arrow

CHAMBER UNPLUGGED 27 JANUARI

När Sergej Prokofjev 1924 tackade ja till en beställning från den turnerande dansaren och koreografen Boris Romanov var det inte främst att skriva balettmusik som lockade. De suggestiva men komplexa rytmerna och oregelbundna takterna i hans Kvintett g-moll skvallrar om hur lite hänsyn Prokofjev tog till sin beställare. Darius Milhauds Les rêves de Jacob skrevs också som balettmusik, åt den banbrytande koregrafen Ted Shaw. Jakob är densamme som i Första Moseboken drömmer om stegen som förbinder jorden och himlen och i musiken skildrar Milhaud olika delar av Jakobs liv med oboen som det ständigt närvarande gudomliga i Jakobs liv.

”När jag började komponera, kände jag på en gång faran i att följa den impressionistiska musikens spår. Så mycket fluff, parfymmoln, briserande fyrverkerier, prål, dimma och vemod satte punkt för en era vars tillgivenhet jag upplevde oöverträffat motbjudande.” Nej, att skriva i Debussys anda var inget för Darius Milhaud, avantgardekompositör och pionjär inom användandet av slagverk, polytonalitet, jazzinfluenser och slumpmusik. Han var en av Les six, sex namnkunniga franska kompositörer där även Honegger och Poulenc ingick, som ville göra upp med den förhärskande impressionismen och senromantiken. Milhaud kom att ägna hela sitt liv åt nya klangvärldar.

Det finns många likheter mellan Milhaud och hans samtida kollega Sergej Prokofjev. Båda var underbarn med yrkesvalet klart redan före tio års ålder och kom att göra sig namn inte bara i sina hemländer utan i hela västvärlden. Båda bodde under flera år i USA, Prokofjev av konstnärliga skäl i kölvattnet av revolutionen 1917 och Milhaud på grund av sin judiska bakgrund under andra världskriget. Inte minst komponerade de båda musik som fick modernisterna att klappa i händerna. Prokofjev rörde sig mellan det folkligt melodiösa och naiva, det kärva och ironiska, stundtals rentav burleska. Milhaud snabbt fann ett eget, polytonalt tonspråk som kom att prägla allt han skrev. Båda såg sig också som kompositörer av musik för scen. Men medan Milhaud verkade ha ett förhållandevis okomplicerat förhållande till sitt skapande, med få konstnärliga motgångar, drabbades Prokofjev av dålig tajming, refuseringar och dessutom ett praktfiasko.

Prokofjevs kvintett från 1924 är ovanlig med sina sex satser och därtill en oväntad sättning; oboe, klarinett, violin, viola och kontrabas. En trolig förklaring till instrumentariet är pengar. Boris Romanovs resande danssällskap som beställde musiken hade begränsad ekonomi, så någon större ensemble kunde det inte bli tal om. Men med två blåsinstrument mot stråkarna upplevs klangen mer orkesterlik än med bara ett. Prokofjev själv var åtminstone där och då nog mer intresserad av pengarna än att skriva balettmusik och det speglas i den stundtals rytmiskt komplicerade musiken. Romanov lär ha fått sina fiskar varma att lösa koreografin till bland annat 10/8-takt i den tredje satsen.

Milhauds Les rêves de Jacob, Jakobs drömmar, komponerades i USA 1949. Inbjuden att undervisa i komposition på Tanglewoodfestivalen i Lenox, Massachusetts mötte han den moderna musikens förkämpe Elizabeth Sprague Coolidge. Hon tog honom till gården Jacob’s Pillow och dess ägare, den banbrytande koreografen Ted Shawn. Sommarens dansfestivaler presenterades och Coolidge beställde en balett till Shawn av Milhaud, ett verk som även skulle fungera rent konsertant. Influerad av den bibliska berättelsen om David i 1 Mosebok, och helt uppenbart också gårdens namn som är första satsens titel, skapade Milhaud en fem satser lång kvintett för oboe, violin, viola, cello och kontrabas. Medan oboen i Prokofjevs kvintett har en mer inlemmad funktion framträder den här solistiskt och speglar enligt Milhaud det ”gudomliga”.

Text: Ida Fahl


Medverkande

 

Franske oboisten Emmanuel Laville har varit stämledare i Sveriges Radios Symfoniorkester sedan hösten 2011 efter tre år som stämledare i Royal Scottish National Orchestra. På hans solistrepertoar finns bland annat såväl Strauss och Mozarts som Bohuslav Martinůs och Andrea Tarrodis oboekonserter. Han har studerat för bland andra Jean-Claude Jabolay, samt för David Walter, Jacques Tys och Frederic Tardy vid konservatoriet i Paris. Han har även varit akademist vid BRSO, Bayerska radions symfoniorkester. Han har uppträtt med bland andra London Symphony Orchestra, Frankfurts radiosymfoniker, Orchestre National du Capitole de Toulouse och Brussels Philharmonic. Han undervisar vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och på Royal Conservatoire of Scotland i Glasgow.

Niklas Andersson är anställd som soloklarinettist i Sveriges Radios Symfoniorkester sedan 1992 efter fem år som soloklarinettist i Trondheims och Helsingborgs symfoniorkestrar. Under 15 år var han även medlem i framstående nutida musikensemblen KammarensembleN där han var med och uruppförde ett stort antal verk av svenska och utländska tonsättare. I kammarmusiksammanhang har han även spelat med bl a Tale-, Lysell-, Zetterqvist- och Nya Stenhammarkvartetten samt med tjeckiska Skampakvartetten. Tonsättare som Daniel Nelson och Victoria Borisova-Ollas har komponerat verk för honom och som solist har han framträtt med svenska orkestrar hemma och utomlands i klarinettkonserter av Mozart, Copland, Wallin, Nelson, Henze och Nielsen. Niklas studerade först vid Musikhögskolan i Göteborg för Sten Pettersson samt för Walther Boyekens i Antwerpen och i London för John McCaw.

Amerikanske violasten Dashiel Nesbitt är sedan 2017 anställd i Sveriges Radios Symfoniorkester. Mellan 2013 och 2015 spelade han i orkesterakademien vid Staatskapelle Berlin med Felix Schwartz som lärare. Han är en entusiastisk kammarmusiker som spelat vid festivaler runt om i världen, bland annat Norfolk Chamber Music Festival och Sarasota Music Festival i USA, Thy Chamber Music Festival och Equinox Chamber Music i Danmark och Zermatt Music Festival i Tyskland. Han har uppträtt som solist med bland andra Bartlesville Symphony Orchestra och Evansville Philharmonic Orchestra och har spelat in musik av David DeBoor Canfield. Dashiel har en kandidatexamen från Indiana University där han studerat för professor Atar Arad, och en masterexamen från Yale School of Music i professor Ettore Causas solistklass.

Ungefärlig konsertlängd: 1 tim

Ur programmet:
SERGEJ PROKOFJEV Kvintett op 39

Ingår i följande abonnemang: