arrow

Chamber Unplugged - Ingvar Lidholm unplugged

Från lovande ungdom till en av frontfigurerna i 1900-talets svenska musikvärld. Ingvar Lidholms produktion sträckte sig från stor opera och balettmusik till intima solostycken och dessutom några av den svenska körrepertoarens mest kända verk. Här är fokus på Lidholms solo- och kammarmusik som sträcker sig över hela hans liv, från ung rebell till mogen mästare.

”Det är helt enkelt förbluffande att på våra luftstreck finna en ungdom som visar sig vara en så osedvanligt kunnig och vad uppfinning beträffar fantasifullt rik musikernatur.” Så beskrevs Ingvar Lidholm 1945 av tonsättaren Gösta Nystroem. Även om den då 24-årige tonsättaren redan ansågs lovande hade han nog knappast själv en tanke på att han skulle bli inte bara en av landets mest kända tonsättare, utan rentav en centralgestalt inom svensk 1900-talsmusik. Lidholm var medlem i den legendariska Måndagsgruppen och hade viktiga poster i svenskt musikliv, som professor i komposition på Kungliga Musikhögskolan och som kammarmusikchef på Sveriges Radio.

Året efter Nystroems uppskattande omdöme tillkom Lidholms första soloverk för instrument: Sonat för soloflöjt. I intervjuer från den här tiden kan man höra Lidholm tala om att en inspirationskälla var lusten att skriva melodier. Dessutom fanns det i Stockholm en särdeles duktig flöjtist, Carl Achatz, som även skulle stimulera andra svenska tonsättare att skriva för instrumentet. Det är ljus och ohejdat glädjefull musik som Lidholm har åstadkommit, med en för flöjten passande improvisatorisk karaktär.

1950-talet var ett produktivt årtionde för Lidholm och på våren 1954 åkte han till London för att studera för tonsättaren Mátyás Seiber. I England kom han i kontakt med kammarmusikföreningen Guildhall Music Society, som beställde ett verk av honom: Concertino för flöjt, oboe, engelskt horn och cello. Verkets fyra satser hålls samman av ett tretonsmotiv och den intensiva finalsatsen med sina många taktväxlingar pekar fram emot orkesterverket Ritornell, som skulle bli Lidholms internationella genombrott.

Förutom sonaten för soloflöjt får vi under konserten ta del av ytterligare två soloverk från Lidholms hand. Den poetiska Fantasia sopra Laudi för solocello skrevs som en födelsedagspresent till Hilding Rosenberg på hans 85-årsdag. Arabesque för oboe var också en födelsedagspresent, denna till tonsättaren och dirigenten Eskil Hemberg. Verket är bara drygt fyra minuter långt, men inte desto mindre ett oerhört fantasifullt och stämningsfullt stycke musik.

Aulos var ett instrument som användes flitigt under antiken, en tidsperiod som Lidholm hyste ett brinnande intresse för. En slags nutida motsvarighet till aulos är oboen, som trivs bra tillsammans med sin nära släkting, det engelska hornet. Aulos för oboe och engelskt horn är ett sent verk i Lidholms osedvanligt långa tonsättarkarriär och tillkom strax efter millenieskiftet, 2001.

Text: Axel Lindhe


Medverkande

 

Astrid Lindell är cellist och anställd i Sveriges Radios Symfoniorkester sedan 2002. Solistdiplomexamen på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och åtföljande studier för professor Steven Doane i Eastman School of Music New York, där Astrid var lärarassistent åt professor Doane möjliggjordes med stipendier från Kungliga musikaliska akademien. Astrid har framträtt som solist bland annat med Kungliga Filharmonikerna och som kammarmusiker på festivaler i Sverige och utomlands såsom Danish Strings, Musik på Sörmländska slott och Herresäten, Styrsö kammarmusikdagar, Lyckåfestivalen och Peace & Love Strings. Utomlands kan nämnas kammarmusikframträdanden i Concertgebouw i Amsterdam samt ett flertal konsertframträdanden i USA.  Astrid spelar gärna och ofta kammarmusik med kollegor från Radiosymfonikerna och Radiokören och hon har ett särskilt intresse för ny musik. Hon har fått flera kompositioner tillägnade sig och har uruppfört verk av bl.a. Sven-David Sandström. Som lärare har Astrid varit verksam på Musikhögskolan i Örebro samt undervisat på den internationellt välkända Masterclasses Danish Strings.

Anders Jonhäll är sedan 2008 soloflöjtist i Sveriges Radios Symfoniorkester. Mellan 1992 och 2019 hade han samma position i Göteborgs Symfoniker. Under åren 1994–1998 var han medlem i kvartetten Pärlor för svin. Sedan 1996 är han medlem i och en av de drivande krafterna i Gageego!, en Göteborgsbaserad ensemble för nutida konstmusik. Han spelar gärna kammarmusik och samarbetar regelbundet med slagverkaren Daniel Norberg och gitarristen Mats Bergström. Anders har gjort flera skivinspelningar, bland annat albumet Flauto con Forza med musik av Per Mårtensson, André Chini och Arne Mellnäs samt två flöjtkonserter av polske tonsättaren Mieczysław Weinberg. Han deltar även i projekt på tidstrogna instrument, både barocktravers och klassisk flöjt.

Franske oboisten Emmanuel Laville har varit stämledare i Sveriges Radios Symfoniorkester sedan hösten 2011 efter tre år som stämledare i Royal Scottish National Orchestra. På hans solistrepertoar finns bland annat såväl Strauss och Mozarts som Bohuslav Martinůs och Andrea Tarrodis oboekonserter. Han har studerat för bland andra Jean-Claude Jabolay, samt för David Walter, Jacques Tys och Frederic Tardy vid konservatoriet i Paris. Han har även varit akademist vid BRSO, Bayerska radions symfoniorkester. Han har uppträtt med bland andra London Symphony Orchestra, Frankfurts radiosymfoniker, Orchestre National du Capitole de Toulouse och Brussels Philharmonic. Han undervisar vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och på Royal Conservatoire of Scotland i Glasgow.

Ungefärlig konsertlängd: 1 tim