Ett jublande sekel med Radiokören
Radiokören fyller 100 år under 2025 vilket kommer att uppmärksammas i flera konserter under säsongen. Firandet inleds med denna konsert där chefsdirigent Kaspars Putniņš leder kören i ett sakralt program som visar ensemblens stilistiska bredd: från Johann Sebastian Bachs Magnificat till Arvo Pärts Te deum.
Plats: Kungsholms kyrka
I 1960-talets Sovjetunionen betraktades ett sjunget ”credo in Jesus Christum” – jag tror på Jesus Kristus – som en attack på kommunistregimen. Med sitt verk Credo från 1968 gjorde Arvo Pärt sig mer eller mindre omöjlig i det sovjetiska Estlands musiketablissemang, det var helt enkelt inte i enlighet med officiell ideologi. Pärt ansåg dessutom sin kompositionsteknik meningslös och tystnade, på åtta år skrev han nästan ingenting alls. Han fortsatte emellertid sin musikaliska och andliga resa. Han sökte sig till gregoriansk sång och medeltida kyrkomusik, ett möte som skulle bli avgörande för hans fortsatta musikskapande. Andligen landade han så småningom i den ortodoxa kyrkan och musikaliskt i det som han kallar Tintinnabulism av latinets tintinnabuli – små klockor.
Sedan dess ägnar sig Pärt nästa uteslutande åt att skriva sakral musik. När han väl började komponera igen hade han totalt bytt musikalisk inriktning. I sin nya stil arbetar han med ett mycket litet och begränsat musikaliskt material som till stor del bygger på till synes enkla treklanger, men i komplicerade rytmiska mönster. Vi urskiljer dem i Te Deum med text från den Ambrosianska hymnen. Den som, enligt legenden, biskop Ambrosius av Milano på gudomlig ingivelse utbrast i då han på påskdagen år 387 döpte Augustinus som genast sjöng med. Pärt var fascinerad och djupt påverkad av scenen med två av västerlandets kultur- och kristendomsgiganter som fulla av glädje och inspiration brast ut i sång.
Te Deum är skrivet för tre körer – damkör, manskör och blandad kör – preparerat piano, stråkar och vindharpa. Det sistnämnda är ett instrument vars strängar vibrerar när vinden passerar genom det. Vindharpans två toner ligger som en bordun genom hela stycket och har liknats vid en klang av evigheten. Över den ljuder treklanger i D-dur, som ibland växlar till d-moll, upprepade fraser och variationer av små teman i en musik som är inåtvänd men samtidigt extatisk.
För Johann Sebastian Bach var adventstiden och fastan något av ett välkommet andrum då han som kyrkomusiker i Leipzig inte avkrävdes en nyskriven kantat varje söndag. Så vad ägnade han sig åt då? Att skriva musik förstås. Det gavs också i större utsträckning tid och möjlighet att repetera. Alltså passade Bach med glädje på att komponera verk i andra, större format, som 1723 då han uruppförde inte mindre än två nyskrivna verk på juldagen. Ett Sanctus för kör och orkester och Magnificat med text från Lukasevangeliet, Marias lovsång till den havande Elisabet som väntar det barn som vi känner som Johannes döparen. Komponerat för fem solister, kör och en rejält tilltagen ensemble var verket det hittills mest avancerade som han hade skrivit för att uppföras i Leipzig.
Magnificat i Ess-dur utgjordes av tolv satser, ursprungligen kompletterade med ytterligare fyra för att knyta verket närmare julen. Senare reviderade Bach verket, tog bort julsatserna, ändrade instrumenteringen och ändrade tonarten till D-dur, evighetens tonart, som också klingade bättre i stråket och trumpeterna.
Text: Karin Ekedahl
Ingen biljettförsäljning sker på plats, men du kan köpa din digitala biljett fram till konsertstart.
Medverkande
Radiokören består av 32 professionella sångare som tillsammans bildar ett unikt och dynamiskt instrument, hyllat av musikälskare och kritiker världen över. Radiokören möter publiken på sin hemmascen i Berwaldhallen, Sveriges Radios konserthus, liksom i konsertsalar runt om i landet och på turnéer i hela världen. Dessutom når de miljontals lyssnare i Sveriges Radio P2, på Berwaldhallen Play och internationellt genom EBU.
Sedan 2020 är Radiokörens chefsdirigent den flerfaldigt prisbelönade lettiske kördirigenten Kaspars Putniņš. Sedan januari 2019 är den franske orkester- och kördirigenten Marc Korovitch kormästare för Radiokören, med ansvar för ensemblens vokala utveckling.
Radiokören bildades 1925, samma år som radion påbörjade sina sändningar, och gav sin första konsert i maj det året. I körens omfångsrika skivkatalog finns en mängd kritikerrosade och prisbelönade inspelningar. Hösten 2023 släpptes Kaspars Putniņš första skiva med Radiokören: Robert Schumanns Missa sacra, inspelad med organisten Johan Hammarström.
Kaspars Putniņš är chefsdirigent för Radiokören sedan 2020, och nytillträdd chefsdirigent för Lettiska radions kör som han arbetat nära i över 30 år. Han var tidigare chefsdirigent för Estlands filharmoniska kammarkör åren 2014–2021. Som gästdirigent uppträder Putniņš regelbundet med bland andra RIAS kammarkör, SWR Vokalensemble Stuttgart, Collegium Vocale Gent, DR Vokalensemblet, Nederländska radions kör, NDR Vokalensemble Hamburg och Chorwerk Ruhr.
Putniņš är en van uttolkare av såväl renässanspolyfoni som romantiska körverk, men har under hela sin karriär haft som sin huvudsakliga inriktning att verka för och inom den samtida körmusiken. Han har odlat täta kontakter med baltiska och nordiska tonsättare såsom Maija Einfelde, Mārtiņš Viļums, Gundega Šmite, Toivo Tulev, Lasse Thoresen, Gavin Bryars and Andris Dzenitis. Han har även initierat flera sceniska projekt i samarbete med skådespelare och visuella konstnärer och arbetat nära unga körsångare och dirigenter, till exempel som konstnärlig ledare för Tenso Europe Chamber Choir åren 2013–2017.
Hösten 2023 släpptes Putniņš första skiva med Radiokören: Robert Schumanns Missa sacra och Fyra sånger för dubbelkör, inspelade tillsammans med organisten Johan Hammarström. Hans katalog av skivinspelningar inkluderar även bland annat Pēteris Vasks Māte saule, Jonathan Harveys The Angels, Sergej Rachmaninovs Vigilia och Alfred Schnittkes Konsert för kör. Skivan med Schnittkes Psalms of Repentance och Arvo Pärts Magnificat och Nunc dimittis, inspelade med Estlands filharmoniska kammarkör, belönades 2018 med både Gramophone Award och Diapason d’Or.
Kaspars Putniņš har tilldelats två av Lettlands främsta utmärkelser för sitt musikerskap: det stora musikpriset Lielā mūzikas balva och Lettiska ministerrådets bragdpris inom kultur och vetenskap. För sin gärning som chefsdirigent för Estlands filharmoniska kammarkör belönades han 2019 med den estniska kulturstiftelsen KULKA:s årliga pris. Putniņš är född i Riga i Lettland och var bara 26 år gammal när han först tillträdde som dirigent för Lettiska radions kör.
Ungefärlig konsertlängd: 1 timme 10 minuter
Biljetter
Ingår i följande konsertserier:
Fler konserter
Mozarts Jupitersymfoni
Maxim Emelyanychev leder Sveriges Radios Symfoniorkester i Mozarts sista symfoni – även kallad Jupitersymfonin. Dessutom ett efterlängtat återseende av cellisten Nicolas Altstaedt i Grażyna Bacewicz andra cellokonsert.
Wagners Tristan och Isolde
Wagners legendariska kärleksdrama med Nina Stemme och Daniel Johansson i titelrollerna tillsammans med Sveriges Radios Symfoniorkester och Orphei Drängar under ledning av Daniel Harding.
Dvořáks cellokonsert med Gautier Capuçon
Gautier Capuçon i Dvořáks älskade cellokonsert och Sveriges Radios Symfoniorkester i Alexander von Zemlinskys Sjöjungfrun under ledning av Juraj Valčuha.