för stråkorkester 1917 och reviderade verket 1943, åtta år före sin död.

Stycket är i mångt och mycket en produkt av förrförra sekelskiftets Wien, en stad där fin-de-siècle-andans dekadens, ångest och livsleda var påtaglig. Politik och konst var föremål för livliga diskussioner på caféerna och för den artistiska revolten på musikscenen stod herrar som Gustav Mahler, Anton Bruckner, Richard Strauss och Arnold Schönberg. Den sistnämnde var förvisso utbildad i konservative Johannes Brahms anda, men blev en ohejdad beundrare av progressive Richard Wagner, mycket tack vare sin gode vän och musiklärare Alexander von Zemlinsky. Det var också under en semesterresa med nämnde Zemlinsky i Payerbach, nära den österrikiska orten Semmering, som Schönberg i september 1899 skrev det första utkastet till Verklärte Nacht. Under denna tid hade han börjat uppvakta Zemlinskys syster Mathilde och det var under förälskelsens inverkan han komponerade verket.

Inspiration hämtade Schönberg från en, i den pryda sekelskiftespublikens ögon, förhållandevis lättsinnig text av den Zeitgeist-inspirerade tyske poeten Richard Dehmel. Också vad gäller harmoniken, med passager av polytonalitet och atonalitet samt skiftande tempi, ansågs Verklärte Nacht vid den tiden vara ett kontroversiellt verk. Vid urpremiären den 19 mars 1902 på Wiener Musikverein var mottagandet blandat. Bland annat skrev en recensent: ”Många satt tysta. Några busvisslade. Andra applåderade. På ståplatserna röt några unga människor (vars förmåga att känna igen skönheten i ett så komplext verk efter en enda lyssning är att beundra) som lejon.”

Text: Anna Hedelius

Efter Dvořáks hemkomst från USA i april 1895 var det under hans sista nio år två genrer som stod i fokus: operan och den symfoniska dikten. Bakom sig hade han verk i de klassiska formerna som gjort honom världsberömd och gett honom en värdig plats jämte Brahms som representant för den absoluta musiken. Dvořák hade hela sitt liv beundrat både Wagner och Liszt, men att han nu komponerade programmusik i den senares anda förvånade många. Det var inte heller tjeckisk mytologi eller historia, som Smetana så fullödigt hade skildrat i Mitt fosterland, som lockade Dvořák utan mörkret och brutaliteten i den tjeckiska folksagan. Fyra symfoniska dikter samt sagooperorna Katja och djävulen och Rusalka har sin grund i författaren och balladupptecknaren Karel Jaromír Erbens kusliga berättelser.

Skogsduvan, den fjärde av Dvořáks fem symfoniska dikter, är indelad i fem delar som alla varierar ett och samma tema i enlighet med Liszts metamorfosteknik som han använde i sin symfoniska dikt Les Préludes. Handlingen i Skogsduvan berättar om en nöjeslysten kvinna som har förgiftat sin man. Hon följer kistan till graven, på vilken det så småningom växer upp ett träd där en skogsduva bygger bo. Kvinnan har nu gift om sig med en ung bonde, men duvan påminner henne ständigt om sitt brott. Vansinnig går hon till slut ut i vattnet och dränker sig. Verket uruppfördes i Brno 1898 av Leoš Janáček som var en stor beundrare av Dvořák. Janáček publicerade också egna analyser av de fyra sagoinspirerade symfoniska dikterna, vars rytmstrukturer med korta, ofta upprepade ledmotivsfraser skulle komma att påverka hans egen musik.

Text: Henry Larsson

Ungefärlig konsertlängd: 2 tim 10 min inkl. paus