arrow

Chamber Unplugged - Schumann och Hallén

Kom närmare musiken – och musikerna – med Chamber Unplugged. Musiker ur Radiokören och Radiosymfonikerna bjuder på kammarmusik i Radiohusets Studio 2, en intim och engagerande konsertupplevelse. Två 1800-talstonsättare står i fokus på denna lunchkonsert, Robert Schumann och svenske Andreas Hallén.

Göteborgsfödde tonsättaren Andreas Hallén studerade i Tyskland och influerades av bland annat Liszt och Wagner. Han skrev huvudsakligen större verk för orkester, flera operor och körverk. Robert Schumann är kanske mest känd för sina sånger men komponerade även flera symfonier, oratorier och operan Genoveva. Här framförs en Pianokvartett vardera av de båda tonsättarna, båda romantiska verk skrivna på 1800-talet men med ett halvsekel emellan dem. Schumanns Pianokvartett i Ess-dur hör till de vanligaste och mest uppskattade men Halléns är betydligt mer sällsynt – passa på att lära känna ett stycke svensk musikhistoria.


Medverkande

 

Violinisten Frida Hallén Blixt har spelat i Sveriges Radios Symfoniorkester sedan 2001. Vid sidan av orkesterspelet är kammarmusiken en betydelsefull del av hennes musicerande. Hon har spelat stråktrio med orkesterkollegorna, altviolinisten Linnea Nyman och cellisten Helena Nilsson, sedan 2014 och de senaste åren även i pianokvartett med pianisten David Wärn. Hon har studerat vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, där hon tog solistdiplom 1997, följt av vidare studier vid Royal Academy of Music i London.

Violast som började spela fiol enligt Suzukimetoden vid musikskolan i Luleå tillsammans med sin syster Ida Nyman. Båda blev tidigt aktiva i Orkesterföreningarna i Luleå och Boden, i Kulturskolans orkestrar, i Barents Ungdomssymfoniorkester och Norrbottens Ungdomssymfoniker. Systrarna vann Frimurarlogernas musikstipendium 2006. Efter gymnasiet studerade Linnea vidare vid Kungliga Musikhögskolan samt Universität der Künste i Berlin. Hon har spelat i Norrbotten NEO, Kungliga Filharmonikerna, Norrköpings symfoniorkester och Musica Vitae. Radiosymfoniker är hon sedan 2013.

 

&
Cello

Cellisten Helena Nilsson är anställd i Sveriges Radios Symfoniorkester sedan 1987. Hon har även ett starkt intresse för kammarmusik och spelar i olika konstellationer, bland annat Talekvartetten med vilka hon gjort flera skivinspelningar, till exempel en prisbelönad inspelning av Alfred Schnittkes stråkkvartetter. Hon är utbildad vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.

Piano

Pianisten David Wärn är verksam som frilansande solist, kammarmusiker och ackompanjatör. Han är även konstnärlig ledare för kammarmusikscenen Tumba Bruks Musiksalonger. Han studerade för Roland Pöntinen på Edsbergs Musikinstitut vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och för Niel Immelman vid Royal College of Music i London, där han fick pris för bästa examenskonsert. Han vann även Kendall Taylor Beethoven Prize för sin tolkning av Beethovens Pianosonat nr 32 c-moll op 11. Han har även haft ett Fellowship vid prestigefyllda Tanglewood Music Center i Boston, vilket innebar konserter och studier i kammarmusik för Emanuel Ax, Ursula Oppens, Robert Mann, med flera.

Musiken

Ungefärliga tider

Robert Schumann var enastående produktiv när han skrev sin Pianokvartett 1842, som blev ett år fyllt av kammarmusik. Från och med juni skrev Schumann i en hejdlös takt tre stråkkvartetter, en pianotrio, en pianokvintett samt pianokvartetten, som han tonsatte på bara några veckor. De två sistnämnda verken tillhör idag bland hans mest populära, även om pianokvartetten i Ess-dur ibland hamnar i skuggan av pianokvintetten som är skriven i samma tonart. Kvartetten är hursomhelst mer delikat, intim och koncentrerad. Den innehåller en av romantikens mest hjärtskärande melodier som förkroppsligar all den längtan och strävan som var så typisk för 1800-talet. Tredje satsen är fylld av Mendelssohn-liknande nattstämningar. Kvartetten innehåller också rikligt med referenser till Schumanns förebilder Haydn, Mozart och Beethoven, vars stråkkvartetter han studerade nära för att komponera sin egen kammarmusik, då han skrev både för stråkkvartett och för stråkar i kombination med piano.

När det produktiva kammarmusikåret närmade sig sitt slut så började Schumann att lida av vad han själv kallade ”nervös svaghet”. Han fortsatte att tonsätta men nu med allt tydligare motvind. ”Arbetade på trion – för mycket – känner mig dålig på kvällen”, skriver han i sin dagbok den 16 december. Mycket tyder på att Schumann var manodepressiv, och att han därtill förvärvade syfilis i sin ungdom. 1842 var ett av hans mer maniska år även om det slutade på en alltmer fördystrad ton.

Text: Mats Hansson

Andreas Hallén var svensk kompositör och musikkritiker i diverse Stockholmstidningar. Halléns pianokvartett i d-moll, med en speltid på ca 20–25 minuter, tillkom 1869–1870 i München och Dresden. Han studerade i Tyskland 1866–71, där han influerades av bland annat Liszt, Wagner och Mendelssohn. Framförallt skrev han operor, större verk för orkester och körverk, men även kammarmusik. När Hallén debuterade i Musikaliska Akademien 1869 ska hans pianokvartett och en pianotrio av honom ha framförts. 1871 satte han upp en konsert i sin hemstad Göteborg med verk av Beethoven, Mendelssohn, Wagner samt av honom själv. Recensenten som då inte visade någon vidare uppskattning för Wagner skrev: ”Utförandet af de flesta numren var så godt, som man med härvarande musikaliska krafter och i betraktande af omständigheterna, särdeles den korta tiden för inöfningen, billigtvis kunde begära”.

Wagner som var en av Andreas Halléns viktigaste inspirationskällor, jämte den nordiska folkloren, var inte känd i Sverige när Hallén återvände från sina Tysklandsstudier. I själva verket var det Hallén som blev den förste svenske wagnerianen och som spelade en viktig roll i att göra den tyske giganten känd även i Sverige, där Wagner tidigare hade framstått som obegriplig. När det kommer till Halléns egen musik så beskrivs den av Nordisk familjebok (utgiven 1876–1926) på följande vis: ”I allmänhet äro H:s tonsättningar utmärkta mindre af originella idéer än af dristig skaparlust, savoir faire och färgsaftig klangverkan.”

Text: Mats Hansson

Ungefärlig konsertlängd: 1 tim