arrow

Mühlrads klarinettkonsert

Den mångsidige kompositören Jacob Mühlrad har tagit musikvärlden med storm de senaste åren. I denna konsert uruppför klarinettisten Magnus Holmander hans nyskrivna klarinettkonsert, beställd av Sveriges Radios konserthus Berwaldhallen. Dirigenten Martin Fröst leder också Radiosymfonikerna i Felix Mendelssohns tredje symfoni, inspirerad av den skotska naturen.

Konserten sänds i Sveriges Radio P2 fredag 3 maj kl 19:03 samt i Sveriges Television lördag 4 maj kl 19:00.

Stanna kvar torsdag 11 april och lyssna på bonuskonserten efter det ordinarie programmet med pianisten David Wärn som spelar Andreas Halléns romantiska pianokvartett med tre stråkmusiker ur orkestern!

Läs mer om klarinettkonserten i en intervju med Jacob Mühlrad under fliken Läs mer.

 

SEMA är titeln på det nya verk för soloklarinett och orkester som Jacob Mühlrad specialskrivit för klarinettisten Magnus Holmander och Sveriges Radios Symfoniorkester. Sema (men utan versaler) är också namnet på en religiös sufistisk rituell dans.

– En vacker, visuell ritual som handlar om strävan efter kärlek, det perfekta och att komma nära Gud, förklarar Jacob Mühlrad.

– Jag är mycket fascinerad över denna viktiga ritual och den betydelse den har för människor och de vackra associationerna och symboliken från den. Till exempel att den efterliknar den mest fundamentala rörelsen som är en förutsättning för liv, alltså rotationen. Och att det skapar insikter är för mig gudomligt. Dansen speglar också allt levandes rotation och rörelse, från planeterna till atomernas rörelse.

Jacob Mühlrad har ofta låtit sig inspireras av religiös liturgi och ritualer i sitt musikskapande. Så alltså även nu. Men om vi har vant oss vid att hans musik har en meditativ grundton, kan vi denna gång förvänta oss något annorlunda:

– Verket är väldigt meditativt men också explosivt och på det viset skiljer det sig mycket från det jag skrivit förut, framför allt eftersom verket har en solist, Magnus Holmander. Det utmanade mig att skriva på ett vis jag tidigare inte gjort.

– Det här transcendentala tillståndet som man försöker nå i sema, det är också nånting jag försöker nå och som jag försöker åstadkomma med verket, säger han.

– Den roterande rörelsen som i dansen finns i orkestern på olika vis. Ibland i Magnus stämma när han rundandas, det vill säga han andas in och ut samtidigt för att kunna hålla en konstant ton. Men även i instrumentet bullroarer, ett av världens äldsta instrument, som svingas i ett rep i en rotation för att det ska bli ljud.

Även om han på senare år alltmer intresserat sig för orkestermusik, var det länge körmusiken som gjorde Jacob Mühlrad känd och omtyckt. Kommer det att märkas på klarinettkonserten att den skrivits av en tonsättare med en så uppenbar känsla för sång? Det enkla svaret är ja.

Jacob Mühlrad berättar att han tänker sig klarinetten som en predikant som vägleder oss genom verket. Ibland har den en framträdande roll och tar plats. Andra gånger är den en ganska spröd röst. Vilket har likheter med flera av hans körverk, till exempel Nigun från 2014, och hur sångsolisten där växte fram ur kören, organiskt, och utan att dominera.

Klarinettisten Magnus Holmander är en god vän, och har haft en mycket aktiv roll i tillkomsten av konserten. Det har bollats idéer och testats spelsätt, och konserten är skräddarsydd för honom.

– Han har haft ett otroligt tålamod och varit väldigt snäll och ödmjuk. Som kompositör kan man ibland vara lite naiv och fastna i sin föreställning om hur någonting ska låta. Sen måste det möta verkligheten …

Jacob Mühlrad är inte den sorts tonsättare som sitter isolerad på sin kammare och träffar musikerna först när det är dags för konsert. Han tycker det är socialt och trevligt, som han säger, att ha kontakt hela tiden med musikerna, även de som spelar i orkestern. Att på en gång få höra hur musiken klingar och få experimentera.

Och så är det bra att promenera. Nu på sluttampen när allt är färdigskrivet i datorn, och det går att extrahera alltsammans som midifil, så har musiken fått följa med i lurarna.

– Jag tog en djurgårdspromenad klockan två häromnatten för att lyssna igenom hela klarinettkonserten ett par gånger.

En massa småfix måste lokaliseras och ändringar göras, in i det sista. Uruppförandet närmar sig med stormsteg.

Christina Hedlund mars 2024

 


SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER dot 2023/2024
Skriv ut

Medverkande

 

&

Sveriges Radios Symfoniorkester är en av Europas främsta och mest mångsidiga orkestrar, som har mottagit flera priser och utmärkelser och samarbetar med världens främsta kompositörer, dirigenter och solister. Orkestern turnerar regelbundet, med hyllade gästspel runt om i Europa och världen, och har en omfattande, kritikerrosad skivkatalog.

Sedan 2007 är Daniel Harding chefsdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester, och sedan 2019 också dess konstnärlige ledare. Hardings tjänst fortsätter till och med säsongen 2024/2025. Två av orkesterns tidigare chefsdirigenter, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen, har utnämnts till hedersdirigenter. Båda fortsätter att göra regelbundna gästspel med orkestern.

Sveriges Radios Symfoniorkester är hela Sveriges symfoniorkester. Från sin hemmascen i Sveriges Radios konserthus Berwaldhallen når orkestern hela landet i etern och på webben genom Sveriges Radio P2. Flera av konserterna visas även på Berwaldhallen Play, i SVT och på SVT Play, samt sänds internationellt genom EBU.

&

Martin Fröst, klarinettist och dirigent, bördig från Uppsala och utbildad vid Kungliga Musikhögskolan och musikhögskolan i Hannover, är en av vår tids största musiker. Hans internationella renommé låter sig nästan inte beskrivas. En kritiker i New York Times menade att Martin Fröst äger ”en virtuositet och musikalitet som ingen annan klarinettist – kanske ingen annan instrumentalist – som jag kan påminna mig”. 2014 erhöll han Léonie Sonning Music Price. Namn ur listan över tidigare mottagare vittnar om prisets tyngd: Leonard Bernstein, Birgit Nilsson, Daniel Barenboim.

Genom åren har han gjort sig känd för att ständigt söka nya vägar inte bara för sitt eget musicerande, utan också genom att utmana gränserna för hur vi tar till oss klassisk musik och hur den klassiska musikarenan fungerar. Ett exempel är de bejublade temakonserterna med Kungliga Filharmonikerna; Dollhouse, Genesis, Retrotopia och Xodus (2013–2022), ett slags multimedieprojekt med musik, koreografi och ljusdesign, och där Martin Fröst framträdde både som klarinettist, dirigent, textförfattare och ”ceremonimästare”. Repertoaren spann genom hela världshistorien, från flertusenåriga notfragment till den allra senaste nutida musiken, vilket kan sägas vara typiskt för hur Martin Fröst fungerar som musiker. Det handlar om att fånga musikens innersta väsen, oavsett om det är klarinetten som är verktyget, eller dirigentpinnen, och oavsett från vilken tid musiken kommer.

Martin Fröst framträder numera både som dirigent och klarinettsolist – ibland i båda rollerna samtidigt, som när han framför Mozarts klarinettkonsert – med världens främsta orkestrar: Concertgebouworkestern i Amsterdam, New Yorks och Los Angeles filharmoniska orkestrar, Gewandhausorkestern i Leipzig, London Philharmonic, med många flera.

Sedan 2019 är han chefsdirigent för Svenska Kammarorkestern. Ett projekt har handlat om att under en fyraårsperiod göra turnéer (med tåg!) och följa Mozart i spåren på hans resor genom Europa. Han driver även stiftelsen Martin Fröst Foundation, med målet att ge barn och unga världen över utbildning i musik, tillgång till instrument och möjlighet att utveckla den klassiska konsertformen för framtida generationer.

 

Magnus Holmander har en uttalad passion för nutida musik, vilket lett till en lång rad samarbeten med flera av landets mest namnkunniga kompositörer. Förutom den nu aktuelle Jacob Mühlrad kan nämnas Rolf Martinsson, Anders Hillborg och Andrea Tarrodi.

Han är ständigt nyfiken på att hitta nya uttryck, sammanhang och sätt att spela. Ofta handlar det om att experimentera med ny teknik, som i föreställningen Music in Motion där han kopplade klarinetten till en sensor som kände av rörelser, vilket gav ljudeffekter, exempelvis loopar, så att han kunde ”spela med sig själv”. I performanceföreställningen The Extended Clarinet tillsammans med pianisten David Huang och ljusdesignern Lovisa Ivenholt användes klarinetten inte bara för att frambringa toner, utan också för att med sin rörelse skapa olika ljuseffekter.

En röd tråd i Magnus Holmanders musikerskap är förkärleken för att blanda klarinettspelet med andra konstformer. Den mest otippade kombinationen är när han blandar klarinettspel med trollerikonster! På sin hemsida presenterar han sig med orden Musician and Magician. Uppvuxen med både far och farfar som skickliga amatörillusionister, hade han också själv redan som liten under uppväxten i Askim ett stort intresse för trolleri, parallellt med musiken. Det har sedan fallit sig naturligt att skapa egna trick som involverar klarinetten på olika sätt. Både musik och trolleri, har han sagt, handlar ju ytterst om upplevelser.

Sitt genombrott fick Magnus Holmander 2013. Han studerade då fortfarande på Kungliga Musikhögskolan (Hermann Stefánsson och Emil Jonasson var hans lärare) och blev inbjuden av sin äldre klarinettkollega Martin Fröst att medverka i föreställningen Dollhouse på Konserthuset i Stockholm. Sedan dess har han gått från klarhet till klarhet. Martin Fröst har kallat honom ”en av de mest fullfjädrade klarinettisterna vi har i Sverige idag”.

Han har vunnit en mängd utmärkelser. Nämnas kan European Concert Hall Organisation som 2019 utsåg honom till ”Rising Star”, vilket ledde till framträdanden på en rad stora konserthus i Europa: Concertgebouw, Musikverein, Elbphilharmonie, Royal Festival Hall, Kölner Philharmonie med flera.

Musiken

Ungefärliga tider

Läs mer om klarinettkonserten i en intervju med Jacob Mühlrad under fliken Läs mer.

Det var inte vilken 20-åring som helst som sommaren 1829 begav sig från London till Skottland för lite ledighet efter en intensiv arbetsperiod. 20-åringen i fråga hette Felix Mendelssohn och var redan en celebritet: som pianist, tonsättare och dirigent. I London hade han gjort en rad konserter och rönt stor framgång (det gjorde han alltid där – engelsmännen älskade honom!).

En kväll i juli kom han till slottet Holyrood i Edinburgh. Det var där den skotska drottningen Mary Stuart hade residerat på 1500-talet. Slottet, ruinerna av kapellet där drottningen en gång krönts, tankarna på Schillers skådespel Maria Stuart – om kärlek, lönnmord och maktspel – allt gjorde starkt intryck på Felix Mendelssohn.

Han hade rest till Skottland med en idé om att hämta inspiration till en symfoni, här fick han det. I ett brev till familjen hemma i Berlin skriver han:

Jag tror att jag idag, i det gamla kapellet, fann början av min skotska symfoni.

Genast satte han sig ner och gjorde en skiss. Den skissen ligger till grund för den vackra, stillsamt ödesmättade melodi vi kommer höra precis i början av symfonin.

Så då var allt klappat och klart, bara att åka hem till Tyskland och skriva färdigt resten? Inte alls. Det skulle dröja hela tretton år innan symfonin var klar.

När det hann gå så lång tid – hur mycket av intrycken från resan finns kvar? Vad är förresten skotskt med den här musiken? Värt att veta är att syftet aldrig var att skapa en tonmålning – som att härma vågors brus eller få lyssnaren att tänka sig ett händelseförlopp – mer att ge en känsla av Skottland. Som med åren kom att bli minnet av en känsla.

Den skotska folkmusiken då, finns inte den med? Jo, några gånger glimtar den fram. Mest tydligt i andra satsen. Där hör man en melodi spelas av en klarinett. Det är charmigt, muntert och leder tanken till skotsk folkdans. Märk väl, det är associationer – något direkt samband med någon känd folkmusik finns inte.

Den vemodiga melodin i inledningen börjar med ett stigande kvartsintervall (kvart: tänk början av sången Amazing Grace). Det intervallet återkommer som ett motiv genom hela symfonin. Effekten blir att även om varje sats har sin egen karaktär, hålls symfonin ihop på ett elegant sätt, och flödar fram med den självklarhet som är så typisk för Mendelssohn.

Text: Christina Hedlund

Ungefärlig konsertlängd: 1 tim 10 min

OBS – konserten har bytt titel och hette tidigare ”Fröst tolkar Mühlrad”.

Lyssna på P2: Samtal med Mühlrad


BONUSKONSERT 11 APR: HALLÉNS PIANOKVARTETT
Som kompositör, dirigent och pedagog var Andreas Hallén en centralgestalt i det svenska musiklivet kring sekelskiftet 1900. I Halléns musik märks ofta inspiration från samtida tyska kompositörer som exempelvis Richard Wagner och hans romantiska pianokvartett från 1870 är inget undantag.

Medverkande:
Frida Hallén Blixt, violin
Linnea Nyman, viola
Helena Nilsson, cello
David Wärn, piano

Program:
ANDREAS HALLÉN: Pianokvartett op. 3, 25 min
I. Andante maestoso – Allegro appassionato – Presto
II. Lento
III. Allegro vivace – Presto

Ingår i följande konsertserier: